Resmönster visar hur segregationen slår

En studie relevant för den offentliga debatten om urban segregation och den potentiella effekten av politiska åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Så beskriver Oded Cats, forskare vid avdelningen Transportplanering på KTH, forskningsarbetet han och kollegorna utfört.

Tre slutsatser

Studien, som nyligen resulterat i en publicering i den vetenskapliga tidskriften Journal of Transport Geography, visar bland annat att Citybanan bidragit till en större social mix inne i centrala Stockholm, det vill säga en minskad segregation. Med segregation menar Oded Cats det sätt på vilket Statistikmyndigheten SCB mäter den, baserat på en rad sociala variabler sysselsättning, utbildning, beroende av sociala förmåner och utländsk bakgrund.

Han menar att studien kokar ner till tre slutsatser. Den första är att Citybanan har förbättrat tillgängligheten i Stockholmsregionen. Som ett resultat av det besöker människor med olika bakgrund stadens centrum. Den förbättrade tillgängligheten har dock inte gjort det mer sannolikt att människor ska besöka mer segregerade förorter som ligger längs med pendeltågen.

– Vi kan också se att personer med olika social bakgrund är mycket mer benägna att resa till samma platser under arbetsdagar än på helger, säger Oded Cats.

Segregation inte bara boende

Han tillägger att den sista slutsatsen studien är att segregation i städer inte bara handlar om var människor bor. Det har mycket att göra med var människor tillbringar sin tid. Det har konsekvenser för hur sannolikt det är att vi möter människor från olika sociala bakgrunder.

Studien är enligt Oded Cats ett bra exempel på hur smartkortsdata (SL:s accesskort) från kollektivtrafikanvändare kan användas till lära sig mer om hur människor rör sig och i vilken utsträckning människor med olika bakgrund besöker liknande platser. 

Till exempel kan forskare studera olika grupper, baserat på inkomst, utbildning, etnicitet har olika arbets-, shopping-, och fritidsdestinationer, och se hur resorna förändras över tid. 

– Områden som till exempel genomgår gentrifiering (se faktaruta) kommer sannolikt först att få besök av personer med flera olika bakgrunder, men erfarenheten visar att om gentrifieringen fortsätter så blir området någon gång homogent igen. Men av en annan grupp, ung urbana hipsters som ersätter arbetarklassfamiljer eller pensionerade, säger Oded Cats.

Denna studie har genomförts som en del av projekten "Unravelling travel demand patterns using Access card data" och "CAPA-CITY: Identifying capacity gaps to support urban and regional development", båda finansierade av Region Stockholm.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Oded Cats på oded.cats@abe.kth.se eller +31 648 576 058 (Nederländerna).

Så har data från SL-kort använts

• Forskarna har studerat den aktivitetsbaserade sociala segregationen mellan flera grupper med hjälp av smartkortdata (SL:s accesskort) för kollektivtrafiken. Oded Cats är noga med att poängtera att ingen information på individnivå kan utläsas. "Vi tar reda på vilket så kallad folkräkningsområde som är det mest troliga hemmet - ett för varje resande innehavare av SL-kortet. I de flesta fall är detta väldigt tydligt eftersom vi har data för ett helt år och människor har ett specifikt område som de utgår oftast från i deras morgonresor. Vi använder då det sociala indexvärdet för detta folkräkningsområde. Naturligtvis finns det skillnader inom varje zon men skillnader mellan zonerna är mycket större och gör att vi kan få en god förståelse", säger Oded Cats.
• Gentrifiering är ett begrepp inom stadsplanering och bebyggelsehistoria som betecknar en social statushöjning av ett område. Gentrifiering sker exempelvis genom påkostade ombyggnationer, eller genom nyinflyttning av invånare med betydligt högre inkomster än den existerande befolkningen.

Publicering

"Measuring activity-based social segregation using public transport smart card data", Journal of Transport Geography, doi.org/10.1016/j.jtrangeo.2023.103642