Forskare: Bristande design äventyrar e-hälsotjänsters vårdsäkerhet

En studie av 1177 direkt som forskare vid bland annat KTH genomfört visar en rad olika brister i e-hälsotjänsten. Förutom höga krav på läsförmåga visar granskningen att höga krav ställs på användarnas minne. De som brukar tjänsten förväntas komma ihåg tidigare diagnoser och hälsotillstånd, och det finns ingen koppling mot användarens journal som skulle kunna hjälpa till med sådan information.

Vidare visar forskarnas granskning att 1177 direkt har stora namn- och utseendemässiga likheter med andra tjänster i 1177, vilket skapar förväntningar på systemet som inte uppfylls.

– Vid test av symptombedömning för lätt huvudvärk är det 25 steg till rekommendation. Flera uttryckte att de inte skulle orka klicka sig igenom alla steg eller börjar svara ogenomtänkt för att de tappar i ork och koncentrationsförmåga, säger Marika Jonsson, doktorand i människa-datorinteraktion vid KTH och en av forskarna bakom granskningen.

Extra viktigt vid sjukdom

Arbetet har utförts inom ramen för det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet CoDeAc med forskare och personal från KTH, Uppsala universitet, Västra Götalandsregionen och region Dalarna samt medlemmar från föreningen Begripsam. 

Personer med kognitiva svårigheter är särskilt lämpade att identifiera vad i utformningen av digitala tjänster som skapar svårigheter för användare, och det är människor med dessa utmaningar som varit med i granskningen. Anledningen är att alla gynnas av design som är kognitivt tillgänglig. Om en person är sjuk, har ont eller har feber är det extra viktigt eftersom det kan leda till tillfällig kognitiv funktionsnedsättning. 

– Många av dessa brister skulle vara förhållandevis enkla att åtgärda. Och så är bilden också för andra e-Hälsotjänster, säger Marika Jonsson.

Går att förebygga

Hon utvecklar sitt resonemang genom att berätta att med små grupper av strategiskt utvalda användare som arbetar tillsammans med sakkunniga kan man både förebygga att tjänster blir för krångliga och identifiera och rätta till sådana brister i redan befintliga tjänster. 

– Genom att utnyttja teknik som redan finns, som uppläsningsfunktion och tal till text, går det att skapa förutsättningar för fler ska kunna använda e-Hälsotjänster, säger Marika Jonsson. 

Text: Peter Ardell
 
För mer information, kontakta Marika Jonsson på marikjo@kth.se.

Vetenskaplig rapport

En rapport har författats och den heter " Co-design of e-health services accessible to users with disabilities ".

Detta ska prägla vårdsäkra e-hälsotjänster

Granskningen visar att det finns stora möjligheter att förbättra den här typen av tjänster gällande:

• Autonomi: Hur mycket kan användaren göra själv och hur ska det gå till när man behöver hjälp
• Hur skapar man trygghet och tillit till tjänsten
• Hur blir tjänsten enkel, logisk och begriplig
• Hur underlättar man uppmärksamhet och ger återkoppling
• Hur skapar man ett begripligt språk i tjänsten
• Hur underlättar tjänsten för användarens organisering och planering
• Hur skapar man flexibilitet, möjlighet till anpassningar och hjälp att korrigera misstag

Så gick granskningen till

• Sju personer med kognitiva funktionsnedsättningar har tillsammans med designers, tillgänglighetsexperter, experter på människa-datorinteraktion och experter på hälso- och sjukvård arbetat med att förstå hur de digitala e-Hälsotjänsterna behöver vara utformade för att vara användbara för flera och samtidigt vara säkra och erbjuda god vård. Granskningen gjordes i samarbete med Inera (tillhandahåller 1177 direkt) och Platform24 (leverantör av systemet). 

• Förutom Marika Jonsson (KTH) har Catharina Gustavsson (ansvarig forskare för forskningsprogrammet CoDeAc och docent vid Centrum för Klinisk Forskning Dalarna), Jan Gulliksen (professor i människa-datorinteraktion vid KTH), Linda Pettersson (doktorand vid Centrum för klinisk forskning Dalarna och Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala universitet samt läkare vid Mora vårdcentral) och Stefan Johansson (doktor i människa-datorinteraktion och VD i Begripsam AB) deltagit i forskningsarbetet.