Deponera och publicera data
Det finns många fördelar med att publicera forskningsdata, men det finns också flera faktorer att överväga innan du delar data.

Varför publicera forskningsdata
“… science moves faster in an open world” / Steven Salzberg, chef för Center for Computational Biology, Johns Hopkins University
- Dela data möjliggör återanvändning i andra forskningsprojekt.
- Delning gör det möjligt för andra att bekräfta forskningsresultat, sprida din forskning och göra forskningsprocessen mer transparent.
- Att dela data kan ge erkännande och uppmärksamhet, till exempel genom citeringar och registrerade nedladdningar av dataset.
- Det kan leda till nya samarbetsmöjligheter mellan forskargrupper, både nationellt och internationellt.
- Genom att dela din data i en tillförlitlig databas får du en säker kopia som bevaras på ett tryggt ställe.
Kort sagt, att lagra data som ligger till grund för dina forskningsresultat i en pålitlig databas är en viktig byggsten för en transparent och reproducerbar forskningspraxis.
Var publicerar man data
Den generella rekommendationen är att använda en högkvalitativ databas för att lagra och publicera forskningsdata.
KTH Data Repository är KTH:s centrala lagringstjänst. Här kan du lagra, dokumentera och förbereda statiska versioner av data och källkod för ditt forskningsprojekt redan innan data och resultat publiceras. När projektet avslutas kan du bedöma om data ska bevaras internt eller publiceras som öppna data. Data som publiceras i KTH Data Repository kommer snart även att synas på den nationella forskningsdataplattformen som lanseras 2025.
För vissa forskningsområden finns pålitliga och högkvalitativa ämnesspecifika databaser där data kan lagras. I vissa fall kräver tidskrifter att specifika databaser används. Dessa databaser har vanligtvis riktlinjer för format och dokumentation som är specifika för den aktuella ämnesdomänen.
Det finns även generella databaser som kan användas för öppna data och som säkerställer långtidslagring i minst tio år. I vissa forskningsområden kan data även publiceras i särskilda datatidskrifter.
Du kan söka efter databaser på re3data.org och läsa mer om högkvalitativa databaser i denna guide som listar sådana resurser .
För andra typer av forskningsresultat, som källkod och maskininlärningsmodeller, kan andra typer av tjänster finnas tillgängliga. En generell rekommendation är att länka olika digitala objekt som skapats i forskningen så att alla digitala objekt som hör till publicerade resultat kan hittas och spridas.
Hur publicerar man data
Processen varierar, och olika databaser har olika riktlinjer för hur data lagras i just den specifika databasen. Läs mer om olika riktlinjer (länk uppdateras snart).
För att göra det möjligt att återanvända data i vidare forskning rekommenderas att följa principerna för FAIR (Findable, Accessible, Interoperable, Resuable).
När publicerar man data
KTH Data Repository kan användas för att dokumentera och spara statiska versioner av din data tidigt i forskningsprocessen. När du lämnar in ett manuskript för publicering kan olika tidskrifter ha olika riktlinjer för hur data som ligger till grund för resultaten i manuskriptet ska skickas in. Peer reviewers vill ofta få tillgång till data som ligger till grund för resultaten vid granskning av manuskript. Läs mer om riktlinjer för datatillgänglighet vid publicering i olika tidskrifter eller publiceringsplattformar (länk uppdateras snart).
