Att publicera din forskning innebär mer än att bara välja en tidskrift – det handlar om att göra strategiska val som påverkar synligheten, tillgängligheten och effekten av ditt arbete. KTH Biblioteket erbjuder stöd i hela publiceringsprocessen, från att välja rätt publiceringskanal till att registrera i DiVA, KTH:s publikationsdatabas.
KTH:s policy för publicering
KTH verkar för att forskningen ska synliggöras i största möjliga utsträckning för både det internationella vetenskapssamfundet och för samhället i stort.
Vi erbjuder forskargrupper skräddarsydda workshoppar om bland annat publicering. Läs mer om hur du
beställer en workshop
Välja publiceringskanal
Principerna för att välja en publiceringskanal innefattar en strategisk utvärdering av relevans, trovärdighet, synlighet och etiska överväganden för att säkerställa att forskningen når rätt målgrupp och upprätthåller akademisk integritet.
Ämne, relevans och målgrupp
Det första steget är att bedöma hur väl en tidskrifts inriktning stämmer överens med forskningens ämne, metodik och målgrupp.
Ställ dig själv frågor såsom exempelvis:
Passar tidskriftens inriktning mitt ämne och min artikeltyp?
Publicerar forskare inom mitt ämnesområde, min institution eller forskargrupp i den här tidskriften?
Att publicera i kanaler som används av den egna forskargruppen ökar synligheten inom fältet och ligger i linje med institutionens publiceringstraditioner.
Verktyg som matchar manuskript med tidskrifter baserat på titel och sammanfattning kan hjälpa till att identifiera lämpliga alternativ:
JANE (Journal/Author Name Estimator): Ett kostnadsfritt, AI-baserat verktyg som matchar manuskriptinnehåll med tidskrifter som publicerar liknande forskning, särskilt användbart inom biomedicin.
B!SON: Ett fritt, öppet och källkodsbaserat rekommendationsverktyg som använder semantiska och bibliometriska metoder för att föreslå open access-tidskrifter och hjälpa forskare att undvika rovtidskrifter.
DOAJ (Directory of Open Access Journals): Ett kuraterat, community-drivet register över högkvalitativa, peer review-granskade open access-tidskrifter inom olika ämnesområden.
Synlighet och indexering
För att maximera upptäckbarheten bör man kontrollera att tidskriften är indexerad i de viktigaste databaserna för ämnesområdet, såsom Web of Science, Scopus eller ämnesspecifika index (t.ex. MEDLINE, Inspec).
Ställ dig frågor som exempelvis:
Är tidskriften indexerad i relevanta databaser inom mitt fält?
Hur snabbt efter publicering blir artiklar sökbara i databaserna?
Syns artiklar från tidskriften i Google Scholar och andra öppna söktjänster?
Web of Science Master Journal List
: En fri resurs för att bekräfta om en tidskrift ingår i Clarivates databaser och för att visa relevanta påverkansmått.
MIAR: En omfattande databas med över 40 000 tidskrifter och deras indexering i flera källor – användbar för att verifiera täckningsgrad.
Scopus Sources
: Möjliggör filtrering efter ämne och publikationstyp för att verifiera Scopus-indexering samt tillgång till mått som CiteScore och SNIP.
Kort film med tips om att välja publiceringskanal
Akademiskt mått och anseende
Akademiska mått och anseende används ofta för att bedöma genomslag och synlighet för forskning, till exempel genom citeringar, tidskrifters ranking och olika bibliometriska indikatorer. Dessa mått kan vara ett stöd vid val av publiceringskanal, men bör användas med försiktighet och alltid sättas i relation till forskningens innehåll, målgrupp och ämnestraditioner.
Ställ dig frågor som exempelvis:
Vilket genomslag har tidskriften jämfört med andra inom samma ämnesområde?
Hur tillförlitliga och relevanta är dessa mått inom mitt ämnesområde?
Jämför tidskrifter med hjälp av fältnormaliserade indikatorer för att säkerställa rättvisa jämförelser mellan olika discipliner:
CWTS Journal Indicators: Tillhandahåller SNIP-värden baserade på data från Scopus och Web of Science, vilket möjliggör fältnormaliserade jämförelser.
Scimago Journal & Country Rank(SJR): En fri, öppen plattform baserad på Scopus-data som erbjuder tidskriftsrankningar och landsbaserade indikatorer.
Open Policy Finder: Hjälper forskare att kontrollera tidskrifters efterlevnad av finansiärers open access-krav och självarkiveringspolicyer.
Visste du att...
...rovdjurstidskrifter (oseriösa tidskrifter) och paper mills utnyttjar publiceringspressen inom akademin genom att erbjuda snabb, men oseriös, publicering? Att använda dem kan skada både din trovärdighet och forskningens kvalitet.
Open access och finansiärers krav
Enligt KTH:s policy för publicering ska forskningen vara tillgänglig och synlig för så många som möjligt. Många forskningsfinansiärer ställer krav på att forskningsresultat ska publiceras med öppen tillgång (open access). Innan du väljer tidskrift är det därför viktigt att säkerställa att den erbjuder en legitim open access-möjlighet och att publiceringen uppfyller villkoren från din finansiär, till exempel när det gäller licenser, arkivering och tillgänglighet.
Författaren äger upphovsrätten så länge man inte överlåter den till ett förlag eller annan part. Läs därför noga igenom det avtal du får av förlaget innan du skriver under.
Läs mer om upphovsrätt
Att kontrollera detta i förväg minskar risken för problem i efterhand och gör att din forskning kan spridas och användas fritt.
Ställ dig frågor som exempelvis:
Erbjuder tidskriften öppen tillgång?
Har jag läst igenom avtalet för upphovsrätt?
Finns det stöd eller avtal som täcker publiceringsavgiften (APC)?
Ställer tidskriften eller min finansiär krav på att forskningsdata ska delas öppet?
Säkerställ att tidskriften erbjuder en legitim open access-möjlighet och uppfyller finansiärernas krav:
Publicera öppet tillgängligt på KTH: KTH Biblioteket täcker publiceringsavgifter (APC) för tidskrifter inom transformativa avtal och främjar rättvis open access-publicering.
Think.Check.Submit: En kostnadsfri checklista för att utvärdera tidskrifters legitimitet och undvika rovdjurstidskrifter, med fokus på transparens och etiska rutiner.
JOT (Journal OveRview Tool): Ett öppet verktyg utvecklat vid Yale som samlar information om tidskrifters lämplighet, påverkan och open access-data i interaktiva visualiseringar.
Creative Commons
: Du som vill dela med dig av din text kan använda en Creative Commons-licens (CC BY-licens). CC BY-licens innebär att en läsare får rättigheter, i olika hög grad, att dela din text. Flera förlag erbjuder författare att välja CC BY-licens. Därför är det viktigt att känna till om de olika typerna av CC BY-licenser.
Refereegranskad artikel (peer review)
Refereegranskning innebär att artiklar eller konferensbidrag granskas av oberoende experter inom samma ämnesområde före publicering. Att en tidskrift tillämpar refereegranskning betyder dock inte att alla publikationer i tidskriften är granskade.
Etiska och praktiska överväganden
När du väljer publiceringskanal är det viktigt att ta hänsyn till både etiska och praktiska aspekter av publiceringsprocessen. Genom att reflektera över frågor om författarskap, granskningsförfarande och tidsramar kan du göra ett mer medvetet val och minska risken för problem under eller efter publiceringen.
Ställ dig frågor som exempelvis:
Följer jag och tidskriften etiska riktlinjer kring författarskap och publicering (t.ex. COPE, CRediT)?
Vilken typ av peer review används? Hur lång är handläggningstiden och hur hög är acceptansgraden?
Upprätthåll forskningsintegriteten genom att följa etiska publiceringsprinciper:
CRediT (Contributor Roles Taxonomy): Ett standardiserat ramverk för att definiera författarroller, vilket säkerställer transparens och rättvisa.
Transpose (ASAPbio): En databas över tidskrifters policyer för peer review, samgranskning och preprints, som stödjer öppen och transparent redaktionell praxis.
Responsible Journals (PREP): En plattform som främjar transparens i redaktionella processer och hjälper forskare att identifiera tidskrifter med ansvarsfulla rutiner.
Genom att kombinera dessa principer med öppna vetenskapliga verktyg kan du som forskare fatta informerade, etiska och strategiska beslut vid val av publiceringskanaler, och säkerställa att ditt arbete blir synligt, trovärdigt och tillgängligt.
Vi kan ge tips och råd om i vilken tidskrift och på vilket förlag en artikel skulle kunna passa, med avseende på ämne, artikeltyp, citeringsgrad, öppen tillgång, och acceptansgrad.
"Vi vill ha fri forskning, men den kommer med ett ansvar"
När publiceringslandskapet ändras krävs nya förhållningssätt från universiteten. Annars riskerar kvaliteten på forskningen sjunka, och förtroendet för vetenskapen urholkas.
I denna kurs kan du lära dig mer om öppen vetenskap och datahantering. Kursen ges i lärplattformen Canvas, och är öppen för alla. Som KTH-ansluten kan du registrera dig och följa dina framsteg. Kursen är på engelska och du går den i din egen takt.
