Till innehåll på sidan
En kvinna korsar ett övergångsställe på en folktom gata, Hamngatan, i centrala Stockholm.
Särskilt i början av krisen var det väldigt få stockholmare ute på stadens gator. Så här såg det ut på Hamngatan i slutet av mars då enkätundersökningen inleddes. (Foto: Fredrik Sandberg/TT)

Så påverkas vardagslivet av pandemin

Publicerad 2020-05-25

Hur förändrar en kris våra vanor i staden? En undersökning om hur stadsbor påverkats under coronapandemin visar att det mesta har blivit annorlunda – arbete, umgänge och fritid.

Porträtt av Ann Legeby.
Ann Legeby. (Foto: Jonas Eriksson)

Kartläggningen , som leds av Ann Legeby  tillsammans med Daniel Koch , forskare inom stadsbyggnad, bygger på en enkät som i en första omgång fått in svar från ungefär 2300 personer. Frågorna handlar om hur man rör sig i staden, vilka platser man fortsätter att använda, undviker eller besöker mer – i spåren av covid-19.

– Det finns ett stort antal platser som man under pågående kris undviker att besöka som man vanligtvis använder. En stor majoritet av dessa platser brukade man använda för att arbeta, för den service som finns där eller för att träffa vänner, säger Ann Legeby.

– Vi kan också se att de ändrade vanorna innebär att man uppsöker platser som man annars inte brukar gå till. Hit går man för att få avskildhet, promenera eller för rekreation samt att man väljer dessa för att de är lätta att nå.

Syftet med kartläggningen är få mer kunskap om olika typer av mötesplatser generellt men också att öka förståelsen för hur man kan planera och bygga städer på ett sätt som bättre klarar påfrestningar och krissituationer.

Porträtt av Daniel Koch.
Daniel Koch.

Vilka intressanta mönster ser ni?
– Det verkar som utbudet som finns i närområdet blir allt viktigare – denna kris har inneburit att man i stor utsträckning är hänvisad till vad som finns lokalt. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv blir det då intressant att kartlägga hur tillgängligheten till lokal service och livsvillkoren ser ut i olika delar av staden och vilka möjligheter som finns för exempelvis rekreation, promenader eller utelek. Extra viktigt blir det då i stadsdelar där det råder trångboddhet eller där man exempelvis inte har tillgång till bil i hushållet.

Vilka är skillnaderna mellan de olika städerna Stockholm, Göteborg och Uppsala?
– Bland de svar vi fått in syns att Göteborg och Uppsala i väsentligt högre utsträckning fortfarande besöker platser kopplade till arbete än vad man gör i Stockholm. Att en plats är lätt att nå anges återkommande som en viktig faktor för platser som besöks lika mycket eller mer än tidigare, särskilt blir det tydligt i Uppsala. 

Är det något som har överraskat er i de svar ni fått in?
– Det är intressant att se att stockholmarna verkar arbeta hemifrån i högre grad än boende i Göteborg och Uppsala. Därtill intressant att se att göteborgarna använder servicen i hög utsträckning på de platser de fortfarande besöker.

– Också intressant att “folkliv” inte har en större roll i de angivna svaren till exempel för vilka platser man nu undviker, med tanke på hur stor roll det har haft i media och rekommendationer. Vi ska studera närmare om det beror på att undvikandet av folkliv återspeglas i andra svarsalternativ i stället, som till exempel att man söker avskildhet eller undviker att träffa familj och vänner.

Text: Christer Gummeson

Så här går projektet vidare:

  • Nästa steg är att titta djupare på svaren och se hur folk använder staden och om det skiljer sig i olika delar av städerna. Forskarna ska studera hur de specifika lokala förutsättningarna kopplar till egenskaper i den byggda miljön, även arkitektoniska och stadsbyggnadsmässiga egenskaper.
  • Syftet är att analysera hur behoven som uppstår under en kris kan tillgodoses i olika delar av staden. Studien ska också väga in och identifiera de områden som har störst problem med exempelvis trångboddhet då man kan tänka sig att det här blir extra kritiskt att ha tillgång till samhälleliga resurser runt knuten. 

Vår Stad – hur förändrar en kris våra vanor?

  • Enkätens första omgång omfattar perioden 25 mars–27 april och görs i samarbete med Stockholms stad, Uppsala kommun och Göteborgs stad. Från slutet av april har samarbetet utökats med Högskolan i Gävle.
  • Forskarna hoppas genom undersökningen få underlag till fördjupad kunskap om hur arkitektur och stadsplanering kan bidra till en bättre planering i framtiden för att öka den sociala hållbarheten och nå ökad robusthet.
  • Resultaten för Stockholmsdelen av undersökningen kommer användas inom forskning inom Tillämpad stadsbyggnad på KTH Arkitektur samt Senseable Stockholm Lab, ett femårigt forskningssamarbete mellan KTH, Stockholm stad och MIT, Massachusetts Institute of Technology med stöd av Stockholms Handelskammare och Newsec.
  • Ta del av rapporten från enkäten .
Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Aktuellt
Senast ändrad: 2020-05-25