"Tavlan, den är guld"

Vägutformning handlar om att kunna förutse vägar innan de är byggda, både estetiskt och sett ur förarens perspektiv.

Olika förutsättningar avgör till exempel vägens bredd, hur tvär en kurva kan vara eller om en cirkulationsplats passar bättre än ett trafikljus.

– Idag finns datorprogram som gör vägritningar, men min roll som lärare är att förmedla grundprinciperna bakom det. Jag vill att studenterna ska förstå hur kraftspelet ser ut för en bil som kör i en kurva vid en viss given hastighet, friktion och lutning, förklarar Anders Wengelin.

När vi träffas på KTH i augusti 2018 har han gått i pension sedan drygt ett år. Nu är han gästföreläsare. Han har bokat ett av de få rum åt oss som fortfarande har krittavla. Han ritar en bil som kör i en kurva, drar streck och sätter upp ekvationer.

– Tavlan, den är guld. Om jag hade förberett bilden i förväg och bara tryckt på en knapp så hade studenterna inte hängt med. Nu har jag istället beskrivit bilden genom att rita och prata samtidigt.

Anders har funderat mycket på detaljerna i sin undervisning. Han har förfinat metoder och verktyg på ett medvetet sätt. I föreläsningar lägger han vikt vid framförandet och samspelet mellan vad han säger och visar.

– Jag blir tokig när jag ser powerpointbilder med inklippt text från en doktorsavhandling. Det ger absolut ingenting. Däremot fungerar programmet bra för att visa en bild som jag pratar om.

Att hitta lediga datorsalstider för övningar har inte varit ett bekymmer för Anders Wengelin.
Rit-övningar har gjorts med papper, penna och suddgummi istället för på dator. Studenterna har själva fått fundera och skissa på hur man med hjälp av vägens utformning kan ge signaler till föraren.

En väg som svänger skarpt efter ett krön är till exempel lättare att köra i, om svängen börjar redan före krönet.

I kursutvärderingar sedan 1994 har studenter visat uppskattning för Anders Wengelins sätt att undervisa. En kommentar glömmer han aldrig och den får honom att le stort.

– Det var en student som tyckte att kursupplägget var det bästa som hänt sedan GB släppte glassen Magnum.

Alla har inte varit lika övertygade. Genom åren har Anders fått kritik från andra lärare och näringslivet, som tyckt att fokus bör ligga mer på att lära ut programvaran CAD, Computer-aided design.

Men branschen har förstått värdet av hans tidlösa undervisning, och i mars 2018 fick han ett pedagogiskt pris av Nordiskt vägforum.

I motiveringen står det att ”utgångspunkten varit att förstå hur saker och ting fungerar vilket har gett studenterna kunskaper som har varit oberoende av dagens verktyg och metoder”.

– Sedan jag började jobba med vägteknik har fem olika CAD-system passerat. Det är bara ett exempel på varför jag fokuserar på teorin, snarare än hur man gör i praktiken.

För att bli en bra lärare behöver man öva mycket på pedagogiken. Anders byter ut ordet pedagogik mot musikalitet när han förklarar sitt synsätt.

– Jag tror att man behöver ha något i botten att bygga på, precis som en bra musiker behöver ha gehör. Sedan måste man öva för att bli riktigt duktig, och då krävs instrument, som ledarskap, kunskap och kommunikation.

Ledarskapet började han öva på långt innan lärarkarriären på KTH.
– Jag är scout och mamma och pappa var scoutledare båda två. Jag hade med mig en bra stomme i att prata med folk och leda i övningar.

Han ser på ledarskap som ett positivt sätt att ta makten i föreläsningssalen.
Att ta in rummet och skapa förutsättningar för lärande.

Förutom att ge tydliga instruktioner i gruppövningar måste man också kunna säga ifrån om det är några studenter som stör undervisningen.

Även om fokus i undervisningen ligger på teori och problemlösning, råder det ingen brist på praktisk erfarenhet hos Anders.

Efter sin examen från KTH i väg och trafik 1979, tog han på sig stövlarna och började på ett vägbygge innan han gick vidare till konsultbranschen. Under en tid var han även sverigechef för utformningsfrågor på Trafikverket.

– Jag tror att det är ett jättebra koncept att ha en fot i båda världar. Det gör att man har verkligheten med sig hela tiden och den kunskapen skapar förtroende i det man lär ut.

Johanna Stjernström, en av Anders studenter som tog examen för fyra år sedan, håller med. Idag arbetar hon som byggprojektledare på Exploateringskontoret i Stockholms stad.

– Anders var en av mina absoluta favoritlärare. Hans erfarenhet gjorde att han kunde förklara hur det skulle bli när man kom ut i arbetslivet. Han var också väldigt pedagogisk. Det var svårt att rita vägar för hand, men det gav en bra grund och förståelse för hur det faktiskt fungerar. Man fick tänka mycket själv, säger Johanna.

Dialog med en hel föreläsningssal. Något man aldrig kan öva för mycket på som lärare är kommunikationen med studenterna.

– Som föredragshållare med en full sal behöver man jobba för att alla, inte bara de som sitter längst fram, ska bli sedda.

– Ett knep jag har är att på första rasten gå upp längst bak i salen och prata med de som valt att sitta kvar. Jag frågar om de tycker att det funkar bra och att de ska säga till om de inte hör eller ser ordentligt. Då har jag tagit tag i dem, säger Anders.

I en kurs i högskolepedagogik som Anders gick på 1990-talet hade kursledaren bjudit in en professionell skådespelerska, som pratade om kommunikationens betydelse.

Det har präglat Anders Wengelins sätt att undervisa, då han blivit medveten vilken effekt kroppsspråket och konstpauser har på det som sägs.

För att engagera hela salen i föreläsningen jobbar han hårt för att få till en dialog – utan att studenterna behöver säga så mycket.

– De flesta tänker nog att en lärare som föreläser håller en monolog, men jag vill påstå att jag har en dialog med mina studenter. Med ögonkontakt och nickningar kommer man långt, det gör att det hela tiden finns en kommunikation och jag ser att de hänger med.

Det är också bra att stanna upp emellanåt och ställa små frågor.
– Om vi ska räkna på hur mycket utrymme som krävs i en cirkulationsplats för en 24-meters långtradare, kan man ställa frågan om någon har ett sådant körkort. Det är alltid någon som räcker upp handen. Då har jag skapat en dialog och personen känner sig sedd.

FAKTA

Anders Wengelin

Ålder: 64 år
Yrke: Lärare i vägteknik, pensionerad sedan juli 2017. Numera gästföreläsare på KTH och guide i Bromma kyrka.
Familj: Fru, två döttrar och två barnbarn. En av döttrarna studerar på KTH.
Utmärkelser: Nordiskt vägforums (NVF) svenska avdelnings pedagogiska pris 2018.
Okända talanger: Körsångare och scoutledare.

ANDERS WENGELINS TIPS

Den pedagogiske lärarens tre instrument

1. Ledarskap
Det är viktigt att ta kommando och visa vem som leder föreläsningen. Vid övningar ska instruktionerna vara tydliga och alla förutsättningar för genomförandet finnas på plats. Om störningsmoment uppstår måste läraren säga ifrån.
2. Kunskap
Lärare behöver kunna mer än vad de undervisar i, för att skapa trovärdighet hos studenterna. Praktisk erfarenhet från näringslivet ger en trygghet och en bas att stå på, vid sidan av den teoretiska.
3. Kommunikation
Med 180 studenter i föreläsningssalen hinner man inte prata med alla. Då får man hitta andra sätt att skapa dialog, bland annat genom ögonkontakt.

VÄSSA KOMMUNIKATIONEN

Anders knep för att engagera en full föreläsningssal

- Sök ögonkontakt, inte bara med dem som sitter längst fram.
- Gör konstpauser, låt det du säger sjunka in.
- Ställ små frågor emellanåt, det skapar kontakt med enskilda studenter.
- Tänk på att detaljer som kroppsspråk och hur du betonar ord kan ha stor effekt på hur studenterna tar till sig det du säger.
- Prata under rasten med studenterna som sitter längst bak.
- Använd extrema exempel för att göra undervisningen roligare. En Formel 1-bil på en tävlingsbana är mer intressant än en personbil på en landsväg.

Text Jacqueline Arthur

Foto Fredrik Persson

KTH Magazine 19 SEPTEMBER, 2018