På ett universitet måste du som student och forskare ha kunskap om hur information skapas och sprids, och hur du hittar och värderar vetenskapligt material. Detta blir allt viktigare eftersom information skapas i allt snabbare takt, och med varierande kvalitet. Här får du information om hur du bedömer en vetenskaplig artikel, vilka verktyg du kan använda och vilka söktjänster vi rekommenderar.
När du skriver akademiska texter behöver du använda olika typer av vetenskapligt material. Detta för att du ska kunna ge en bakgrund till ämnet, men också för att du ska kunna presentera den aktuella forskningssituationen och underbygga dina argument. För att effektivt söka information måste du veta hur du bygger en sökning och använder den i olika databaser. Följ bibliotekets snabbguide nedan och lär dig hur du söker och utvärderar information.
Här kan du se filmen om hur du söker på bästa sätt för att hitta relevant information för dig.
En snabbguide till informationssökning
Biblioteket ger dig tillgång till databaser och söktjänster. Ditt behov av material styr vilken databas eller söktjänst du väljer.
Primo – KTH Bibliotekets söktjänst
Primo
är bibliotekets söktjänst där du hittar både tryckt och elektroniskt material. I Primo hittar du:
Böcker och e-böcker
Artiklar
Tidskrifter
Avhandlingar
I träfflistan ser du om boken är utlånad samt på vilken hylla i biblioteket den tryckta boken finns. Om boken är utlånad kan du reservera den genom att klicka på titeln och därefter klicka Beställ. Du måste vara inloggad med ditt bibliotekskonto för att kunna ställa dig på kö.
Om materialet du vill ha är en e-bok eller en elektronisk artikel klickar du på länken där det står Online. Du kan läsa boken online eller ladda ner den som pdf. Är du utanför KTH:s nätverk loggar du in med ditt KTH-konto.
Under Mitt konto ser du dina lån, sparar favoriter och sökningar.
Primo är bra söka i om du vill hitta till exempel böcker eller artiklar medan databaserna passar bättre för att söka mer specifikt på särskilda ämnen.
I DiVA registreras forskning och uppsatser som KTH:s forskare och studenter publicerar. I DiVA hittar du bland annat doktorsavhandlingar, licentiatuppsatser, rapporter och studentuppsatser från kandidatnivå och uppåt.
Det finns en del äldre material som inte är sökbart i Primo utan endast via inskannade och sökbara versioner av gamla kortkataloger. Dessa innehåller material som förvärvades till biblioteket 1913-1960 samt 1827-1913.
I bibliotekets kurs
Söka, värdera, referera
lär du dig mer om var du hittar information till dina olika uppgifter.
Från frågeställning till sökord
Börja med att formulera din frågeställning. Identifiera därefter vilka nyckelord som är centrala och som ringar in din frågeställning.
Exempel på frågeställning:
Kan universell design bidra till en hållbar utveckling av staden?
Nyckelord:
Kan universell design bidra till en hållbar utveckling av staden?
Författare använder inte alltid samma ord så det är viktigt att tänka på alternativa ord och synonymer. Vilka synonymer hittar du till dina nyckelord? Översätt dina sökord till engelska eller andra relevanta språk.
Synonymer:
Universal design, inclusive design, design for all
Sustainable, sustainability
City space: cities, urban
Hur gör du för att hitta information på ett systematiskt sätt?
Sökteknik
Här följer några tips på sökteknik som fungerar i de flesta databaser och som hjälper dig att få så relevanta sökresultat som möjligt.
Trunkering Använd en asterisk (*) för att få med olika ändelser på ord:
arkitekt* ger träffar på arkitekter, arkitekturhistoria, arkitekturskola
Om du är osäker på stavningen på ett namn kan du sätta en asterisk i slutet: “kovalevsk*
Frassökning Söker du på flera ord som ett sammansatt begrepp sätter du till exempel climate change inom citationstecken för att begränsa dina resultat till att handla om "climate change”. Du utesluter då resultat där orden climate och change förekommer var för sig.
Boolska operatorer Du kan begränsa eller utöka din sökning genom att använda AND eller OR
City planning AND Sustain*
AND används för att begränsa din sökning. Söker du på “city planning” AND sustain* hittar du dokument som innehåller båda söktermerna. I de flesta databaser kombineras de sökord du skrivit in med AND om du inte anger något annat.
OR används för att bredda sökningen. Söker du på (“self-driving car*” OR “self-driving vehicle*” OR “autonomous vehicle*”) hittar du alla dokument som innehåller någon av söktermerna.
Self-driving car OR Self-driving vehicle OR Autonomous vehicle
Du kan använda både AND och OR i samma sökning.
Söker du på (“self-driv*” OR “autonomous vehicle*”) AND (legal OR law*)
hittar du dokument som innehåller någon av söktermerna i den första parentesen och någon av söktermerna i den andra parentesen. Om både AND och OR används i samma söksträng måste du styra ordningen med hjälp av parenteser, förslagsvis som vi har gjort i exemplet. Eftersom det inte är standardiserat i vilken ordning databasen utför AND och OR kan det bli så att sökningen
“self-driv*” OR “autonomous vehicle*” AND legal OR law*
tolkas som till exempel
”self driv*” OR (”autonomous vehicle*” AND legal*) OR law*
vilket skulle ge sökresultat som innehåller ”self driv*”, andra resultat som innehåller law* och dessutom resultat som innehåller ”autonomous vehicle* AND legal*.
Ämnesordslistor
I en del databaser finns ämnesordslistor som brukar kallas Thesaurus eller Subject Headings. Med hjälp av dessa kan du ta reda på vilka ord som är lämpliga att använda för att söka information.
Lär dig mer om hur du hittar information
I bibliotekets kurs
Söka, värdera, referera
lär du dig mer om hur du hittar information till dina olika uppgifter.
Checklista källkritik
Avsändare
Vem har skapat informationen?
Är personen en auktoritet inom sitt område? Vilken annan typ av information har personen publicerat?
Saknas en upphovsperson? Står en organisation eller myndighet bakom informationen? Leta efter kontaktuppgifter om det är en webbsida med otydlig avsändare.
Utgivning
Var är informationen publicerad?
Är det en primär- eller sekundärkälla?
Har informationen granskats innan publicering? Är det en vetenskaplig artikel som genomgått peer review (expertgranskning)?
Aktualitet
Är informationen aktuell?
Har något hänt inom forskningsområdet som påverkar eller motsäger källan?
Syfte
Är informationen objektivt eller subjektivt formulerad?
Företräds vissa intressen?
Målgrupp
Vem riktar sig informationen till?
Är den vetenskaplig eller populärvetenskaplig?
Innehållet
Är faktauppgifterna i materialet korrekta?
Är resonemang och slutsatser kopplade till resultat i studien/rapporten?
Finns det referenser till påståenden och faktauppgifter? Kan du hitta en annan studie där informationen bekräftas?
Har någon del av informationen försvunnit?
Vetenskaplig information
Som student är du en del av akademin vilket innebär att du kommer att vara delaktig i vetenskaplig kommunikation både som läsare och skribent. För att själv kunna producera vetenskaplig information behöver du lära dig att självständigt söka, kritiskt värdera och använda information av olika slag.
Generellt utmärkande för vetenskaplig information är att den är skriven av forskare som presenterar nya resultat främst riktade till forskare inom samma ämnesområde. Teoretiska utgångspunkter, metodologiska tillvägagångssätt och resultat presenteras ofta enligt en viss struktur på ett neutralt sätt och med en terminologi som är typisk för det specifika forskningsområdet. Vetenskapliga texter har också referenser till källor för att markera gränsen mellan tidigare forskning eller andra typer av källor och forskarens egna resultat.
Inom naturvetenskap och teknik publicerar forskare vanligen sina senaste forskningsresultat i form av vetenskapliga artiklar. Artiklar som skickas in till den vetenskapliga tidskriften bedöms av en redaktion och många vetenskapliga tidskrifter använder också peer review vilket innebär att artiklarna granskas anonymt av ett antal externa forskare inom samma ämnesområde.
Populärvetenskaplig information riktar sig huvudsakligen till läsare som inte är experter inom ett forskningsområde. Texterna i populärvetenskapliga tidskrifter präglas vanligen inte av ett vetenskapligt språk och är sällan detaljerade på det sätt som är utmärkande för vetenskapliga texter. Artiklarna tar avstamp i tidigare forskning men refererar inte nödvändigtvis explicit till andra källor. Exempel på populärvetenskapliga tidskrifter är New Scientist, Illustrerad Vetenskap och Detail.
Kommersiell information som reklam, facktidskrifter eller produktkataloger kan ges ut av företag som riktar sig till kunder med information om nya produkter eller uppdateringar av produkter. Information om produkter kan till skillnad mot vetenskaplig information vara partisk eftersom den riktar sig till potentiella konsumenter. Inom ingenjörsvetenskapen eller arkitekturen kan det vara viktigt att ta del av information om olika produkters egenskaper och kvalitet för att en byggnadskonstruktion ska kunna hålla så hög kvalitet som möjligt.
Forskarutbildningen avslutas med att forskaren offentligt försvarar sin doktorsavhandling. Inom naturvetenskap är det vanligt med sammanläggningsavhandlingar i form av vetenskapliga artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Inom humaniora och samhällsvetenskap är det vanligt att doktorsavhandlingar publiceras i form av monografier. Doktorsavhandlingen kan presentera ett mer omfattande forskningsprojekt än vad den vetenskapliga artikeln kan som är kortare till omfånget.
Forskning som presenteras under en konferens publiceras ofta i form av abstract eller vetenskaplig artikel i ett konferenstryck. I vissa fall är konferensbidragen vetenskapligt granskade. Vetenskapliga artiklar som inte genomgått peer review kategoriseras ofta som övrigt vetenskapligt material. En rapport presenterar resultat av ett projekt eller undersökning som tas fram av till exempel en myndighet, ett företag eller forskningsskolor/-institutioner.
Lär dig mer om att värdera information
I bibliotekets kurs
Söka, värdera, referera
lär du dig mer om att värdera information till dina olika uppgifter.
Fördjupa dig i informationssökning
Som student behöver du kunna söka information, välja och värdera källor och referera till källorna på ett korrekt sätt. KTH Biblioteket har utvecklat en kurs för studenter i KTH:s lärplattform Canvas där du lär dig detta. Kursen är öppen för alla, men med särskilt fokus på KTH-studenter. Vi rekommenderar att du registrerar dig på kursen så att kursen och dina quizzresultat sparas i Canvas. Det går också att gå kursen utan att registrera sig.
