Till innehåll på sidan

Vinnande vinklar

Axel Persson, Erik Micski och Clara Wessén tog hem KTH Innovation Challenge Flemingsberg - Tech for Better Health
Publicerad 2018-12-14

Vinnaren av KTH Innovation Challenge Flemingsberg - Tech for Better Health gick till en idé som på ett kreativt sätt använder avancerad teknik för att kunna förebygga skador och förbättra tekniken hos idrottare.

Alla som någonsin utövat en idrott vet hur svårt det kan vara att göra rätt. Armarnas vinkel, huvudets position eller axlarnas höjd kan vara avgörande när det gäller att få till träffen med en tennisracket eller rätt avstamp i gymnastiken. Om man dessutom tränar på professionell nivå så kan små skillnader i positioneringen göra stor skillnad för att förhindra en förslitningsskada.

I början av sommaren släppte Facebook Densepose . Forskare har låtit ett neutralt nätverk kartlägga människans kroppsdelar genom att studera runt 50 000 bilder. På så vis fick de fram ett dataset med fem miljoner punkter som DensePose kunde använda för att lära sig hur en människas kropp ser ut och hur olika kroppsdelar samspelar.

KTH-studenterna Clara Wessén, Erik Micski och Axel Persson läser alla på KTH Campus Flemingsberg. De började jobba med sin idé som en del av en kurs, och hade från början inte tänkt särskilt mycket på att ta den vidare. Igår tog de hem vinsten i KTH Innovation Challenge Flemingsberg - Tech for Better Health .

- Vi är lite chockade över att vi vann, men det är jätteroligt, säger Erik Micski. Ju mer vi jobbat på idén desto mer har vi känt att det kan vara något att ta vidare. Den här erfarenheten har fått oss att sluta tänka att det bara är ännu en inlämning, utan inse att det faktiskt kan bli något på riktigt.

Clara, Erik och Axel började fundera på hur de skulle kunna använda DensePose, och kom på idén att använda nätverket för att visualisera hur en idrottsutövare rör sig och på så vis kunna ge bättre feedback. När du matar in en stillbild eller video i 2D använder DensePose AI för att kartlägga konturerna på de kroppar som syns i bild. Resultatet blir en 3D-rendering av kroppen, vilket är vad teamet använder i sin visualisering.

Clara, Erik och Axel började med att använda tekniken på filmer av tennisspelare eftersom det är relativt enkelt. Det finns mycket data, det handlar om ganska raka rörelser, och det är oftast bara en eller två människor i bild samtidigt. Axel är också själv tennistränare.

Teamet ser stora möjligheter för hur tekniken kan användas i framtiden. Den kan inte bara appliceras på sporter, utan också användas i rehabilitering, i biomekaniklabbar och så vidare.

- Möjligheterna är oändliga, säger Clara Wessén.

Just nu testar teamet tekniken mot motion capture-system på GIH, för att se hur deras teknik mäter sig mot det bästa som finns på marknaden idag. Målet är att tekniken, som ska implementeras i en app, ska vara minst lika bra, med fördelen att också vara lättillgänglig och enkel att använda. Appen kan sedan till exempel användas av tränare för att ge sina elever bättre instruktioner. Det finns också tankar om att kunna jämföra sin egen teknik med elitidrottares, för att enkelt kunna se vad man behöver förbättra.

Om stödet från KTH Innovation säger Clara:

- Det fanns mycket mer stöd att få än vad vi trodde, och Gustav var verkligen hjälpsam

Gustav Notander på KTH Innovation är teamets coach, och han ser positivt på idéns framtid.

- De har redan kommit en bra bit på vägen, och har fått intresse från väldigt relevanta personer. Om de jobbar vidare så finns det stora möjligheter för dem!

Totalt tio riktigt bra idéer från både studenter och forskare kom in till tävlingen och att välja en vinnare var inte lätt. Vi vill avsluta den här texten med att uppmuntra alla som deltog att jobba vidare på sina idéer! Om du har en idé som du går och funderar på, ta kontakt med KTH Innovation! Du behöver inte ansöka för att ta del av vårt stöd, utan allt du behöver göra är att ta den första kontakten med oss. Kom med din idé och ditt driv, så hjälper vi till med resten! Boka ett möte med oss här . Vi ses!

Innehållsansvarig:innovation@kth.se
Tillhör: KTH Innovation
Senast ändrad: 2018-12-14