Publicera din forskning
Att publicera din forskning innebär mer än att bara välja en tidskrift – det handlar om att göra strategiska val som påverkar synligheten, tillgängligheten och effekten av ditt arbete. KTH Biblioteket erbjuder stöd i hela publiceringsprocessen, från att välja rätt publiceringskanal till att registrera i DiVA, KTH:s publikationsdatabas.
Välja publiceringskanal
Principerna för att välja en publiceringskanal innefattar en strategisk utvärdering av relevans, trovärdighet, synlighet och etiska överväganden för att säkerställa att forskningen når rätt målgrupp och upprätthåller akademisk integritet.
Vi på biblioteket kan ge tips och råd om i vilken tidskrift och på vilket förlag en artikel skulle kunna passa, med avseende på ämne, artikeltyp, citeringsgrad, öppen tillgång, och acceptansgrad.
Ämne, relevans och målgrupp
Det första steget är att bedöma hur väl en tidskrifts inriktning stämmer överens med forskningens ämne, metodik och målgrupp.
Ställ dig själv frågor såsom exempelvis:
- Passar tidskriftens inriktning mitt ämne och min artikeltyp?
- Publicerar forskare inom mitt ämnesområde, min institution eller forskargrupp i den här tidskriften?
Att publicera i kanaler som används av den egna forskargruppen ökar synligheten inom fältet och ligger i linje med institutionens publiceringstraditioner.
Synlighet och indexering
För att maximera upptäckbarheten bör man kontrollera att tidskriften är indexerad i de viktigaste databaserna för ämnesområdet, såsom Web of Science, Scopus eller ämnesspecifika index (t.ex. MEDLINE, Inspec).
Ställ dig frågor som exempelvis:
- Är tidskriften indexerad i relevanta databaser inom mitt fält?
-
Hur snabbt efter publicering blir artiklar sökbara i databaserna?
-
Syns artiklar från tidskriften i Google Scholar och andra öppna söktjänster?
Akademiskt mått och anseende
Akademiska mått och anseende används ofta för att bedöma genomslag och synlighet för forskning, till exempel genom citeringar, tidskrifters ranking och olika bibliometriska indikatorer. Dessa mått kan vara ett stöd vid val av publiceringskanal, men bör användas med försiktighet och alltid sättas i relation till forskningens innehåll, målgrupp och ämnestraditioner.
Ställ dig frågor som exempelvis:
- Vilket genomslag har tidskriften jämfört med andra inom samma ämnesområde?
- Hur tillförlitliga och relevanta är dessa mått inom mitt ämnesområde?
Open access och finansiärers krav
Enligt KTH:s policy för publicering ska forskningen vara tillgänglig och synlig för så många som möjligt. Många forskningsfinansiärer ställer krav på att forskningsresultat ska publiceras med öppen tillgång (open access). Innan du väljer tidskrift är det därför viktigt att säkerställa att den erbjuder en legitim open access-möjlighet och att publiceringen uppfyller villkoren från din finansiär, till exempel när det gäller licenser, arkivering och tillgänglighet.
Det finns flera sätt att göra din text öppet tillgänglig. Läs mer om öppen tillgång
Författaren äger upphovsrätten så länge man inte överlåter den till ett förlag eller annan part. Läs därför noga igenom det avtal du får av förlaget innan du skriver under. Läs mer om upphovsrätt
Att kontrollera detta i förväg minskar risken för problem i efterhand och gör att din forskning kan spridas och användas fritt.
Ställ dig frågor som exempelvis:
-
Erbjuder tidskriften öppen tillgång?
- Har jag läst igenom avtalet för upphovsrätt?
- Finns det stöd eller avtal som täcker publiceringsavgiften (APC)?
- Ställer tidskriften eller min finansiär krav på att forskningsdata ska delas öppet?
Etiska och praktiska överväganden
När du väljer publiceringskanal är det viktigt att ta hänsyn till både etiska och praktiska aspekter av publiceringsprocessen. Genom att reflektera över frågor om författarskap, granskningsförfarande och tidsramar kan du göra ett mer medvetet val och minska risken för problem under eller efter publiceringen.
Ställ dig frågor som exempelvis:
- Följer jag och tidskriften etiska riktlinjer kring författarskap och publicering (t.ex. COPE, CRediT)?
- Vilken typ av peer review används? Hur lång är handläggningstiden och hur hög är acceptansgraden?
Genom att kombinera dessa principer med öppna vetenskapliga verktyg kan du som forskare fatta informerade, etiska och strategiska beslut vid val av publiceringskanaler, och säkerställa att ditt arbete blir synligt, trovärdigt och tillgängligt.
Fallgropar att undvika
Oseriösa tidskrifter (rovdjurstidskrifter)
Oseriösa tidskrifter, ofta kallade rovdjurstidskrifter, utger sig för att vara vetenskapliga men saknar tillförlitlig kvalitetsgranskning och transparens. De lockar ofta med snabba publiceringstider, breda ämnesområden och påstridiga e-postutskick. Att publicera i sådana tidskrifter kan skada både forskarens trovärdighet och forskningens genomslag. För att undvika dem bör du granska tidskriftens redaktionella process, kontrollera om den finns indexerad i etablerade databaser och vara uppmärksam på otydliga avgifter eller bristande kontaktuppgifter. Biblioteket kan ge stöd i att bedöma tidskrifters seriositet och hjälpa dig att välja rätt publiceringskanal.
Kapade tidskrifter (”hijacked journals”)
Kapade tidskrifter (”hijacked journals”) är falska eller klonade tidskriftssajter som kapar identiteten hos seriösa tidskrifter – namn, ISSN och påstådd indexering – för att sälja snabb publicering, ofta via ”paper mills”. Enligt Retraction Watch har deras Hijacked Journal Checker nu passerat 400 poster , med cirka 70–80 nya kapade tidskrifter per år, och vissa kloner beräknas kunna omsätta över en miljon dollar på bara några månader. Sådana tidskrifter har lyckats få in innehåll i databaser som Scopus och även COVID‑19‑samlingar, ett fenomen som kallas ”indexjacking” och som kan förorena citeringsdata, vilseleda utvärderingssystem och sprida plagiat eller lågkvalitativa studier. KTH:s forskare uppmanas att kontrollera misstänkta tidskrifter och webbadresser i den kostnadsfria Retraction Watch Hijacked Journal Checker och rapportera nya fall via formuläret .
