Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Publicera din forskning

Att publicera din forskning innebär mer än att bara välja en tidskrift – det handlar om att göra strategiska val som påverkar synligheten, tillgängligheten och effekten av ditt arbete. KTH Biblioteket erbjuder stöd i hela publiceringsprocessen, från att välja rätt publiceringskanal till att registrera i DiVA, KTH:s publikationsdatabas. Här hittar du också information om alternativa publiceringsplattformar, hur du publicerar forskningsdata på ett hållbart sätt och vad du bör tänka på kring upphovsrätt och Creative Commons-licenser.

Välja publiceringskanal

Principerna för att välja en publiceringskanal innefattar en strategisk utvärdering av relevans, trovärdighet, synlighet och etiska överväganden för att säkerställa att forskningen når rätt målgrupp och upprätthåller akademisk integritet. Nedan följer en guide som integrerar fritt tillgängliga, öppen-vetenskapligt inriktade verktyg som stöd i varje steg av processen.

Relevans och målgruppsanpassning

Det första steget är att bedöma hur väl en tidskrifts inriktning stämmer överens med forskningens ämne, metodik och målgrupp. Att publicera i kanaler som används av den egna forskargruppen ökar synligheten inom fältet och ligger i linje med institutionens publiceringstraditioner. Verktyg som matchar manuskript med tidskrifter baserat på titel och sammanfattning kan hjälpa till att identifiera lämpliga alternativ:

JANE (Journal/Author Name Estimator) : Ett kostnadsfritt, AI-baserat verktyg som matchar manuskriptinnehåll med tidskrifter som publicerar liknande forskning, särskilt användbart inom biomedicin.

B!SON : Ett fritt, öppet och källkodsbaserat rekommendationsverktyg som använder semantiska och bibliometriska metoder för att föreslå open access-tidskrifter och hjälpa forskare att undvika rovtidskrifter.

DOAJ (Directory of Open Access Journals) : Ett kuraterat, community-drivet register över högkvalitativa, peer review-granskade open access-tidskrifter inom olika ämnesområden.

Synlighet och indexering

För att maximera upptäckbarheten bör man kontrollera att tidskriften är indexerad i de viktigaste databaserna för ämnesområdet, såsom Web of Science, Scopus eller ämnesspecifika index (t.ex. MEDLINE, Inspec). Verktyg för att kontrollera indexering inkluderar:

Web of Science Master Journal List : En fri resurs för att bekräfta om en tidskrift ingår i Clarivates databaser och för att visa relevanta påverkansmått.
MIAR : En omfattande databas med över 40 000 tidskrifter och deras indexering i flera källor – användbar för att verifiera täckningsgrad.
Scopus Sources : Möjliggör filtrering efter ämne och publikationstyp för att verifiera Scopus-indexering samt tillgång till mått som CiteScore och SNIP.

Akademiskt mått och anseende

Jämför tidskrifter med hjälp av fältnormaliserade indikatorer för att säkerställa rättvisa jämförelser mellan olika discipliner:
CWTS Journal Indicators : Tillhandahåller SNIP-värden baserade på data från Scopus och Web of Science, vilket möjliggör fältnormaliserade jämförelser.
Scimago Journal & Country Rank  (SJR): En fri, öppen plattform baserad på Scopus-data som erbjuder tidskriftsrankningar och landsbaserade indikatorer.
Open Policy Finder : Hjälper forskare att kontrollera tidskrifters efterlevnad av finansiärers open access-krav och självarkiveringspolicyer.

Open Access och finansiärers krav

Säkerställ att tidskriften erbjuder en legitim open access-möjlighet och uppfyller finansiärernas krav:
KTH Bibliotekets Open Access-stöd : Täcker publiceringsavgifter (APC) för tidskrifter inom transformativa avtal och främjar rättvis open access-publicering.
Think.Check.Submit : En kostnadsfri checklista för att utvärdera tidskrifters legitimitet och undvika rovtidskrifter, med fokus på transparens och etiska rutiner.
JOT (Journal OveRview Tool) : Ett öppet verktyg utvecklat vid Yale som samlar information om tidskrifters lämplighet, påverkan och open access-data i interaktiva visualiseringar.
Creative Commons : Du som vill dela med dig av din text kan använda en Creative Commons-licens  (CC BY-licens). CC BY-licens innebär att en läsare får rättigheter, i olika hög grad, att dela din text. Flera förlag erbjuder författare att välja CC BY-licens. Därför är det viktigt att känna till om de olika typerna av CC BY-licenser.

Etiska och praktiska överväganden

Upprätthåll forskningsintegriteten genom att följa etiska publiceringsprinciper:
CRediT (Contributor Roles Taxonomy ): Ett standardiserat ramverk för att definiera författarroller, vilket säkerställer transparens och rättvisa.
Transpose (ASAPbio) : En databas över tidskrifters policyer för peer review, samgranskning och preprints, som stödjer öppen och transparent redaktionell praxis.
Responsible Journals (PREP) : En plattform som främjar transparens i redaktionella processer och hjälper forskare att identifiera tidskrifter med ansvarsfulla rutiner.

Genom att kombinera dessa principer med öppna vetenskapliga verktyg kan forskare fatta informerade, etiska och strategiska beslut vid val av publiceringskanaler, och säkerställa att deras arbete blir synligt, trovärdigt och tillgängligt.

Vi kan ge tips och råd om i vilken tidskrift och på vilket förlag en artikel skulle kunna passa, med avseende på ämne, artikeltyp, citeringsgrad, öppen tillgång, och acceptansgrad.

Mats Magnusson

"Vi vill ha fri forskning, men den kommer med ett ansvar"

När publiceringslandskapet ändras krävs nya förhållningssätt från universiteten. Annars riskerar kvaliteten på forskningen sjunka, och förtroendet för vetenskapen urholkas.

En kort film om hur du väljer tidskrift

En kort film om hur du navigerar bland de många tidskrifter som finns tillgängliga för publicering av artiklar – vissa av dem oseriösa. (Filmen är på engelska och är producerad av Karolinska Insitutet Universitetsbiblioteket). Filmen är licensierad under Creative Commons BY SA.

KTH:s policy för publicering

KTH verkar för att forskningen ska synliggöras i största möjliga utsträckning för både det internationella vetenskapssamfundet och för samhället i stort. KTH:s policy
 

Publicera öppet tillgängligt

Enligt KTH:s policy för publicering ska forskningen vara tillgänglig och synlig för så många som möjligt. Många forskningsfinansiärer kräver att forskningen de finansierar ska publiceras öppet tillgängligt. Innan du publicerar bör du tänka över hur du kan tillgängliggöra din text. Det finns flera sätt att göra detta. Läs mer om öppen tillgång

Författaren äger upphovsrätten så länge man inte överlåter den till ett förlag eller annan part. Läs därför noga igenom det avtal du får av förlaget innan du skriver under.  Läs mer om upphovsrätt

Ikon öppen vetenskap

Kurs: Open Science and Research Data Management

I denna kurs kan du lära dig mer om öppen vetenskap och datahantering. Kursen ges i lärplattformen Canvas, och är öppen för alla. Som KTH-ansluten kan du registrera dig och följa dina framsteg. Kursen är på engelska och du går den i din egen takt.

Gå till kursen: Open Science and Research Data Management