Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Närmare en miljard kronor till forskning om hållbara städer

Olga Kordas, forskare vid KTH och programchef för Viable Cities. Foto: Peter Ardell.

NYHET

Publicerad 2017-09-12

Nu startar det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities – den hittills största satsningen som genomförts i Sverige på forskning och innovation om smarta och hållbara städer. 960 miljoner kronor fördelade över tolv år kommer att läggas på programmet som leds av KTH och samlar ett 50-tal aktörer från flera olika forskningsfält så väl som näringsliv, stat, kommuner och civilsamhälle.

Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och flera andra svenska kommuner går nu samman i den största svenska satsningen som genomförts på forskning och innovation om hållbara städer. Viable Cities är det mest långsiktiga programmet någonsin med sina tolv planerade verksamhetsår, och det ska bidra till en rad innovationer som ska driftsättas under de närmast två årtiondena. 

Satsningen behövs eftersom det råder konsensus bland klimatforskare både i Sverige och utomlands om att det blir mycket tufft att nå de klimatmål som undertecknades av 175 nationer i form av Parisavtalen. Här återfinns bland annat åtagandet att den globala temperaturökningen måste hållas under 1,5° Celsius. 

– Det som skiljer Viable Cities från andra program är att vi ska använda digitaliseringen som en hävstång för att bygga hållbara städer, och förnya redan byggda städer för att göra dem attraktiva och livskraftiga, säger Olga Kordas, forskare vid KTH och programchef för Viable Cities.

Viable Cities ska sjösätta en mängd forskningsinsatser och innovationsprojekt genom utlysningar som för ovanlighetens skull är öppen även för enskilda medborgare. Det innebär att i princip vem som helst med en bra idé om hur staden kan förbättras kan lämna in en ansökan.

– Ja, icke-juridiska personer är välkomna på samma villkor som företag, forskningsinstitut och så vidare. Boende i en stadsdel kan till exempel skriva en ansökan, kanske tillsammans med en förening, forskningsaktör eller ett företag. Som exempel kan nämnas medborgarinitiativ som på något sätt påskyndar omställningen till ett nollemissionssamhälle genom någon form av digitalisring/internet-baserat/interaktivitet, säger Olga Kordas.

Digitaliseringen kommer att vara en viktig komponent för att nå de miljömål som sattes i Parisavtal. Kan Olga Kordas ge några konkreta exempel på hur it och teknik ska kunna hjälpa oss leva mer i samklang med naturen?!

– Redan idag är svenska städer på god väg att ersätta fossila bränslen med förnybara alternativ för värme, kraft och kyla. Nya digitala lösningar, lastbalansering och konsumentåterkoppling ska bidra till utveckling av klimatneutrala och flexibla transportsystem; hållbara livsstilar; ökad resurseffektivitet i energisystemet och den byggda miljön; samt ska säkra integrering av infrastruktur för energi, vatten och avfall i städer.

Följande klimat- och energirelaterade problem och utmaningar kommer att tas upp inom ramen för Viable Cities:

  • Stärka förutsättningarna för att svenska städer är hållbara ur energi- och klimatsynpunkt, med en energianvändning som är 100 procent förnybar och utan nettoutsläpp av växthusgaser.
  • Bidra till att svenska städer visat vägen till att uppnå Parisavtalets mål om att hålla temperaturökningen under 1,5° Celsius.
  • Bidra till att svenska städer genomsyras av engagerade medborgare som upplever en god livskvalitet, välbefinnande i staden och har en hållbar livsstil.

I oktober öppnar Viable Cities första utlysning "Energiomvandling för livskraftiga städer". Svenska kommuner, företag, civilsamhälle och forskningsaktörer kommer kunna söka stöd för förstudier, forsknings-, innovations-, testbädds- och demonstrationsprojekt. Till sommaren 2018 ska de första projekten inom första utlysningen vara igång.

Viable Cities finansieras gemensamt av Energimyndigheten, Vinnova och Formas som satsar 40 miljoner kronor per år i 12 år. Sedan sker en samfinansiering av medverkande aktörer som går in med lika mycket, sammanlagt 80 miljoner kronor/år. 

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Olga Kordas på 070 - 213 23 26 eller Olga@kth.se.