”Obligatoriska chefskurser för ökad jämställdhet”
FORSKNING PÅ DJUPET
Nu föreslår KTH-professor Anna Wahl obligatoriska genuskurser för alla chefer.
– Det finns alltför många okunniga chefer i arbetslivet. Den okunskapen medverkar till att en ojämn maktfördelning mellan män och kvinnor fortsätter att ses som något naturligt, säger hon.
Anna Wahl, professor i Genus, organisation och ledning vid KTH, lägger stort ansvar på chefer och ledare när det gäller att öka jämställdheten på Sveriges arbetsplatser.
Som medförfattare till höstens aktuella antologi ”Det heter feminism! 20 anspråksfulla förslag för att förändra världen” vänder hon sig till makthavare i bred mening: politiker, universitetsrektorer, företagsledare och chefer i offentlig och ideell sektor.
– Det handlar om att utmana grundläggande maktobalanser i arbetslivet. Ledningens stöd är A och O för att jämställdheten i en organisation ska kunna förbättras på riktigt, säger Anna Wahl som i 20 år forskat om betydelsen av kön i organisationer.
– Mitt förslag är att genuskurser ska vara obligatoriska inslag i utbildningar för bland annat ingenjörer, ekonomer, läkare och jurister.
Vad ska kurserna innehålla?
– De ska ha inslag av föreläsningar, övningar, reflektion och eget arbete. Den här sortens utbildningar kräver tid, eftersom lärande innebär att ompröva tidigare kunskaper och att reflektera kring tidigare erfarenheter.
Stödet som chefer ger när det gäller jämställdhet på arbetsplatsen kan enligt Anna Wahl vara att ledningen gör det tydligt för alla inblandade att arbetet har hög prioritet.
– Det kräver förstås i sin tur att ledarna själva ser vinsterna, och förstår att det handlar om att motverka diskriminering för att tillvarata kompetensen i en organisation. Men den som leder en förändringsprocess ska vara beredd på och rustad för att stöta på motstånd. Eftersom vissa privilegier försvinner kommer inte alla att känna att de vinner på ökad jämställdhet.
Vad är incitamentet för individen att engagera sig i de här frågorna och arbeta för förändring?
– Att medverka till förändring för kvinnor är att kämpa för demokratifrågan. På alla nivåer kan människor välja att ha en ideologisk övertygelse och agera på den, som en grundläggande värderingsfråga. Andra argument som förekommer i organisationer är till exempel att jämställdhet ökar lönsamhet och höjer kvalitet på arbetsplatsen.
Anna Wahl har forskat inom området organisation och ledarskap med fokus på genus och feministisk teori sedan tidigt 1980-tal. När hennes avhandling ”Könsstrukturer i organisationer” publicerades 1992 blev hon något av pionjär på området.
Hur har jämställdheten på arbetsplatserna utvecklats de senaste 20 åren?
– I dag finns det en större öppenhet och medvetenhet kring genusfrågor, men också ett större motstånd hos vissa grupper i samhället. Vi har nått en del framgångar samtidigt som vissa krafter drar starkare åt andra hållet.
Anna Wahl bildade forskargruppen Fosfor år 2000 på Handelshögskolan. Gruppen publicerade boken ”Det ordnar sig” 2001, en bok som blivit en vanligt förekommande kursbok på universitet, i kurser för ledarutveckling och jämställdhetsutbildningar. Boken har uppdaterats och kompletterats med ny forskning och nya fakta, och gavs ut i en andra upplaga 2011.
– När jag i undervisar på utbildningar brukar jag börja med att lyfta fram orsakerna till att många tycker de här frågorna är jobbiga – män kan känna sig anklagade och kvinnor kan känna att de betraktas som offer.
I sin undervisning använder sig Anna Wahl också av vad en egen modell, kallad Molnet, där hon utgår från de föreställningar som finns i rummet kring feminism, genus och jämställdhet.
– Då blir det tydligt för studenterna att könstillhörighet spelar en enorm roll i världen, och den viktiga grundkunskapen störs av missförstånd och okunskap, som jag placerar i ett moln – molnet finns där, det påverkar oss till att inte se.
I stället tar studiegruppen itu med att reflektera över den egna situationen och andras erfarenheter. Det händer att Anna Wahl åratal senare får samtal från elever som berättar att de plötsligt råkat på diskriminering i arbetslivet.
– I stället för att känna sig värdelösa har de haft nytta av utbildningen och kunnat se mönster i vad som egentligen har inträffat.
– Det är viktigt för alla i en verksamhet att inte stanna upp och tro att arbetet för jämställdhet på arbetsplatsen är klart. Vi måste fortsätta att problematisera de strukturer vi befinner oss i, det är viktigare än någonsin, så vi inte börjar halka bakåt när det gäller jämställdheten.
För mer information kontakta Anna Wahl på anna.wahl@indek.kth.se.
Katarina Ahlfort