Till innehåll på sidan

Värdera information

Källkritik är en central del i hanteringen av information. Du behöver kunna välja lämpliga källor och utvärdera deras trovärdighet. På denna sida lär du dig vilka frågor du kan använda, och får mer information om några vanliga typer av publikationer.

Workshoppar om att söka och värdera information

När du hittat källor som verkar relevanta behöver du också värdera dem och bedöma om de är trovärdiga. Om du hittat många källor är en första värdering nödvändig för att välja vilka du vill undersöka närmare.

Du kan ställa ett antal källkritiska frågor om källan för att kunna värdera den. Vissa av frågorna är lättare att svara på än andra. Det är oftast lämpligt att börja med dem för den första värderingen. De mer komplexa frågorna använder du sedan efter att du gjort en första sållning. Frågor som är enkla att kolla upp är bland annat vem som skapat informationen, var den publiceras och när de publicerats. Mer komplexa är frågor om de metoder som använts för att komma fram till informationen i källan och att sätta källans information i relation till andra källor. Frågorna nedan kan användas för alla typer av källor.

Vetenskapliga källor kommer alltid att uppfylla vissa av kriterierna. När de publicerades har en granskning av dem gjorts och de uppfyller en grundnivå av pålitlighet. Men du behöver göra en källkritisk värdering även av vetenskapliga källor. För att kunna besvara vissa av frågorna behöver du ämneskunskaper och kunskaper om vetenskaplig metodik. Det innebär att du kan göra en mer djupgående källkritisk utvärdering ju bättre kunskaper du har om ämnet och om vetenskapsmetodik. När du är ny student kan det vara tillräckligt att kunna se att det är en vetenskaplig källa, och kolla upp de enklare av kriterierna.

Light bulbs sketched on whiteboard with the text critical thinking
Bild av Lisa Blue från Getty Images Signature. Canva Licens.

Källkritiska frågor

För att göra en källkritisk granskning kan du ta hjälp av följande frågor.

Vem? 

  • Vem har skapat informationen? 

  • Finns det en namngiven upphovsperson? Är personen en auktoritet inom sitt område? Vilken annan typ av information har personen publicerat? 

  • Saknas en upphovsperson? Finns det i sådana fall en organisation, myndighet eller ett företag som står bakom informationen? Kan du hitta information om den? 

Försök hitta vem som står bakom informationen. Det kan vara en namngiven person eller en institution. Försök också bedöma personen eller institutionen och om den har goda kunskaper om ämnet. Om du varken kan hitta en person eller institution som står bakom källan är det svårt att bedöma dess pålitlighet, och det är bra att välja andra källor.

Var? 

  • Var är informationen publicerad? 

  • Har informationen granskats innan eller efter publicering?  

Kolla upp var informationen är publicerad och hur publiceringen gått till. Sker granskning i något skede och hur omfattande är i så fall denna granskning? En tumregel är att både böcker och vetenskapliga artiklar i regel granskats innan publicering, av en redaktör eller vad gäller vetenskapliga artiklar i den så kallade peer review-processen, där andra experter inom ämnet beslutar om artikeln ska publiceras och föreslår förbättringar.

Det är också bra att försöka hitta den publicerade versionen av den källa du vill använda. Andra versioner kan vara ofullständiga eller felaktiga. Om källan reviderats kanske de förändringar som gjorts i den publicerade versionen inte finns med i de andra versionerna. 

Så kallade preprints är vetenskapliga artiklar innan de genomgått peer review. Kolla om du har tillgång till den publicerade artikeln och använd i första hand den. Det förekommer också att kopior av källor läggs upp på olika webbsidor. Om du kan hitta den publicerade källan hos utgivaren är den att föredra. 

När? 

  • När publicerades informationen? Är den aktuell? 

  • Har något hänt inom forskningsområdet som påverkar eller motsäger källan?  

De källor du använder bör vara aktuella, det vill säga inte föråldrade. Observera att även en äldre källa kan vara aktuell om den information som presenteras fortfarande är giltig. Det går inte att sätta någon tidsgräns för hur nya källor ska vara för att vara aktuella. Det beror på ämnesområde och specifik fråga. Inom vissa områden går utvecklingen snabbt, medan andra ämnen är mer stabila.

Varför? 

  • Vad är syftet med källan? Har den publicerats för att informera, övertyga eller sälja något? 

  • Till vem riktar sig källan? 

  • Verkar den vara objektiv eller företräder den vissa intressen och är partisk? 

  • Kan det finnas en dold agenda, det vill säga att det finns ett outtalat syfte? 

Gör en bedömning av syftet med källan. Vetenskapliga källor har som syfte att informera om forskningsresultat medan debattartiklar skrivs för att övertyga och reklam har till syfte att sälja. Syftet med andra typer av källor kan vara svårare att bedöma och det kan också finnas outtalade syften och risk för partiskhet till exempel genom författarnas kopplingar till företag, politiska partier eller intresseorganisationer. Välj i första hand objektiva källor med syftet att informera. Du kan hitta användbar information även i källor där det finns risk för partiskhet, men det är bra att vara medveten om risken.

Hur? 

  • Hur har författaren tagit reda på den information som finns i texten? Genom en egen studie eller genom att läsa andra källor?  

  • Finns metoden beskriven? 

  • Finns det referenser eller en litteraturlista? 

  • Är det en primär- eller sekundärkälla? 

I vetenskapliga artiklar finns metoden tydligt beskriven och det finns referenser för den information som är hämtad från andra källor. Även i andra typer av texter kan tillvägagångssättet finnas beskrivet, och det kan finnas referenser eller en litteraturlista.  

Om det inte finns information om hur informationen i texten tagits fram och inte heller hänvisning till andra källor blir det svårare att bedöma källans trovärdighet. 

Primär- och sekundärkällor

En primärkälla är den källa där viss information publiceras för första gången. Inom vetenskapen är en primärkälla den källa där resultat från en forskningsstudie för första gången publiceras. Är denna källa en vetenskaplig artikel kallas den originalartikel. 

Termen primärkälla används också om andra typer av källor och kan då till exempel vara den nyhetsartikel som först rapporterar om en händelse, eller den rapport där statistik för första gången görs tillgänglig. Sekundärkällor är källor där tidigare publicerad information återges eller sammanfattas. Det kan vara översiktsartiklar, kursböcker och artiklar i Wikipedia eller andra uppslagsverk.  

Inom vetenskap är det en viktig princip att man i första hand bör referera till primärkällor. På så vis får rätt person äran för resultaten. När information från en källa återges i en annan källa finns det en risk för att den förvanskas eller feltolkas. Genom att gå tillbaka till primärkällan minskar risken för feltolkningar. 

Men beroende på vilken typ av information det gäller kan det också fungera att använda sekundärkällor. Om det handlar om grundläggande fakta eller att få en samlad bild av forskningsläget kan sekundärkällor vara lämpliga. Det kan också vara bra att med hjälp av sekundärkällor först läsa in sig på ämnet. 

Vad? 

  • Verkar faktauppgifterna i materialet vara korrekta?  

  • Stämmer de överens med de kunskaper du har sedan tidigare?  

  • Stämmer de överens med andra oberoende källor? 

Sätt källan i relation till andra källor och de kunskaper du redan har. Verkar den stämma överens med annan information, eller avviker den? Om en källa avviker helt från dina tidigare kunskaper och andra källor finns det anledning att granska den lite extra. Samtidigt bör du vara på din vakt mot det som kallas bekräftelsebias, att vi helst vill få vår världsbild bekräftad och har svårare att ta till oss information som gör att vi behöver ompröva våra kunskaper.

Men ofta när information i olika källor motsäger varandra är det inte så enkelt som att vissa källor är felaktiga och andra korrekta, utan det är mer komplext. De motstridiga källorna kanske skriver om ämnet ur olika perspektiv, har studerat olika grupper eller varianter eller kanske har de tillämpat olika metoder. När du hittar motstridiga källor är det en del av den källkritiska utvärderingen att väga samman dem och försöka förstå vad skillnaderna beror på. Ofta är det bra att i den text man skriver redogöra för att olika källor kommit till olika resultat. 

Vetenskaplig information

Som student är du en del av den akademiska världen vilket innebär att du kommer att vara delaktig i vetenskaplig kommunikation, både som läsare och skribent. För att själv kunna producera vetenskaplig information behöver du lära dig att självständigt söka, kritiskt värdera och använda information av olika slag. 

Generellt utmärkande för vetenskaplig information är att den är skriven av forskare som presenterar nya resultat främst riktade till forskare inom samma ämnesområde. Teoretiska utgångspunkter, metodik och resultat presenteras ofta enligt en viss struktur på ett neutralt sätt och med en terminologi som är typisk för det specifika forskningsområdet. Vetenskapliga texter har också referenser till källor för att markera gränsen mellan tidigare forskning eller andra typer av källor och forskarens egna resultat. 

Olika publikationstyper

I videon går vi igenom några olika publikationstyper och hur man kan känna igen dem. Längre ned på sidan kan du också läsa om vad som är utmärkande för dem.

Fördjupa dig i informationssökning

Bild från kursen

Söka, värdera, referera

Välkommen att gå bibliotekets kurs om att söka, värdera och referera information. Kursen finns i KTH:s lärplattform Canvas och är på svenska. Den är öppen för alla, men med särskilt fokus på KTH-studenter. Vi rekommenderar att du registrerar dig på kursen så att kursen och dina quizzresultat sparas i Canvas. Det går också att gå kursen utan att registrera sig, och du går den i din egen takt. 

Gå till kursen Söka, värdera, referera

Innehållsansvarig:biblioteket@kth.se
Tillhör: KTH Biblioteket
Senast ändrad: 2024-02-16