Byggreglerna motverkar energimålet
Boverkets byggregler innehåller energikrav som nya bostäder måste uppnå. Kraven ser olika ut för olika delar av landet, men innebär en maxnivå för bostadens energianvändning. I södra Sverige får nya bostäder som mest använda 90 kilowattimmar per kvadratmeter och år, medan värdet för norra Sverige är 130 kilowattimmar per kvadratmeter och år.
April 2013
Men Jonas Anund och Peter Kjaerboe, som forskar om energifrågor på KTH, tycker att energikraven är felaktigt utformade, eftersom de gynnar byggandet av stora bostäder.
– Stora lägenheter premieras eftersom man kan slå ut varmvattenförbrukning och elförbrukning på ett större antal kvadratmeter. Genom att öka boarean kan man lättare uppnå energikraven, säger Jonas Anund.
Samtidigt kräver en större lägenhet mer energi totalt sett, eftersom en större yta ska värmas upp, jämfört med en mindre lägenhet med samma tekniska förutsättningar.
– Mätetalet kilowattimmar per kvadratmeter i dagens byggregler motverkar därmed en minskning av Sveriges totala energianvändning. Det är ett systemfel, säger Jonas Anund.
Eftersom även olika miljöcertifieringssystem och internationella energimål baseras på mätetalet kilowattimmar per kvadratmeter får mätmetoden stort genomslag. Jonas Anund och Peter Kjaerboe föreslår i stället att byggreglernas energikrav ska utgå ifrån användning per person som bostaden är utformad för.
– Det finns redan regler för hur många som beräknas bo i bostaden så det borde inte vara några problem, säger Jonas Anund.
Ett sådant regelsystem skulle leda till att den totala energianvändningen i en lägenhet blir synlig. Det skulle gynna små lägenheter och leda till att fler sådana bostäder byggs, tror Jonas Anund och Peter Kjaerboe, vilket skulle motverka bostadsbristen bland ungdomar och studenter.
Jonas Anund har sökt forskningspengar för att vidare kunna undersöka hur lägenhetsstorleken påverkar energianvändningen och stadsbilden.
Räkneexempel
I ett räkneexempel för Stockholms bostadsbehov har Jonas Anund och Peter Kjaerboe kommit fram till att en halvering av boytan skulle leda till en minskning av energianvändningen i nya bostäder med 600 gigawattimmar per år, eller 1 000 kilowattimmar per person varje år.
I uträkningen har de utgått från att Stockholm behöver cirka 300 000 nya lägenheter fram till 2030. I genomsnitt bor två personer per hushåll i Sverige, vilket betyder att 600 000 personer ska bo i de nya lägenheterna.
I genomsnitt bor varje svensk i dag på cirka 40 kvadratmeter. Det innebär att Stockholm behöver cirka 24 miljoner kvadratmeter bostäder.
Om dessa bostäder byggs enligt energikraven för södra Sverige ska de ha en energiprestanda på 90 kilowattimmar per kvadratmeter och år, vilket ger en total energianvändning på 2 160 gigawattimmar per år.
Om man minskar boarean med hälften, till 20 kvadratmeter i snitt per person, men behåller samma tekniska prestanda, minskar antalet kvadratmeter som varmvatten, ventilation och fastighetsel ska slås ut på. Bostädernas energianvändning ökar då till 130 kilowattimmar per kvadratmeter och år, men den totala energianvändningen för de nya bostäderna minskar från 2 160 till 1 560 gigawattimmar per år.
Jonas Anund, doktorand vid institutionen för Energiteknik, KTH.