Till innehåll på sidan

Hundratals miljoner ska säkra sakernas internet

NYHET

Publicerad 2018-02-27

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) delar ut 300 miljoner kronor i anslag till forskning om data- och informationssäkerhet. En tredjedel, 100 miljoner, tillfaller forskare på KTH.

Teknikföreteelsen som kallas sakernas internet (Internet of Things på engelska) kopplar sakta men säkert ett allt större grepp om vårt samhälle. Allt fler tekniska prylar kopplas upp via internet och kommunicerar med varandra, och det i växande omfattning inom viktiga samhällsinfrastrukturer som tillverkningsindustri, sjukhus, transportsystem inklusive bilar och bussar, smarta hus och elnät. Teknikerna, för de är många till antalet, förlitar sig på öppna system- och nätverkslösningar, med potentiella sårbarheter. Inte minst användargränssnitt är en ingång för illasinnade hackare. 

Mads Dam, professor på avdelningen för teoretisk datalogi vid KTH.

Mer i detalj har de mjukvaror som används av sakernas internet inte konstruerats med it-säkerhet som främsta egenskap, utan snarare för att klara av en situation med begränsade resurser i form av ström, minne och bandbredd. Maskininlärande algoritmer introduceras också i massiv skala; de kan vara känsliga för små men illasinnade störningar av data. Fram till idag har det saknats metoder för att utveckla robusta algoritmer för sakernas internet, och det är alltså här forskningsanslaget i sin helhet kommer att spela en viktig roll.

Ett av forskningsprojektet på KTH leds av Mads Dam, professor på avdelningen för teoretisk datalogi vid KTH. Han berättar att data- och informationssäkerhet är ett komplext ämne och spänner över en rad olika områden vilket inbegriper både hård- och mjukvara på alla nivåer. Från det användargränssnitt som möter användaren ner till enskilda komponenter på kretskortet. Oftast har säkerheten studerats på en isolerad nivå, till exempel i användargränssnittet, men hänsyn har inte tagits till hela systemet. Här behövs mer forskning.

– Målet med vårt forskningsarbete är att utveckla teknik som kan garantera it-säkerheten i de här komplexa miljöerna, från hårdvarunivå upp till mjukvaran som människan använder. Detta ska göras på ett konsekvent sätt enligt rådande praxis när det kommer till mjukvaruutveckling. För att demonstrera att vi lyckats kommer vi att utveckla och visa upp ett säkert grafiskt gränssnitt. Detta ska både kunna ta emot och visa information, och samtidigt vara transparent med säkerhetsarbetet bakom kulisserna, säger Mads Dam.
 
Ett av de andra två projekten bär namnet "CLAS: Cybersäkra lärande reglersystem" och leds av Alexandre Proutiere, professor på avdelningen reglerteknik vid KTH. Här ska forskarna använda maskininlärande algoritmer för att öka data- och informationssäkerheten.

– Maskininlärning har tilltagit i popularitet rejält de senaste åren, och har introducerats för beräkningar i realtid i storskaliga system och infrastrukturer. De här algoritmerna är väldigt bra på att känna igen små förändringar i data i stora system, förändringar som kan vara gjorda av hackare. Det gör dem bra för uppgiften att stärka informationssäkerheten. Idag finns ingen etablerad designmetod för utveckling av maskininlärningsalgoritmer, så det är detta vi ska jobba med att ta fram, säger Alexandre Proutiere.

Lösningen är sedan tänkt att användas tillsammans med de 200 lägenheter som ingår i KTH:s satsning på framtidens hus och boende i form av KTH Live-In Lab.

Det sista KTH-projektet att få resurserar i form av pengar heter "Säkra och privata uppkopplingar i smarta miljöer" och leds av professor Panagiotis Papadimitratos.

Sammanlagt är det tio svenska forskningsprojekt som rör data- och informationssäkerhet som nu fått anslag. Tre av dem kommer från KTH, och förutom att göra mjukvarorna säkrare ska forskningspengarna enligt SSF se till att projekten behålla sina respektive tätpositioner. 

Anslagen kommer att fördelas över de kommande fem åren, och ligger runt 30 miljoner var.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Panagiotis Papadimitratos på papadim@kth.se, Mads Dam på mfd@csc.kth.se eller Alexandre Proutiere på alepro@kth.se.