Träffsäker tumörutrotning
NYHET
Förbättrad strålbehandling av cancer, det är vad KTH-professorn Anders Forsgren forskar om tillsammans med doktoranderna Rasmus Bokrantz och Albin Fredriksson. Syftet är att strålbehandlingen i så stor utsträckning som möjligt ska träffa mitt i tumören och skona vävnaden runt omkring och därmed bli så effektiv som möjligt.
– En effekt av forskningen är att varje behandlingstillfälle går snabbare. För att få bästa precision måste patienten ligga helt stilla och fixeras, till exempel genom att ett stelt nät läggs över huvudet. Detta kan upplevas som obehagligt om behandlingen tar lång tid, säger Anders Forsgren, professor i optimeringslära och systemteori vid KTH.
En förkortning i tid för varje behandlingstillfälle ger flera positiva effekter. Dels behöver inte patienten utsättas för mer plågsam behandling än vad nöden kräver, dels sparar sjukhusen pengar då varje behandling är kostsam.
Hur går optimeringen då till? Jo, det handlar om att se till att strålningsdosen i tumören blir hög och att den samtidigt blir låg i vävnaderna runtomkring tumören.
– Enkelt beskrivet kan man säga att vid strålbehandling av cancer används avancerad optimeringsteknik för att få behandlingen så bra som möjligt. Exempelvis kan strålbehandlingen ges i form av fotoner. Då används en accelerator för att generera strålen, och strålens form ges av en så kallad kollimator som blockerar en del av strålningen. Genom att räkna ut hur kollimatorn ska ställas in på bästa sätt kan man väsentligt höja kvaliteten på behandlingen, säger Anders Forsgren.
Denna optimering sker vid varje behandlingstillfälle och patient eftersom varje cancerfall är unikt.
– Vad vi gör är att låta användaren själv, det vill säga läkaren, avgöra från fall till fall hur strålning ska användas. På vilket sätt utrustningen bäst ska användas, säger Anders Forsgren.
Alltså blir tekniken till en sorts beslutsstödssystem som hjälper läkaren att utföra en så effektiv behandling som möjligt.
Anders Forsgren fortsätter med att berätta att de båda doktoranderna delat upp en del av forskningen mellan sig. Albin Fredriksson har tittat närmare på osäkerhetsfaktorer. Till exempel att patienten ligger korrekt i förhållande till strålningen. Befinner sig tumören nära ryggraden blir det illa om man missar tumören och träffar ryggmärgen.
Rasmus Bokrantz har studerat flermålsoptimering, det vill säga hur man kan uppfylla olika mål med optimeringen i förhållande till varandra utifrån perspektivet att förbättring av ett mål kan leda till försämringar av ett annat mål.
Forskningsprojekt genomförs på KTH tillsammans med industridoktoranderna Rasmus Bokrantz och Albin Fredriksson från företaget RaySearch Laboratories. Rasmus Bokrantz ska disputera den 14 juni och Albin Fredriksson drygt en vecka tidigare, den femte juni.
För mer information, kontakta Anders Forsgren på 08 - 790 71 27 eller andersf@kth.se.
Peter Larsson