Fortsatt stöd till nationella forskningsinfrastrukturer
Vetenskapsrådet har beviljat KTH fortsatt värdskap för tre nya forskningsinfrastrukturer av nationellt intresse, samt partnerskap i sju andra.
En forskningsinfrastruktur är en plats där akademi, industri och andra samhällsaktörer kan mötas för att utveckla sina kompetenser och skapa nya synergier och samarbeten. Forskningsinfrastrukturer bidrar även till utvecklingen av nya generationer forskare.
De tre nya infrastrukturerna är följande:
National Microscopy Infrastructure (NMI) är en infrastruktur för mikroskopi inom livsvetenskaperna, som koordineras av KTH tillsammans med Stockholms, Göteborgs och Umeå universitet. NMI ger öppen tillgång till toppmodern utrustning och expertkompetens inom mikroskopi och samordnar deltagandet i internationella infrastrukturer för bildbehandling (EuroBioImaging-ERIC och BNMI).
NMI:s kontaktperson är Hjalmar Brismar .
The National Genomics Infrastructure (NGI) är en nationell forskningsinfrastruktur som leds av KTH i samarbete med Uppsala universitet, Karolinska institutet och Stockholms universitet. NGI samfinansieras med bidrag från Vetenskapsrådet, Europeiska unionen och Science for Life Laboratory (SciLifeLab). NGI ger tillgång till teknik och beräkningsverktyg för massivt parallell/nästa generations DNA-sekvensering, genotypning och tillhörande bioinformatiskt stöd. Plattformen finns på SciLifeLab.
Kontaktperson är Tuula Lappalainen .
Den tredje infrastrukturen består av A Toroidal LHC Apparatus (ATLAS) / A Large Ion Collider Experiment (ALICE). Forskning inom högenergifysik har bedrivits vid acceleratorinfrastrukturer i nästan 70 år. Med byggandet av Large Hadron Collider (LHC) är CERN nu det globala centret för partikelfysik och LHC är den enda infrastrukturen i världen där svenska partikelfysikgrupper kan utforska gränsen för högenergi. ALICE- och ATLAS-experimenten är separata infrastrukturer som utformas, byggs och drivs av stora internationella samarbeten bestående av forskargrupper från hela världen.
Kontaktperson är Jonas Strandberg .
Utöver värdskapet för tre infrastrukturer är KTH också partner i sju andra:
• Acceleratorbaserat Jonteknologiskt Centrum tillsammans med Uppsala universitet och Linköpings universitet.
• Språkbanken, koordineras av Göteborgs universitet.
• HUMINFRA som koordineras av Lunds universitet.
• Fusion och EUROfusion (InfraFusion med Chalmers och Uppsala universitet).
• MyFab tillsammans med Uppsala universitet och Chalmers
• National Bioinformatics Infrastructure Sweden (NBIS) med SciLifeLab.
• Swedish Biodiversity Data Infrastructure (SBDI) tillsammans med Naturhistoriska riksmuseet, SLU, KI, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, SU, SMHI, Umeå universitet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet.
Totalt beviljades 21 bidrag av Vetenskapsrådet som uppgår till 965 miljoner kronor för perioden 2024 till 2028.
Text: Sturle Hauge Simonsen