Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Forskning för minskade utsläpp vädrar morgonluft

Inom strömningsfysik finns grovt förklarat två tillstånd
Inom strömningsfysik finns grovt förklarat två tillstånd; en laminär, rätlinjig strömning och en mer kaosartad turbulent dito
Publicerad 2010-10-27

Beräkningar visar att flygplans luftfriktion kan minskas med 15 procent, vilket i sin tur reducerar flygplanens utsläpp av kolmonoxid och kväveoxider. Då det varje år lyfter 19 miljoner flygplan från flygplatser bara i Europa betyder det att naturen slipper betydande mängder utsläpp. Nu har en KTH-forskare fått ett prestigefyllt forskningsanslag om cirka 10 miljoner kronor för att forska vidare i ämnet.

Jens Fransson, docent i strömningsfysik vid KTH
Jens Fransson, docent i strömningsfysik vid KTH

– Min forskning går ut på att minska luftfriktionen. Det innebär att det går att få till en betydande minskning av utsläpp av så väl kolmonoxid och kväveoxider. Det betyder också besparingar i form av minskad åtgång av flygbränsle, säger Jens Fransson, docent i strömningsfysik vid KTH.

Det är nämligen så att det inom strömningsfysik grovt förklarat finns två tillstånd, en laminär, rätlinjig strömning och en mer kaosartad turbulent dito, förklarar han. Båda förekommer över flygplanskropp och vingar vid flygning, och Jens Fransson avser lägga forskningspengarna för att ta reda på hur man kan senarelägga växlingen från laminärt till turbulent tillstånd, där det senare bjuder på större luftfriktion. Eller förhoppningsvis helt slippa växlingen.

Jens Fransson har flera idéer om hur växlingen, eller omslaget som han kallar det, ska kunna senareläggas eller undvikas.

– Jag vill utnyttja en passiv metod för att kontrollera strömningen, som innebär att ingen energi behöver tillföras. Det handlar om att använda den energi som naturen erbjuder. Förenklat innebär det att turbulens kan kontrolleras genom vissa ytvariationer, säger Jens Fransson.

Detta visade han i en vetenskaplig artikel för några år senare, och det går tvärtemot vad man inom strömningsforskning tidigare ansett.

– Sedan 50-talet har den vetenskapliga uppfattningen varit att man skapar turbulens tidigare med ytvariationer jämfört med släta ytor. Min forskning visar att man kan skapa en så kallad strukturerad ytråhet, en ojämn, buktig yta, och på så sätt senarelägga omslaget till turbulens, säger Jens Fransson.

Forskningen kommer att ske under projektnamnet AFRODITE, och forskningspengarna om 1,4 miljoner euro kommer från Europeiska forskningsrådet, ERC, genom ett "Starting Independent Researcher Grant".

För mer information, kontakta Jens Fransson på 070 - 282 25 53 eller jensf@mech.kth.se.

Jens Fransson är verksam inom Linné Flow Centre

Peter Larsson