Till innehåll på sidan

Gå it-rond och fixa digitaliseringsproblemen

NYHET

Publicerad 2015-12-01

Gränslösa arbetstider, havererade journalsystem inom vården och dåligt stöd vid införandet av nya it-system. Det är tre av de brister som tas upp i en ny rapport om digitala arbetsmiljöer som bland annat forskare från KTH varit med och tagit fram. Kostnaden för bristerna uppgår till miljardbelopp, och en lösning kan vara att gå it-rond.

Jan Gulliksen och hans forskarkollegor ordinerar en it-rond. Foto: Kristina Sahlén

Det är KTH-professorn Jan Gulliksen som tillsammans med Bengt Sandblad, professor vid Uppsala universitet, som skrivit rapporten "Digital arbetsmiljö" på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Duon har bland tagit avstamp i internationell forskning i ämnet när de kommit fram till sina slutsatser.
 
Det gränslösa arbetslivet är en utmaning som forskarna tar upp. Här återfinns exempelvis sociala medier som används både på jobbet och privat, samt möjlighet att arbeta hemifrån. It hjälper till att göra arbetslivet mer flexibelt i både tid och rum, vilket är positivt.

– Samtidigt återfinns ansvaret att skapa balans mellan krav och resurser på individen. För många skapar det osäkerhet om hur de kan uppfylla kraven. Resultatet blir att många arbetar för mycket och får för lite vila, säger Jan Gulliksen.

Antalet digitala verktyg som människor i sina yrken förväntas känna till och kunna hantera ökar också stadigt. Inte sällan använder yrkesgrupper så många som 20–30 olika system, konstaterar forskarna.

Dessutom pekar forskarna på att olika verksamheter löpande inför nya it-system. Ett vanligt problem är att it-system köps in utan att behoven klargjorts och att stöd från ledning brister. Följden blir ofta en upplevelse av höga krav, låg egenkontroll och svagt socialt stöd.

– Den kombinationen ökar risken för skadlig stress, som bland annat kan leda till utmattning, säger Jan Gulliksen.

Förlorad effektivitet i arbetet på grund av brister i digital arbetsmiljö uppskattas i rapporten till mångmiljardbelopp per år. Kostnader för belastningsskador, sjukskrivningar och närvarande personal trots sjukdom är också höga, men svåra att beräkna.

De drabbade yrkesgrupperna som berörs är många. Vårdgivare jobbar i blindo under haveri av journalsystem. Piloter ser otaliga larm gå igång samtidigt i akuta situationer och försvåra beslut. Rapporten nämner även den ökande mängden it-system och hjälpmedel som handläggare på exempelvis myndigheter förväntas bemästra, där ökade krav på besparingar och effektivitet blir en ytterligare börda.

Forskarna konstaterar att trots att det finns mycket baskunskaper inom digital arbetsmiljö saknas fortfarande praktisk tillämpning av dem.

– Arbetsgivarna som rår över arbetsmiljön saknar instrument att agera. I många organisationer råder ovisshet. Det är oklart vem som ansvarar för den digitala arbetsmiljön, säger Bengt Sandblad.

Ett sätt att åtgärda digital arbetsmiljö – använd i vården – är genom it-ronder, beskriver forskarna. Ansvarig chef, skyddsombud och it-kunnig personal går bland annat igenom verksamhetens hårdvara, mjukvara, kringutrustning, programmiljöernas patientsäkerhetsrisker, användbarhet och tidsåtgång, enligt en checklista. Ansvar för åtgärder delas upp och följs upp.

Rapporten nämner ansvariga för att åtgärda bristande digital arbetsmiljö, bland andra:

  • Beställare av digitala produkter och tjänster, samt leverantörer som tillhandahåller dessa, måste försäkra sig om att de it-system som införs på en arbetsplats leder till en god digital arbetsmiljö.
  • Arbetsmiljöverket behöver tydligare följa upp och ställa krav på god digital arbetsmiljö. Myndigheten behöver modernisera föreskrifter och bygga upp ytterligare kompetens inom området.
  • Politiskt ansvariga till ansvariga myndigheter behöver ge tydligare direktiv om tillsyn av den framtida digitala arbetsmiljön.

Förutom Jan Gulliksen och Bengt Sandblad har även forskarna Ann Lantz och Åke Walldius på KTH samt Carl Åborg från Uppsala universitet varit involverade i arbetet.

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Jan Gulliksen på 0730 - 37 39 30 eller gulliksen@kth.se.