Hon lär studenter kritiskt tänkande
Pernilla Hagbert är läraren och forskaren som brinner för hållbar omställning. Kritiskt tänkande spelar en central roll i hennes undervisning.
– Det är viktigt att ge studenterna känslan att man både har ett ansvar och en möjlighet i sin framtida roll som planerare.
Planen var att bli arkitekt och
Pernilla Hagbert
pluggade på Chalmers. Även om hon från början var mer naturvetenskapligt inriktad kom hon under arkitektutbildningen in på sociala frågor och läste bland annat en kvällskurs i psykologi parallellt med studierna.
Ex-jobbet handlade om hållbart boende som senare låg till grund för hennes avhandling.
Hon är verksam vid Institutionen för Samhällsplanering och miljö där kollegorna beskriver henne som plikttrogen, ambitiös och driven. Hennes forskning rör hållbar omställning med fokus på samhällsbyggnadssektorn, och delar av den är kopplad till boende och bostadssektorn.
– Hur ska den ställa om? Vilka inlåsningseffekter finns det? Vi tittar på det ur ett maktkritiskt och normkritiskt perspektiv.
Omställningskapacitet
Hon arbetar också med omställning på kommunal och regional nivå. Då handlar det mycket om hur planeringen bör stärka sin omställningskapacitet.
– Mitt arbete spänner från omställning i vardagsliv och boende till kommuner och regioner till nationellt. Jag är framför allt intresserad av vad som är drivkrafter för omställning, men mycket har handlat om hindren, varför vi inte ställer om.
För tillfället undervisar hon i kursen Sustainable planning and design på masterprogrammet med nästan samma namn.
– Även om jag ”bara” har en forskartjänst så vill jag gärna undervisa. Jag brukar också handleda ganska många ex-jobbare.
Olika perspektiv
Som pedagog tror hon mycket på förmågorna kring kritiskt tänkande, och hur studenterna ska stärkas inför sin framtida yrkesroll.
– Det handlar mycket om att utveckliga färdigheter i kritiskt reflekterande där det inte finns enkla svar. Jag applicerar det i undervisningen och visar att det finns olika sätt att förstå hållbar stadsutveckling, och ställer olika perspektiv mot varandra. Jag tycker om att undervisa och ser det som ett ansvar och en viktig del av jobbet.
Hur fångar du studenternas uppmärksamhet?
– Jag har självdistans, bjuder på mig och försöker vara uppmärksam. Det kan handla om forskning eller mig själv när jag pratar om kritiska perspektiv på vem det är som får plats i stadsutvecklingen. Jag använder mycket bilder, det väcker associationer.
Har man som ny student möjlighet att prata med sina lärare utanför schemalagd tid?
– Mitt problem har varit att jag ofta är för tillgänglig. Däremot är lokalerna låsta och därför är fysisk tillgänglighet till lärare inte så enkelt på KTH. Men hör en student av sig försöker jag hjälpa hen. I masterprogrammet är tillgänglighet ett fokus, med ganska hög lärartäthet och projektbaserat lärande.
Vilka är dina bästa råd till nya studenter?
– Engagera dig och ställ frågor. Vi har inte så mycket egen instuderingstid. Mycket av arbetet sker tillsammans med andra studenter. Så har min lärmetod sett ut under nästan alla år.
Intressen och passion
Hon avrundar med några tips som både gäller för ex-jobbet och utbildningen i stort.
– Tänk på tre saker vad gäller val av utbildning och hur du väljer att engagera dig. Dina egna intressen och passion, varför tycker du att det här är roligt och intressant? Nummer två, det akademiska förhållningssättet som vi lärare ger olika verktyg för att träna upp. Den tredje är ganska pragmatisk. Vad vill du göra när du är klar? Vad ska det här, när du tagit en examen, hjälpa dig att komma till?
Text och foto: Lars Öhman ( larsohm@kth.se )