Datorhistoria

Datorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen våren 2016

Moment i DD1390 Programsammanhållande kurs i datateknik, period 4 2016, för årskurs 2.

Varför ska ingenjörer läsa historia? Jo, därför att det som har skett tidigare har betydelse för det som kan ske i framtiden. Ingenjörer ägnar sig åt att förvalta gammal teknik och utveckla ny. Utbildningen handlar mest om ny teknik och teknologer intresserar sig också mycket för ny teknik. Men samhället är fullt av framför allt gammal teknik. För att ny teknik ska kunna lyckas är det viktigt att förstå hur ny teknik blir gammal och hur den hänger ihop med det omgivande samhället. Det handlar det här momentet om.

Lärandemål

redogöra för några viktiga händelser i datorns och datalogins historia,
formulera en relevant frågeställning till ett historiskt material,
utföra en begränsad datorhistorisk studie och presentera den muntligt och skriftligt.

Momentets upplägg

Uppgiften i momentet är skriva en uppsats vars resultat också presenteras muntligen. Uppsatsen skrivs i grupper om tre eller fyra och diskuteras först vid ett seminarium varefter den skrivs om och lämnas in för betygsättning. Redovisningen görs också i grupp inför ytterligare fem grupper. Den schemalagda tiden i momentet består av två föreläsningar, ett oppositionsseminarium och ett redovisningstillfälle.

Det är bara redovisningstillfället som är obligatoriskt. Oppositionsseminariet ger skötsamhetspoäng och är till för att ni ska kunna förbättra era uppsatser innan ni lämnar in dem. Föreläsningarna är också frivilliga. De ger förutom en introduktion till datahistoria också information om momentet som kan hjälpa er att få ett högre betyg.

Föreläsningarna

11 april 2016, kl 13-15 i D1: Vad är datorhistoria? Perspektiv på datoriseringen, dess orsaker och konsekvenser. Pdf av föreläsningen förutom bilderna

13 april 2016, kl 13-16 i D1: Datorhistoria fortsättning. Datalogihistoria. Hur skriver man en historisk uppsats med en relevant frågeställning? Föreläsningen förutom bilderna Datalogihistoriapresentationen

Uppsatsen

Omfång: Uppsatsen ska vara 3000 ord +- 10%. I den ska finnas en tydlig fråga i inledningen som uppsatsen också försöker besvara. Hur bra den går att besvara är föremål för bedömning och viktigt är hur frågan förhåller sig till det material som gruppen har valt.

Materialet för uppsatsen hämtas från projektet Från matematikmaskin till IT. Det var ett dokumentationsprojekt i datahistoria som genomfördes av Tekniska museet, Dataföreningen och KTH för ett antal år sedan. En sammanfattning av dokumentationsprojektet finns att ladda ner från Diva. Det finns 44 rapporter från olika vittnesseminarier och varje grupp väljer ett seminarium. Det får vara maximalt tre grupper per seminarium och först till kvarn gäller. Vittnesseminarierna hittar ni antingen på Tekniska museets hemsida, där det också finns annat datahistoriskt material.

Gruppindelning gör ni själva. Gruppdeltagare och ämne anmäls på listor anslagna på anslagstavlan utanför Viggos kontor (rum 4542, D-huset, plan 5) från 14 april klockan 13.00 till 20 april klockan 17.00.

I Rapp syns sedan vilken uppgift din grupp valt. Numreringen syftar på listan med vittnesseminarier. OBS! Detta är den nya och rättade listan: Vittnesseminarielista

Uppsatsen ska ha en tydlig och logisk disposition med en introduktion, en bakgrund, en diskussion eller redogörelse av själva materialet samt ett avsnitt med slutsatser. En sammanfattning är också bra och kan komma på slutet eller i början. I uppsatsen ska materialet redovisas genom en notapparat och konsekvens och noggrannhet är viktigt. Även språket är viktigt i bedömningen.

Förutom vittnesseminarierna kan ni också använda annat material. Dels finns det referenser i rapporterna som ni kan gå vidare med, dels kan ni hitta böcker, rapporter och resurser på följande sidor:

Oppositionsseminariet

En första version av uppsatsen ska senast tisdag 10 maj klockan 24 läggas upp i PDF på katalogen
/afs/nada.kth.se/misc/info/prosam14/datorhistoria/opposition
med filnamnet grupp-x.pdf där x är datorhistoriagruppens nummer. Skriv gruppnumret men inte era namn i uppsatsen, så den blir anonym.

Vid oppositionsseminariet, som är schemalagt men inte lärarlett, ska ni hjälpa varandra att skriva bättre uppsatser. Vid varje oppositionsseminarium ska fyra grupper diskutera varandras uppsatser. Alla ska läsa alla fyra uppsatser, men det är bara en grupp som fått som huvuduppgift att leda opposition på en annan uppsats. Ni ska alltså inför övningen koncentrera er på den uppsats som ni utsetts till opponent till.

Under själva seminariet gör någon i opponentgruppen en kort presentation av uppsatsen. Därefter följer en diskussion där positiv och negativ kritik redovisas. Författarna i den andra gruppen ska för varje punkt ges tillfälle att försvara sig och kommentera kritiken. Fokus ska vara på fråga och material, diskussion, argumentation, slutsatser, etc. (Men språk också viktigt.) De som inte deltagit fyller i på slutet. Till sist lämnas kommenterat manuskript över. Varje opposition får ta drygt 20 minuter så att ni hinner fyra uppsatser på två timmar med en paus i mitten. Längst ner på den här sidan finns en utförligare instruktion för hur oppositionsseminariet kan gå till.

Oppositionsseminarierna är 16 maj kl 10-12, 18 maj kl 10-12, 19 maj kl 10-12. Vilken tid just er grupp hamnar på återkommer vi till när vi delat in grupperna i större grupper. Oppositionsseminariet är inte obligatoriskt men det ger en skötsamhetspoäng. Om ni inte har laddat upp en uppsats senast den 10 maj blir ni inte indelade i oppositionsgrupper.

Gruppindelning för oppositionsseminarierna i Datorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen måndagen 16 maj klockan 10.15-12.00

Grupp 7.1 opponerar på grupp 19.2

Grupp 19.2 opponerar på grupp 28.1

Grupp 28.1 opponerar på grupp 43.1

Grupp 43.1 opponerar på grupp 7.1

onsdagen 18 maj klockan 10.15-12.00

Grupp 22.3 opponerar på grupp 35.1

Grupp 35.1 opponerar på grupp 40.3

Grupp 40.3 opponerar på grupp 41.1

Grupp 41.1 opponerar på grupp 22.3

torsdagen 19 maj klockan 10.15-12.00

Grupp 1.1 opponerar på grupp 6.3

Grupp 6.3 opponerar på grupp 41.3

Grupp 41.3 opponerar på grupp 1.1

Alla oppositionerna hålls i seminarierum 1537, Lindstedtsvägen 3, plan 5.

Sammanfatta din grupps synpunkter på en halv A4-sida och lägg upp dokumentet senast 20 maj klockan 24 i PDF på katalogen
/afs/nada.kth.se/misc/info/prosam14/datorhistoria/sammanfattning
med filnamnet grupp-x.pdf där x är ert gruppnummer. Skriv först i sammanfattningen gruppnumren på er grupp och respondentgruppen samt namnen på dom i er grupp som deltog i oppositionsseminariet. Sammanfattningen av gruppens synpunkter ger ytterligare en skötsamhetspoäng för varje gruppmedlem som deltog i seminariet. Det innebär alltså att man kan få två skötsamhetspoäng om man deltar fullt ut i oppositionsseminariet.

Presentation

Vid redovisningstillfället är det sex grupper som redovisar för varandra. Presentationerna ska vara 10 minuter långa och därefter finns plats för några frågor från publiken. ALLA i gruppen måste vara med i presentationen.

En bra presentation känner man ofta igen direkt även om man inte alltid kan säga varför. Att planera och öva i förväg ger alltid resultat. Var tydlig med slutsatserna. Se till att engagera publiken genom att tala med den och lägga er på rätt nivå. Gör slutsatserna intressanta genom att formulera er omsorgsfullt och engagera åhörarna. Dra inte över tiden.

Presentationerna är 30 maj-1 juni. Precis vilken tid som din grupp hamnar på bestäms med hänsyn till ämnesval och läggs upp här. Om du har förhinder någon av ovanstående tider ska du meddela Daniel Svensson (daniel.svensson@abe.kth.se) så försöker vi ta hänsyn till det när vi lägger schemat för presentationerna. OBS! Presentationerna är obligatoriska.

Här finns en pdf med redovisningstider och grupper. Uppdaterat redovisningsschema Rum 1537 för alla redovisningarna.

Senast klockan 24 den 8 juni 2015 ska slutversionen av uppsatsen läggas upp i PDF på katalogen
/afs/nada.kth.se/misc/info/prosam14/datorhistoria/slutversion
med filnamnet grupp-x.pdf där x är datorhistoragruppens nummer. Skriv både gruppnummer, e-postadresser och era namn i slutversionen av uppsatsen!

Utvärdering

En kort elektronisk utvärderingsenkät finns här. Vi ber att du fyller i den senast 9 juni 2016.

Betygskriterier

För betyg E krävs att gruppen:

varit närvarande på obligatoriska kursmoment,
fullgjort obligatoriska uppgifter i momentet,
efter handledning kan formulera en relevant frågeställning till ett historiskt material.

För betyg D krävs därtill att gruppen kan:

visa förståelse för sammanhangets betydelse för teknikutveckling,
formulera en relevant frågeställning till ett historiskt material.

För betyg C krävs därtill att gruppen kan:

analysera teknisk förändring och dess konsekvenser inom dataområdet i relation till det omgivande samhälle,
tydliggöra studiens slutsatser i en muntlig presentation.

För betyg B krävs därtill att gruppen kan:

förhålla sig kritiskt och i frågasättande till utsagor om teknisk förändring,
svara på muntlig kritik vid presentation av en studie.

För betyg A krävs slutligen också att gruppen:

kan diskutera tillförlitligheten hos olika information,
har kompletterat vittnesseminariet med ytterligare material.

Ansvarig för momentet är Nina Wormbs, nina@kth.se. Behjälplig vid oppositionsseminarierna och presentationerna samt med praktiska frågor är Daniel Svensson, daniel.svensson@abe.kth.se. Ytterligare lärare i momentet är Jan Kunnas, jan.kunnas@abe.kth.se, alla verksamma vid Avd för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, ABE.

Anvisningar till oppositionsseminarium

Distribuera er uppsats till de övriga senast det datum som kursledaren har meddelat. Det är viktigt för att alla ska ha möjlighet att hinna läsa. Ni ska läsa alla uppsatser i er grupp och kunna lämna konstruktiv kritik på alla, men koncentrera er på den uppsats som ni utsetts som opponent till. Sammanfatta era synpunkter till författaren på ca ½ A4-sida. Dessa kan räckas över vid seminariet och ska läggas upp på katalogen dagen efter för att ge skötsamhetspoäng.

Själva seminariet kan ta följande form:

De som skrivit uppsatsen får möjlighet att först kommentera sin uppsats.
Därefter ger opponenterna en kort presentation av uppsatsen. Här bör man ta upp t ex författarens syfte, tes, metod och slutsatser.
Sedan följer en diskussion där opponenterna redovisar sin kritik (både positiv och negativ) av uppsatsen.
Författarna ska för varje punkt ges tillfälle att försvara sig och kommentera kritiken. Kritiken ska framför allt gälla sådant som val av metod, källor, argumentation, slutsatser, etc. Man ska alltså inte fokusera på stavfel, styckesindelning, layout, mm om inte det på ett avgörande sätt har inverkat på läsningen av uppsatsen. (Eftersom även språket är betygsgrundande kan man kort kommentera det och sedan hänvisa till de kommentarer som finns i texten och överlämna den till författaren efter oppositionen.) Även läsvärdet kan kommenteras.
Diskutera också urvalet av material och om det är lämpligt. Det är även möjligt att koppla uppgiften till betygsstegen och diskutera vilket steg uppsatsen kan tänkas ha nått.

Om inte alla redan deltagit i diskussionen ska avslutningsvis även de övriga deltagarna ta upp sina centrala frågor och funderingar kring uppsatsen.