Till innehåll på sidan

Nu ska kroppen få sitt på jobbet

Extrema designsituationer ska leda till en kropp i trim

NYHET

Publicerad 2012-05-15

Enligt nya rön från australiensiska forskare är stillasittande en hälsofara. Det räcker inte bara att gå på gymmet och träna några gånger i veckan. Bristen på rörelse i vardagen gör att en person som motionerar då och då inte nödvändigtvis betraktas som fysiskt aktiv. Detta är något som KTH-forskare nu aktivt försöker göra någonting åt genom att förändra vår allt för simpla kontorsvardag.

Dagens arbetsmiljöer innebär att vi rör på oss allt mindre. Foto: Celal Teber.
Dagens arbetsmiljöer innebär att vi rör på oss allt mindre. Foto: Celal Teber.

– Vi har lyckats för bra med att förenkla vår vardag. Det säger Helena Tobiasson, forskare vid KTH med inriktning människa-datorinteraktion och ergonomi/design som arbetar tillsammans med Anders Hedman för att göra våra liv mera fysiskt aktivt.

Med det menar hon att vi numera lever ett liv där vi aldrig behöver ta i för att göra någonting, ett liv som inte bjuder på något som helst tuggmotstånd och där alla fysiska uppgifter förenklats. Där arbetsverktygen på jobbet och i hemmet designats för att inte vara fysiskt utmanande på något sätt. Tekniken blir mindre, men vi människor blir större, konstaterar Helena Tobiasson.

Det här stämmer väl överens med var kanadensiska och australiska studier visar. Stillasittande och låg kroppsaktivitet påverkar både metabolism och blodkärl genom att den konstanta produktionen av det enzym och protein som rensar blodomloppet på blodfetter och blodsocker stannar av.

– Det är ett problem att det hittills har varit allt för stort fokus på att enbart ta bort skadliga rörelser i vardagen och på jobbet. Det är därför vi nu jobbar med frågeställningen "Hur kan vi med hjälp av designforskning göra vardagen mer fysisk krävande?", säger Helena Tobiasson.

Det är egentligen inte så mycket som erfordras. Kroppens produktion av för hälsan viktigt enzym och protein behöver inte särskilt mycket kroppsaktivitet för att komma igång igen.

Helena Tobiasson, forskare vid KTH med inriktning människa-datorinteraktion och ergonomi/design.
Helena Tobiasson, forskare vid KTH med inriktning människa-datorinteraktion och ergonomi/design.

Folkhälsoforskare har hittills varit mycket duktiga på att se samband och ta fram orsaker till varför vi sitter för mycket. Helena Tobiasson och Anders Hedman ska istället jobba med åtgärdsidan. För att kunna göra det ägnar de sig åt något de kallar för extrema designsituationer.

– Vi har kopplat en dator till löpbandet. Vi har också kopplat ihop en roddmaskin med en läsplatta. Det är det sättet att jobba som triggar nya tankesätt och tydliggör våra gamla sätt att tänka. I och med att vi slår ihop gammal teknik för träning med ny teknik för kontorsarbete så uppstår kreativa krockar. Vi undersöker vad som händer om vi kombinerar löpbandet eller roddmaskinen med modern teknik som Ipad, vad som händer när vi kopplar ihop dessa två ytterligheter, säger Helena Tobiasson.

Hon tillägger att de för närvarande även tittar närmare på den nya trenden med utegym som det blir allt fler av i till exempel Stockholm, men som också poppar upp i andra svenska städer men även ute i Europa. Utegym används till exempel bland annat av taxichaufförer som mellan två körningar kan använda sin kropp lite fysiskt istället för att sitta bakom ratten hela dagen.

Samtidigt handlar Helena och hennes kollegas forskning också om att söka svar på frågan vad vi egentligen menar med fysiskt aktivitet. För det är så mycket mer än att bara ägna några timmar i veckan åt att simma, springa på löpband, gå på gymmet, spela tennis eller andra olika sportaktiviteter, enligt Helena Tobiasson.

– Det handlar om hur vi ska designa våra kontor för mindre stillasittande. Och då pratar jag inte bara om att flytta skrivaren till andra sidan korridoren, något man ägnade sig åt redan på 80-talet. Det är så tråkigt att klockorna stannar, och ger därför ingen större effekt för hälsan, säger Helena Tobiasson.

Hon har också en syn på ansvarsfrågan om hälsan som är intressant.

– Det är en sak att säga att vi sitter för mycket. Men vi har redan tillräckligt med dåligt samvete för att vi rör för lite. Det dåliga samvetet ska inte bäras av individen. Det ansvaret ska bäras av oss som är med och designar vardagen, säger Helena Tobiasson.

För mer information, kontakta Helena Tobiasson på 070 - 241 96 41 eller tobi@nada.kth.se.

Peter Larsson