Haibo Li - innovativ medieteknik

Med ena foten i matematikens värld och den andra i intresset för människor, är Haibo Li drivs av en önskan att “utveckla innovativ medieteknik för att hjälpa människor bli mer uttrycksfulla, kreativa och reflekterande i sina dagliga liv”.

Lis forskning möts hans tidiga intresse för matematik, som förde in honom på den akademiska banan, med hans intresse för människor, som utvecklats under åren. Ett exempelär hans arbete med ansiktsigenkänning för datorer, som också en av hans doktorander, Ulrik Söderström, har arbetat med. Det bygger på att med hjälp av algoritmer beräkna hur ett ansikte ser ut bakom en blockering av något slag, exempelvis ett skägg eller en scarf.

“Datorer har väldigt svårt för vissa saker som vi människor klarar av med lätthet. Ansiktsigenkänning är en sådan sak” säger Li.

Som chef för forskargruppen “Digital Media Lab” arbetade Li med att göra Lycksele djurpark digitalt tillgänglig, genom projektet “Digital Djurpark”. Via sensorer som placerats ut på djurparken kan människor betrakta djuren i djurparken och diskutera dem med hjälp av sociala medier. Konceptet har sedan spridit sig till flera djurparker, bland annat i Finland. I ett långsiktigt perspektiv intresserar sig Li för hur man på det här sättet kan kommunicera med djur, inte bara övervaka dem med teknikens hjälp. Han hoppas även att projektet i förlängningen kan leda till förbättrade möjligheter att förstå djuren.

Ett av hans nuvarande forskningsområden handlar om igenkänning av handgester för nästa generationens mobiltelefoner. Fram till Iphonens intåg på marknaden var mobiltelefoners visualiseringsområde, det vill säga kameran och skärmen, skilt från interaktionsområdet, det vill säga tangentbordet. Li förutser en ny generation mobiltelefoner där hela telefonen är ett visualiseringsområde, runt vilket man kan gestikulera. Han kallar detta för g-phone och talar om samarbete och informationsdelning. En nyckelkomponent här är att få teknisk utrustning att “förstå” handgester. Han ser också för sig hur framtida visningsskärmar kan finnas på andra produkter, exempelvis glasögon.

En annan innovation som Li arbetat med är det som kallas finger-link, det vill säga ett osynligt interaktionslager som är inbäddat i glasskivor, exempelvis fönster. Li ser detta som nyckelteknik för framtida datorer, som bara kommer av glasbitar. Medan många forskare fortfarande experimenterar med den här typen av teknik, så menar Li att han och hans kollegor har utvecklat en robust variant av innovationen.

Med forskning som omfattar både matematiska formler, IT-lösningar och även berör beteendet hos både djur och människor börjar Li inse den begränsade mängden tid han har kvar för att forska.

"Tidigare funderade jag inte över hur mycket tid jag hade kvar att beforska inom universitetsvärlden. Men nu inser jag att jag bara har 15 år kvar till pensionen, vilket på sätt och vis är en relativt kort tid. Jag måste fundera mycket noggrant på vilka forskningsproblem jag ska arbeta med", avslutar Li.

Li  har tillbringat största delen av sin akademiska karriär i Sverige, dit han kom som student 1990. År 1993 doktorerade han inom informationsteori. 1997 blev han docent i bildkodning och 1999 blev han professor i signalbehandling. Hans forskningsområde är signalbehandling inom mediaområdet.

Emma Bayne

Till sidans topp