KTH värd för hubb under FN:s klimatkonferens
NYHET
Hallå där Karin Larsdotter, vice föreståndare på KTH Climate Action Center, vad händer på KTH:s COP27-hubb?
– En hel del. Vi kommer bland annat att visa sändningar från Sharm El Sheikh i Egypten där FN-konferensen äger rum. Vi ska också diskutera klimatfrågor på plats med olika deltagare från KTH och streama seminarierna. Det finns även hubbar i Nairobi och Washington DC som sänder seminarier. Så det blir en hopkoppling av olika världsdelar, vetenskapsområden och diskussioner om hur vi kan vända utsläppstrenderna nu.
Varför en COP27-hubb på campus?
– Vi ser det som en möjlighet för våra studenter och anställda att delta i aktiviteterna på COP, men på hemmaplan. Vi hoppas också att personer och organisationer utanför universitet söker sig till hubben får kontakt med oss på KTH.
Vilken skillnad gör hubben?
– Personer som är intresserade av COP kan hålla sig uppdaterade och medverka, men på distans. Ju färre som tar flyget till Egypten desto bättre. Jag är säker på att folk som inte träffats förut kommer knyta kontakter och få nya idéer om klimatåtgärder. Alla insatser behövs just nu, från omställningar i industrin till vad du och jag väljer att göra eller inte göra.
Vilka är de största utmaningarna som COP27 har?
– Världens länder har bestämt sig för att försöka begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. I dagsläget räcker inte ländernas åtaganden för att nå dit, och även om man har ambitiösa åtaganden så når man ändå inte fram. Det finns alltså ett stort gap mellan mål och verkstad. En annan stor utmaning just nu är att de länder som drabbas värst är de som bidragit minst till klimatproblemen, och vice versa. De fattiga länderna vill ha ekonomisk hjälp med de katastrofer som allt oftare drabbar dem, och här är den rika världen tveksam.
Ni forskar bland annat på hur man gör samhället mer motståndskraftigt mot de ofrånkomliga klimatförändringarna, vad anser du är mest akut att åtgärda?
– Klimatfrågan är relevant för alla teknikområden och alla delar av samhället i alla länder. Några områden med stora utsläpp som behöver ställas om globalt är förstås energi, transporter, stål- och betongindustrin samt lantbruket. Men även om de processer och tekniker som alstrar utsläppen blir bättre, måste vi också bli bättre på att efterfråga mindre. Det är trots allt efterfrågan som skapar utsläppen. Samtidigt blir åtgärder för
klimatanpassning alltmer akut. Vilka byggnader krävs i ett förändrat klimat? Vad krävs av infrastrukturen? Hur drabbas jordbruket och matproduktionen och hur kan vi hindra att samhällen drabbas av matbrist? Dessa frågeställningar kommer behöva ännu mer kunskap och åtgärder.
Intervju: Anna Gullers