Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

MIPS-hjälmen kan halvera risken för hjärnskador

Publicerad 2016-03-02

MIPS-hjälmar får bäst i test. Vare sig det gäller ridning, cykling eller skidåkning.

Teknologin som har utvecklats vid KTH finns nu i över 100 hjälmmodeller och i 44 varumärken.
– Äntligen har vi nått ut till konsumenterna. Marknaden var inte mogen tidigare. Men nu går det väldigt bra, säger KTH-forskaren Peter Halldin som är utvecklingsansvarig på MIPS AB.

Det började med att neurokirurg Hans von Holst tröttnade på att så lite gjordes för att förebygga alla de skallskador som han såg komma in till Karolinska sjukhuset. Han tog kontakt med Peter Halldin vid avdelningen på Neuronik på KTH redan 1995.
Tillsammans med professor Svein Kleiven utvecklade sedan Peter Halldin och Hans von Holst hjälmtekniken MIPS som står för Multi-Directional Impact Protection System.

– Vanliga hjälmar är gjorda för att ge skydd vid raka fallskador, men eftersom många olyckor sker med en vinkel mot marken eller ett objekt så satte vi som mål att MIPS-hjälmen skulle ta upp energi från både raka och sneda fall.
– När vi började utveckla hjälmen var det ingen som pratade om sneda islag och hjälmens känslighet för rotation. Marknaden var helt enkelt inte mogen. Nu däremot talar alla i branschen om rotationsvåld. Vi var litet före vår tid, säger Peter Halldin.

MIPS imiterar kroppens eget sätt att skydda hjärnan. När huvudet utsätts för ett snett islag kan hjärnan röra sig i cerebrospinalvätskan, vilket minskar kraften som hjärnan utsätts för. Detta system har kopierats in i hjälmen.
I en hjälm med MIPS-teknologin är inner- och ytterskal separerade av ett lågfriktionsskikt. När hjälmen utsätts för ett snett islag kan ytterskalet glida mot skiktet.

1998 tog forskarteamet patent på tekniken och 2001 grundades företaget MIPS AB. 2007 kom den första hjälmen, en ridhjälm, ut på marknaden. Det skulle dröja sex år innan försäljningen tog fart. Men mellan 2013 och 2014 fyrfaldigades försäljningen och omsättningen steg till 16,4 miljoner kronor 2014. 2015 stiger omsättningen ytterligare till mellan 53 och 56 miljoner kronor.
MIPS finns nu i 44 varumärken och över 100 hjälmmodeller för skidåkning, ridning, cykling och motorcross. Nästa år kommer hjälmar för MC och hockey att lanseras.

Och hjälmarna får bäst i test. När Folksam testade tio av de vanligaste ridhjälmarna på den svenska marknaden var MIPS-hjälmen Back on Track EQ2 bäst.
Vid ett test av 18 cykelhjälmar hamnade fyra MIPS-hjälmar i topp och när försäkringsbolaget testade 13 av de vanligaste skidhjälmarna fick endast de tre hjälmarna som innehöll MIPS-tekniken helt godkänt.

Folksam testade med en testmetod utvecklad på KTH som är mer verklighetstrogen än de som krävs enligt lag, eftersom den även omfattar snett islag där huvudet utsätts för rotation.
Länsförsäkringsbolagens forskningsfond har finansierat utvecklingen av KTH:s testmetoder med drygt 2 miljoner kronor sedan år 2000.
Ett snett slag mot huvudet kan orsaka svåra huvudskador som hjärnskakning med medvetslöshet och nervskador. Och den största skillnaden mellan en bra och dålig hjälm är hur den skyddar huvudet vid sneda islag.

En sned rotationsskada ger ungefär sex till sju gånger större deformationer i hjärnan än ett slag rakt mot huvudet.
Vid boxning är det till exempel den slutliga rotationssmällen från motståndaren som knockar en boxare. Hjälmar som har rotationsskydd ger därför lägre belastning på hjärnan.
Testerna visar att det är stor skillnad mellan hjälmarna. Så pass stor att vissa huvudskador kan undvikas om ryttaren, cyklisten eller skidåkaren använder en av de bättre hjälmarna.

Det är viktigt, eftersom fyra ryttare och tre cyklister per dag drabbas av huvudskador i Sverige. Varannan ryttare har någon gång ramlat av hästen och fått en hjärnskakning.
Av de som har fått en huvudskada så är det hela en av sju som har fått bestående besvär – det som kallas medicinsk invaliditet och som kan vara allt från koncentrations- och minnessvårigheter till svårare besvär.

Samtidigt dödas ett 20-tal cyklister och ett 40-tal motorcyklister varje år, medan hundratals blir svårt skadade. För varje person som dör av skallskador får tio personer allvarliga skador på hjärnan.
– Hjälmarna som finns på marknaden i dag är bra, men skulle kunna bli ännu säkrare om CE-normer och EU:s krav skulle utvecklas.
För att hjälmarna ska bli godkända skulle de behöva testas med sneda islag, det vill säga rotationsvåld. I dag släpps hjälmar ner på en platta när de testas.

– Vi skulle i stället vilja att man släpper ner hjälmen på en snedställd yta, en backe så det blir rotation i slaget. Det är ett mer realistiskt scenario vid en olycka, menar Peter Halldin som själv sitter med i hjälmkommittéer i Europa och USA för att försöka ändra lagstiftningen för hur hjälmarna ska bli godkända.
Han skulle vilja att MIPS-tekniken blir en säkerhetsstandard, på samma sätt som krock-kuddar numera är standard i bilar.
– Med en MIPS-hjälm reduceras risken för hjärnskador vid en rotationssmäll med mellan 20 och 50 procent.

Om en hjälm innehåller MIPS har den en kvalitetsstämpel i form av en gul prick. Hjälmarna är ungefär 20 procent dyrare än en traditionell hjälm.
Men det tycks inte bara vara priset som har stoppat försäljningen tidigare. I Folksams tester visade det sig att många hjälmar kunde vara dyrare än MIPS-hjälmarna.
– Snarare är det så att vi inte har fått ut kunskap till konsumenterna tidigare. Hjälmtillverkarna har däremot känt till den här tekniken länge. Vår teknik finns nu hos alla stora tillverkare och hjälmarna sprids i Europa, USA och Kanada, berättar Peter Halldin.

Förutom att det finns ett ökat medvetande om rotationsvåldet som huvudet utsätts för vid olyckor i dag så har också hjälmanvändningen ökat.
– I dag använder alla utförsåkare hjälm. Dessutom har ridsporten blivit större och cykeltrenden har säkert också bidragit. Jag tror att efterfrågan på MIPS-teknologin bara kommer att öka, säger Peter Halldin.


Text Ann-Katrin Öhman

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 02 MARS, 2016

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2016-03-02