Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Olle, Arkitektutbildning 300 hp

Student-KTH Arkitektur

Olle studerar Arkitektutbildning 300 hp. Här berättar han om sig själv, sin utbildning och hur det är att vara student på KTH. Du kan även kontakta Olle. Han har bra kunskap om alla KTH:s utbildningar och svarar gärna på dina frågor.

Olle berättar om sin tid på KTH

Hej, Olle heter jag, är 23 och går mitt tredje år på Arkitektutbildningen. 

Jag har så länge jag kan minnas varit intresserad av att snickra, rita, måla, fotografera, skulptera och skapa saker och ting. Lego var en stor del av min barndom, och det var nog där mitt intresse för arkitektur började. Jag bygger faktiskt fortfarande!

Kontakta Olle via formuläret nedan. Han svarar gärna på dina frågor.

Efter gymnasiet sökte jag direkt till utbildningen och blev antagen, men tackade trots det nej. Jag var väldigt skoltrött och behövde en paus. Under två år testade jag olika jobb – som fotograf, speltestare, inom tv-produktion, på språkcafé och hostel – och reste även runt ett av åren utomlands. Efter att ha levt helt utan rutiner kändes det ändå skönt att börja plugga igen - att vakna en fast tid. Så jag hoppade på arkitektutbildningen till slut! 

Utbildningen består av tre projektkurser per år, kompletterade med kortare stödkurser. Fokus ligger på det egna arbetet – ritningar, modeller och illustrationer – och därför är närvaron obligatorisk. Vi har inga salstentor utan får handledning två gånger i veckan. Den täta gemenskapen stärks av att alla har egna ritbord och delar kök och lunchrum. 

Jag valde KTH för att jag ville stanna i Stockholm där jag vuxit upp. Även för den som flyttar hit är staden väldigt studentvänlig – det är lätt att ta sig runt med kollektivtrafiken oavsett var man bor. Och vill man hänga kvar på campus ordnar studentkåren och arkitektsektionen många roliga event och aktiviteter. 

Ett råd till er som tänkt bli arkitekter: Var inte rädd för kritik. En stor del av arbetet går ut på att kommunicera idéer och diskutera hur man kan dra det till sin spets. Det är sällan man blir helt “klar” med ett arbete men genom att få lite motstånd och att bli utmanad brukar man kunna komma betydligt närmre!

Fråga Olle