Till innehåll på sidan

Våtmarker kan reducera skadliga utsläpp

Våtmark med ett unikt läge precis vid Östersjön.

Vikten av ökad kunskap om våtmarker och ekosystem

Hela 95% av fosforn och 70% av kvävet som tillförs Östersjön kommer via vattendrag. Det mesta härrör från diffusa utsläpp från skog, mark och bebyggelse. Konstruerade våtmarker och ekosystem kan bromsa tillförseln men kunskapen om dessa system är låg och de saknar i regel mätning och styrning.

Övervakning av våtmarker runt Östersjön

KTH utvecklar metoder för att övervaka och bedöma konstruerade våtmarker runt Östersjön genom sensorer och system för e-övervakning. Ökad kunskap om systemen behövs för bedömning och optimering av den renande effekten. KTH vill nu utveckla och testa ett system för e-övervakning av våtmarker på Utö i Stockholms södra skärgård, som en vidareutveckling av ett pågående EU-projekt inom Interregional Central Baltic

Organisationen Initiativ Utö har anlagt en våtmark vid utloppet från ett vattendrag samt restaurerat viken för att återskapa lekplatser för fisk – en så kallad ”gäddfabrik”. KTH:s forskning kommer att analysera reningseffekten i denna våtmark med ett unikt läge precis vid Östersjön. Dels görs detta genom konventionell provtagning och laboratorieanalyser. Dels vill KTH designa och utvärdera ett landbaserat elektroniskt system för lokal övervakning av viktiga parametrar för Östersjöns hälsa.

E-övervakning kan möjliggöra mycket bättre kunskap om var och hur de diffusa utsläppen sker och bidra till en datarevolution i kustzonen – just där utsläppen sker i mötet mellan hav och land. På sikt är lokal datagenerering nödvändigt för en bättre design och skötsel av våtmarker som skyddande ekosystem runt Östersjön. 

Samarbete mellan forskare och Utö-bor

Projektet kommer att utföras som en förstudie under cirka 12 månader vid Institutionen för industriell bioteknologi i nära samarbete med Initiativ Utö, samt med andra KTH-forskare inom KTH:s initiativ för Östersjön. 

Teamet från KTH består av docent Gunaratna Kuttuva Rajarao  (projektledare), professor Antonius van Maris, samt forskningsingenjör Tobias Karlsson. Medverkar gör även Thomas Hjelm och Robert Cederlund, boende på Utö och drivande i stiftelsen Initiativ Utö.