Till innehåll på sidan

KTH bidrar till bergsäkra konstruktioner i Sverige och EU

En byggarbetsplats på KTH Campus
Geotekniska arbeten vid byggandet av U-huset på KTH:s campus. Säkerheten mot ras ska garanteras av konstruktionsstandarden Eurokod 7. Foto: Johan Spross
Publicerad 2022-05-05

Inom EU finns ett gemensamt regelverk för hur man bygger och verifierar säkerheten för konstruktioner, för att underlätta för företag inom byggnäringen och bidra till harmonisering av säkerhetsbedömningar mellan länder. Nu pågår ett arbete med att utveckla den del som handlar om geotekniska konstruktioner, Eurokod 7, och att förbereda implementeringen för svenska förhållanden. Johan Spross, docent vid avdelningen för jord- och bergmekanik, deltar i arbetet som representant för KTH.

Johan Spross
Johan Spross. Foto: Privat

Sedan 1970-talet görs ett arbete för gemensamma konstruktionsstandarder inom EU. 2005 var den första versionen klar och 2011 implementerades den för första gången i Sverige. Att en europeisk standard kunde implementeras efter många års arbete var en framgång, men det fanns också brister.

- De som utvecklade standarden från början fokuserade på stål och betong och samma metoder förväntades användas i andra områden, berättar Johan Spross, forskare vid institutionen för jord- och bergmekanik. Det fungerar bra när man bygger i jord men sämre för konstruktioner på berg, sådant som tunnlar och dammar saknades också. Nu arbetar vi med att anpassa Eurokod 7, som handlar om geotekniska konstruktioner, till svenska förhållanden.

Remissvar och nordiskt samarbete

Johan Spross forskar om geotekniska konstruktioners säkerhet, sådant som tunnlar, schakt, vägbankar och järnvägsbankar. I hans område valde Boverket att behålla de regler som gällde för berg innan den första eurostandarden kom. Med nya revideringen är nu målet att helt kunna gå över till den nya europeiska standarden och att även se över reglerna för konstruktioner på jord.

- Den nya koden tas fram av en oberoende europeisk standardiseringskommitté där SIS, Svenska institutet för standarder, är remissinstans. Jag och professor emeritus Håkan Stille har hjälpt SIS att svara på remisser från Europanivån för att bidra till att de ska fungera för svenska förhållanden, berättar Johan Spross. Inom jord- och bergbyggande är byggmaterialet givet av naturen, vilket kräver förståelse och marginaler. I Sverige är det traditionellt en geotekniker – en ingenjör – som bedömer hur mycket undersökning som krävs i jorden eller berget. I andra länder vill man ha mer detaljstyrning i standarden. Det är en sak man är osams om på Europanivå.

I arbetet med den nya standarden samarbetar de nordiska länderna i ”spegelgrupper” för att kunna tala med en gemensam röst. Den slutgiltiga kompromissen blir sedan en del av Boverkets författningssamlingar, om den som planerat röstas igenom av de olika standardiseringsorganen, i Sverige är det SIS tekniska kommitté för geoteknik. En omröstning som kommer att äga rum 2024.

Ideell förening underlättar branschens omställning

Den nya standarden kommer innebära ett antal förändringar för arbetet med dimensionering och verifiering, att säkerställa att beräkningar är korrekta. För två år sedan bildades den ideella föreningen IEG 2.0 för att underlätta för branschen i Sverige att ställa om och vara förberedda när den nya standarden sjösätts 2025.

- Föreningen samlar myndigheter som Trafikverket och Transportstyrelsen samt företag inom den geotekniska byggsektorn, förklarar Johan Spross. Jag finns med i styrelsen som representant för forskarvärlden. Tillsammans med de andra medlemmarna arbetar vi för en bra och enkel tillämpning av den nya standarden.

Inom IEG 2.0 finns ett antal styr- och referensgrupper som täcker in alla delar där det blir förändringar i den nya koden. Med hjälp av utredningar och harmonisering med övrigt regelverk är målet att få fram tillämpningsdokument som är anpassade till en svensk tradition att arbeta med säkerhet och till våra geologiska förutsättningar.

- Från KTH:s sida är det viktigt att samverka i ett sådant här arbete eftersom vi förstår den underliggande teorin för hur beräkningar om konstruktion och säkerhet går till. Vi lär oss också var problemen finns i branschen och vad vi borde forska mer om på en teoretisk nivå. Det finns dessutom goda förutsättningar att få finansiering för den här typen av forskning och KTH kan också bidra med undervisning om koden, för livslångt lärande inom näringen.

Fortlöpande arbete med förbättring och harmonisering

Ett mål med harmoniseringsarbetet är rättvis konkurrens mellan företag i Europa, men även inom Sverige. En öppnare marknad ska ge bättre konkurrens och motverka brist på ingenjörer. Det är viktigt inte minst i Sverige eftersom vi har brist på civilingenjörer inom anläggning. Vi har i stället kunnat dra fördel av kompetens från länder som Spanien, där det efter krisen 2008 fanns många experter men ont om jobb.

- I den nya koden har man eftersträvat förenkling, harmonisering och utveckling, till exempel bättre metoder för sannolikhetsdimensionering. Förhoppningsvis kommer vi även framöver att ha en kontinuerlig utveckling och revidering. Jag tror till exempel att vi kommer kunna använda artificiell intelligens för att göra säkerhetsberäkningar i framtiden. Men allra närmast ligger undermarksbyggnad, alltså tunnlar, som inte hunnits med fullt ut i den nya versionen.

Samarbete med Münchens tekniska universitet

Utöver arbete med regelverket har Johan Spross flera internationella engagemang. Han sitter med i en arbetsgrupp om sannolikhetsbaserad dimensionering på Europanivå och han har gästforskat vid Münchens tekniska universitet, TUM. Innan pandemin hade han planerat att tillbringa en ytterligare fyra månader under 2020 med en grupp som arbetar med riskanalys och förståelse för risk på TUM. Den planen fick skjutas upp men snart kan den förhoppningsvis bli verklighet.

Text: Johan C Thorburn

Det här är den 30:e artikeln i Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad s artikelserie om utvalda forsknings-, utbildnings- eller samverkansinitiativ från respektive institutions verksamhet. Du hittar de tidigare artiklarna här: Arkiv

Institutionsrtiklar

Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
Senast ändrad: 2022-05-05