Vanligaste orsaken till dödliga flygolyckor

I testlaboratoriets flygsimulator studerar KTH-forskare Ola Eiken bland annat hur stridspiloters hjärtverksamhet och syresättning påverkas av påfrestningen i samband med g-kraft.
Dessutom studeras problemet ”spatial (rumslig) desorientering” – ett fenomen som kan ge piloter intryck av att marken och rymden ovanför har bytt plats. Samma företeelse kan få dykare att plötsligt färdas mot botten i tron att de är på väg upp till vattenytan.

– Vi är utlämnade till balansorganen. När vi utsätts för tyngdkrafter som inte motsvarar jordens dragningskraft ger balansorganen otillförlitlig information om kroppens läge i rymden, förklarar Ola Eiken, som är läkare, forskare och chef för Centrum för flyg- och rymdfysiologi vid KTH.
Balansorganen kan alltså helt enkelt lura oss. Spatial desorientering är enligt honom den vanligaste orsaken till flygolyckor med dödlig utgång med helikoptrar, privat-eller stridsplan.

Ola Eiken är noga med att påpeka att risken inte gäller kommersiella trafikflygplan, eftersom de i första hand styrs genom datorer. Dessutom exponeras piloter inom trafikflyg sällan för stora variationer i tyngdkraften.
– En annan viktig aspekt som bidrar till spatial desorientering i luften är att piloter ofta saknar adekvata synreferenser, som exempelvis vid flygningar genom moln eller i mörker, säger Ola Eiken.

Vad är ditt råd till piloter i sådana lägen?
– Flyg efter instrumenten, även om du inte litar på dem på grund av dina sinnesuttryck. Men i kritiskt läge tar tyvärr den mänskliga instinkten ofta över…
– Balansen är vårt sjätte sinne, den är vår ständiga följeslagare. Balansorganen tar alltid över i skarpa situationer när vi behöver reagera snabbt, säger Ola Eiken.

I tester som utförs på piloter i laboratorielokalernas flygcentrifug simuleras ofta akuta och farliga situationer i luften, för att utröna om det går att träna sig till ”rätt” reaktion och respons även i kritiska lägen.

Centrum för flyg- och rymdfysiologi rymmer även en undertryckskammare och en övertryckskammare. I undertryckskammaren genomförs bland annat studier kring höghöjdsträning för idrottare. I övertryckskammaren utförs dykrelaterade experiment.

Omgivningsfysiologiska rön grundar sig ofta på studier inom extremforskningen på piloter eller dykare, berättar Ola Eiken.
– Och när vi i det läget börjar studera ”normalfysiologiska funktioner”, då går forskningen från att vara problemdriven till att bli nyfikenhetsdriven.

FAKTA

Centrum för flyg- och rymdfysiologi vid KTH

-Målet är att bedriva forskning som är kopplad till medicinsk säkerhet vid bemannad rymdfart.
-I Centrum för flyg- och rymdfysiologi (SAPC) vid KTH ingår ett tiotal forskare som leds av Ola Eiken i nationella och internationella samarbetsprojekt.
-SAPC står för Swedish Aerospace Physiology Center.

Text Katarina Ahlfort

Foto Håkan Lindgren

KTH Magazine 21 OKTOBER, 2015