Till innehåll på sidan

Vattenprov förvarnar om smittans andra våg

Bildkollaget bestående av fyra fotografier visar en fastighet tillhörande ett reningsverk, en cistern samt flaskor med vattenprovet i.
Med hjälp av tester på avloppsvatten ska KTH-forskare snabbt få en tidigt första varning för en andra virusvåg.

NYHET

Publicerad 2020-04-14

Pandemiutbrott kan komma i flera vågor. Så var det med Asiaten 1957, Hongkonginfluensan 1968 och den så kallade Svininfluensan 2009. Nu ska forskare från bland annat KTH hålla koll på utvecklingen av covid-19 med hjälp av tester på avloppsvatten.

Internationella Studier och KTH:s samarbete med KWR Water Cycle Researh Institute visar att rester av det nya coronaviruset kan finnas i avloppsvatten. 

Porträttfoto av KTH-forskaren Zeynep Cetecioglu Gurol. I förgrunden finns ett föremål ur fokus som delvis täcker hennes kropp.
Zeynep Cetecioglu Gurol, forskare på avdelningen Kemiteknik vid KTH.

– Att viruset går att spåra på detta sätt ger nya möjligheter att uppskatta spridning av covid-19 i samhället, säger Prosun Bhattacharya, som genom sitt internationella, tvärvetenskapliga arbete är forskningsgruppens expert på vatten och folkhälsa.

Forskningen leds av Zeynep Cetecioglu Gurol på avdelningen Kemiteknik vid KTH.

- Nästa viktiga steg i arbetet blir att optimera den metod som avgör den exakt mängden av coronavirus i avloppsvatten, säger Zeynep Cetecioglu Gurol.

Tidig varning för andra virusvåg

– KTH, Scilifelab och Stockholm Vatten och Avfall har snabbt börjat samarbeta för att analysera prover från avloppsvattnet vid Henriksdals och Bromma reningsverk. Med hjälp av genetiska analyser hoppas vi kunna följa utvecklingen av covid-19 hos en stor del av Stockholms befolkning, berättar David Nilsson.

Porträttfoto av Prosun Bhattacharya, professor vid KTH. Han har en blå pullover samt skjorta och är mycket glad.
Prosun Bhattacharya, professor på institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) vid KTH.

Han är föreståndare för KTH Vattencentrum och säger att avloppsvattnet blir en källa till information som kan ge ovärderlig och snabb information om situationen, samt hur den utvecklas. 

– Det här ger oss möjligheten att spåra smittspridningen medan den pågår. Vid vanligt testande ska en människa först smittas, sedan utveckla symptom och slutligen bli så sjuk att sjukvård måste uppsökas. Det kan ta upp till tre veckor innan testerna visar att personer smittats. Vårt sätt ger betydligt kortare detektionstid. Vi kan alltså snabbt få en tidig första varning för en andra virusvåg, säger David Nilsson.

Kan spåras i veckor

Hur säkra är ni på att ni ska lyckas med att kartlägga den nya coronaviruset i avloppsvattnet?

Porträttfoto av David Nilsson, föreståndare för KTH Vattencentrum. Han bär glasögon och en stickad polotröja.
David Nilsson, föreståndare för KTH Vattencentrum.

– Internationella studier visar att viruset följer med avföringen ut och kan spåras i flera veckor efteråt. Så vi är förhoppningsfulla.

Kartläggningen går till så att avloppsvatten samlas in från flera reningsverk i Stockholm. Innehållet filtreras och det genetiska materialet extraheras. Därefter sker en analys av innehållet som visar förekomst av virus och i vilken omfattning.

Forskningsarbetet sker i samarbete med institutionen för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) och forskare vid SciLifeLab. Förutom de forskare som omskrivits jobbar även Cecilia Williams och Anders Andersson i projektet.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta David Nilsson på 08 - 790 87 42 / david.nilsson@abe.kth.se eller Prosun Bhattacharya på 08 - 790 73 99 / prosun@kth.se.

Faktaruta

  • Forskningsprojektet sker i samverkan med Stockholm Vatten och Avfall och Värmdö kommun. KTH Vattencentrum ger initialt stöd och forskningsmedel har sökts från en rad finansiärer för mer omfattande tester.  
  • Det är inte bara virus som kan spåras via avloppsvatten. I omgångar har tester gjorts där forskare mätt svenskarnas narkotikaanvändande. Senast i december förra året kunde exempelvis forskningsinstitutet RISE visa att Stockholmarna rökte cirka 1,8 miljoner doser cannabis och tog över 451 000 doser amfetamin en vecka i oktober 2019. Detta genom att analysera halterna av drogrester i avloppsvattnet som varje dag spolades ner av de 850 000 människorna som bor i området.
Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2020-04-14