Till innehåll på sidan

Så påverkades pendlingsvanor av pandemin

Tunnelbanetåg som stannat vid perrong.
Antalet resenärer har minskat, men det är fortfarande många som inte har något val utan måste åka med kollektivtrafiken. (Foto: Magnus Sandberg/Aftonbladet/TT)
Publicerad 2021-05-12

När pandemin slog till uppmanades vi att undvika kollektivtrafiken. De som ändå fortsatte att resa kollektivt i Stockholm i störst utsträckning var från resurssvaga områden, enligt en studie från KTH. Nu använder SL forskarnas analysverktyg för att planera framtidens trafik.

Porträtt av Erik Almlöf.
Erik Almlöf.

– Konsekvensen blev att vissa grupper utsattes för större smittorisk. Även om inte kollektivtrafiken är en huvudsaklig smittkälla visar vår undersökning att socioekonomin är en riskfaktor för att smittas, säger Erik Almlöf , doktorand vid transportforskningslabbet ITRL och en av forskarna bakom studien.

I undersökningen togs anonymiserad ”blipp-statistik” ut från 1,8 miljoner resekort vid stationer och hållplatser för pendeltåg, t-bana, lokalbanor och bussar under våren och hösten 2020. Uppgifter om var resenärer startade sina resor, det vill säga bostaden, sammanställdes med socioekonomiska data från SCB.

Ett mönster framträdde där resenärer från resurssvaga områden med låg utbildningsnivå och många utrikesfödda i högre grad än andra fortsatte att resa kollektivt. Bland dem som bromsade in resandet mest var personer från villaförorter med de högsta inkomsterna och högsta utbildningsnivåerna.

Avgörande med alternativ

– Förändringarna i kollektivresandet under pandemin är väldigt tydligt kopplat till inkomst, utbildning och sysselsättning, säger Erik Almlöf.

– Det avgörande är vilka alternativ man har: kan man jobba hemifrån, finns det flexibel arbetstid och har man tillgång till andra färdmedel som bil, eller cykel om man bor nära jobbet.

Vid höstens mätning hade skillnaderna mellan grupper med olika social bakgrund minskat något.

– Förklaringen kan vara att människor då hade haft tid att anpassa sig till den nya situationen. De hade kanske haft möjlighet att byta jobb eller fått tillgång till nya färdmedel.

Anpassa till efterfrågan

Om SL, Storstockholms lokaltrafik, haft bättre underlag om resandesituationen hade trafikresurserna kunnat omfördelas för att jämna ut skillnader och motverka trängsel, menar Erik Almlöf.

– Det blir lite konstigt om man fortsatt kör vidare med samma trafik i villaförorter i Hässelby som i bostadsområden i Järva. I stället kunde man ha dragit ner på vissa turer och fört över till andra områden där de hade mer trängsel.

Sedan i höstas har SL integrerat KTH-forskarnas analysverktyg i sin trafikplaneringsmodell. Med hjälp av socioekonomiska data kan kollektivtrafiken planeras med bättre framförhållning för att anpassa trafiken till efterfrågan, enligt Erik Almlöf, som också har en deltidstjänst som trafikanalytiker på SL.

– Vad händer om folk fortsätter av arbeta på distans även efter pandemin? Hur ska den framtida utbyggnaden av tunnelbanan se ut? Vilka andra satsningar kan göras för att minska trängsel och öka komforten? Om vi har bättre förståelse för vilka som verkligen måste resa med kollektivtrafiken så får vi bättre prognoser.

Text: Christer Gummeson

Studien i korthet

I undersökningen analyseras kollektivtrafikresenärerna utifrån socioekonomiska faktorer: ålder, inkomst, utbildningsnivå, kön, bostadstyp, befolkningstäthet, ursprungsland och sysselsättningsnivå. Resenärerna delades in i fem sociala grupper med följande resmönster (siffrorna är för vårens mätning):

  • Resurssvaga områden med låg utbildningsnivå och många utrikesfödda – minskade resandet med 61 procent
  • Arbetarklassområden med något högre inkomst – minskade resandet med 72 procent
  • Landsbygd med egna hem och få utrikesfödda – minskade resandet med 74 procent
  • Centrala områden med hög inkomst, hög utbildningsnivå och stor andel 30–39-åringar – minskade resandet med 78 procent
  • Villaförorter med de högsta inkomsterna och högsta utbildningsnivåerna – minskade resandet med 77 procent

Studien är publicerad som preprint  men har accepterats av tidskriften European Transport Research Review  och publiceras inom kort.

Karta över Stockholm
Karta över Stockholm som visar hur kollektivresandet minskade i olika grad. I mörkröda områden var minskningen störst, i gröna och blå områden minst.
Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2021-05-12