Vi söker dig som vill skapa en bättre digitaliserad värld

Ingen del av samhället undgår digitalisering. Den påverkar näringsliv, politik, utbildning, mellanmänskliga relationer och mycket mer. Här kan du bli vägvisare i den dramatiska förändringen.

Pawel Herman, programansvarig för Datateknik 300 hp

Intervju med programansvarig lärare

Pawel Herman är ny programansvarig med uppgiften att matcha utbildningen med den snabba utvecklingen inom datateknik.

Vilka är det som söker datateknik idag?

– Vi har motiverade studenter med ett levande intresse inom det breda området datateknik. Förutom att förstå tekniken är de intresserade av användarna och samhället.

– Vi skulle gärna se fler tjejer. Läkarutbildningen attraherar fortfarande många tjejer som är toppstudenter, som säkert skulle passa inom datateknik. Vårdsektorn har traditionellt setts som ett naturligt val för den som vill jobba med människor, men jag tror att fler börjar se betydelsen av datatekniken i människors vardag i samhället och i mellanmänskliga relationer.

Hur tycker du att de som söker ska resonera om att välja högskoleingenjör eller civilingenjör i datateknik?

– Jag tycker att det är en viktig distinktion att göra. En högskoleingenjör lär sig använda de senaste verktygen inom programmering. En civilingenjör lär sig utveckla nya och bättre verktyg att jobba med i framtiden. De tränas också mer i ingenjörens roll i samhället i ett bredare perspektiv.

Är det stor skillnad på de jobb en högskoleingenjör och en civilingenjör får efter examen?

– Det är lite både och, det kan vara det men det behöver inte vara det; en högskoleingenjör och en civilingenjör som jobbar i samma projekt kan jobba sida vid sida med liknande uppgifter. Men generellt kanske man kan säga att de som anställer en civilingenjör förväntar sig att personen kan ta ledande roller i utvecklingsprojekt, åtminstone efter att de fått erfarenhet från arbetsplatsen. Förväntan är att en civilingenjör på sikt till exempel ska kunna leda en IT-avdelning på ett företag inom vilken bransch som helst.

Datoriseringen har pågått i flera decennier, är inte allt digitalt och klart snart?

– Vi är bara i början. Framstegen hittills har varit imponerande men nya möjligheter och utmaningar dyker upp hela tiden. Dessutom utvecklas såväl målen och riktningen av digitalisering. Det gör även konsekvenser och risker. Våra studenter kommer att spela en stor roll i att förstå och hantera allt detta på ett bra sätt.

– Branscherna IT och telekom är i hög grad datoriserade idag. Media, finans, utbildning, medicin och hälsa har börjat. Det är en utmanande process som erbjuder nya spännande möjligheter, till exempel att utforma informationssystem som främjar samarbete på distans, bygga gränssnitt som äldre kan känna sig trygga med eller skapa system som erbjuder beslutsstöd inom hälso- och sjukvård. Alla delar av samhället står på tur.

Det låter som om det finns etiska dilemman för en blivande civilingenjör i datateknik?

– Ja, det är starka krafter vi pratar om. Frågor som övervakning av individer och deras beteenden, i politiken såväl som i näringslivet, blir alltmer kontroversiella. Vi har projekt i utbildningen där det här problematiseras.
Som civilingenjör i datateknik har du möjlighet att konkret påverka den här utvecklingen konstruktivt, inte bara oroa dig och/eller klaga.

Hur hanterar ni olika åsikter och politisk syn på digitaliseringens samhällspåverkan?

– Vi resonerar så att studenterna självklart får ha sina åsikter om de etiska, politiska och kommersiella aspekterna av digitaliseringen. Vi lär ut att diskutera komplexa frågor med verktyg som är baserade på vetenskapliga referenser och akademiskt tänkande.

Finns det forskning i datateknik på KTH som är världsledande?

– Ja, vi ligger långt fram i till exempel datasäkerhet, artificiell intelligens och maskininlärning, nischad forskning kring dialogsystem med röststyrning och robotik. Vi är också bra på teoretisk datalogi och koppling till neurovetenskap med modellering av hjärnans funktioner.

Påverkar det studenterna på nåt sätt?

– Ja, definitivt. De framstående forskarna arbetar också med utbildning. Alla studenter på masternivå, det vill säga de avslutande två åren i civilingenjörsutbildningen, blir kopplade till en forskargrupp som är relevant för deras specialisering. 

Hur tycker du studenterna ska resonera kring sitt första jobb?

– Det första jobbet är inte livsavgörande. Många företag söker efter kompetenta personer inom datateknik så det är lätt att byta upp sig om man inte trivs. Företag ser ofta examensarbetet som en provanställning. Det är en bra möjlighet att prova på. Det är också många som går till konsultföretag. Det är ett bra sätt att bygga erfarenhet.

Vad tror du dagens studenter kommer berätta om KTH om 20 år?

– Jag tror att de berättar att de mognade under åren på KTH. Att synen på sig själv, på sin profession och sitt ansvar förändrades. Också att de fick lära sig att lära – utöka kunskapen och utveckla nya kompetenser. Det kommer ju att finnas verktyg och programmeringsspråk om 20 år som ingen kan föreställa sig i dag. Jag hoppas att de fortfarande om 20 år kommer att betrakta sin utbildning från KTH som ett avgörande steg i sin karriär.

Läs mer

Datateknik 300 hp

Hjälpte denna sida dig?
Tack för din åsikt!
Innehållsansvarig:KTH:s studentrekrytering
Tillhör: Utbildning
Senast ändrad: 2020-03-17