KTH-professorn om 2023 års Nobelpristagare i fysik
Hallå där, Fredrik Laurell, professor i fysik vid KTH med inriktning mot laserfysik. Nobelpriset i fysik 2023 tilldelas Anne L'Huillier, Ferenc Krausz och franska Pierre Agostini - vad har de tre forskarna utfört?
– De har fått priset för genereringen av ultrakorta laserpulser och sedan visat hur man kan mäta dem. Med dessa pulser, som mäts i attosekundskalan (atto = 10-18), kan man följa hur elektronerna rör sig runt en atom eller i en molekyl. Det är långt snabbare än något annat vi kan mäta.
Vad har deras arbete fått för praktiskt genomslag i samhället?
– Tekniken kommer att få direkta tillämpningar inom utvecklingen av elektronik för att snabba upp kretsar, det vill säga datorer, och minska energiförbrukningen. Man kan också studera kemiska processer och följa deras förlopp. Det kommer att vara av betydelse för att designa ny kemi och till exempel utvecklingen av nya läkemedel.
Något med priset som var förvånande?
– Inte för mig. Det var mycket välförtjänt. Det handlar om grundforskning och där tar det tid innan vi vet vad resultaten kommer att leda till och hur de eventuellt kan utnyttjas.
På vilket sätt forskas det i ämnet idag?
– Attosekundfältet med tillämpningar är ett stort forskningsområde idag som är etablerat på alla större universitet.
Har utbildning och/eller forskning vid KTH påverkats?
– Anne L'Huillier arbetar vid Lunds universitet, men vår forskargrupp har ett nära samarbete med dem. En av våra senast disputerade forskare arbetar i Annes grupp. KTH Laserlab är en del av Laserlab Sweden och där bedriver vi gemensam spetsundervisning och forskning.
Berättat för Peter Ardell .