Till innehåll på sidan

Hans avhandling belyser utmaningar i fastighets- och byggnadsbranschen

Profilbild av Olli Vigren utanför KTH:s entre.
Olli Vigren. Foto: Privat
Publicerad 2022-04-20

Olli Vigren är doktorand vid fastigheter och byggande. Han forskar om hur industrin kan lösa organisatoriska ledningsproblem relaterade till digitalisering och hållbarhet inom fastighets- och byggnadsbranschen.

För några veckor sedan försvarade Olli sin avhandling ”Digitalization, sustainability, and ecosystems: An application of social network analysis to the real estate sector”.

– Implementering av ny teknik görs i organisationer, i processer som jag kallar innovationsprocesser. Att förstå innovationsprocesser är viktigt eftersom fastighetssektorn har upplevt svårigheter att utnyttja ny digital teknik.

Finns lite forskning på ämnet

Därför fokuserar han på organisatoriska och ledningsmässiga problem relaterade till innovation.

– Det finns väldigt lite forskning om innovationsprocesser relaterade till fastighetsägare, även om de är viktiga beslutsfattare inom sektorn. Mitt arbete bidrar genom att öka förståelsen för innovationsprocesserna och genom att ge en förståelse för innovationsekosystemen i sektorn.

Olli, med sin bakgrund inom företagsrådgivning, började se sig om efter en karriär i forskning och bytte Finland mot Sverige. På KTH institutionen för Fastigheter och Byggande hittade han en plats där han kunde undersöka hur man kan förbättra organisationer och processer i dem. Hur ska innovation i organisationer se ut? Vilka projekt ska vi driva och vad finns det för utmaningar och tekniska förutsättningar?

– För mig är det naturligt att se på byggbranschen. Jag har tidigare arbetat med fastighetskunder vilket är en av anledningarna till att jag valde samhällsbyggnadssektorn. Det finns utmaningar vid implementering av teknologier men väldigt många möjligheter. När du har möjligheter är det bra att titta på lösningar som kan övervinna de utmaningarna.

Klimatförändring är ett akut problem som måste lösas inom byggmiljösektorn.

IPCC-rapporten som släpptes 4 april visar hur viktigt det är att vi nu agerar emot klimatförändring och där stårfastighets- och byggnadsbranschenför en stor del av kakan.

– Klimatförändring är ett akut problem som måste lösas inom byggmiljösektorn. Det är utmanande eftersom byggnader är designad och byggd för, låt oss säga, 50-åriga livscykler, och klimatförändringsfrågor skulle behöva lösas under de kommande 10 åren. På grund av det brådskande relaterade till klimatförändring har vi inte tid att bygga om städer, men vi måste lösa problemen med det befintliga byggnadsbeståndet, här och nu.

Olli påpekar att en stor del av forskningen inom samhällsbyggnad är inriktad på att bygga nytt.

– Klimatförändring skapar ett behov av normativ forskning. Mycket av den normativa forskningen fokuserar på reglering, byggmaterial och metoder, vilket behövs. Men på grund av brådskande klimatförändring måste vi lära oss hur vi kan bli bättre på att implementera befintlig teknik i den byggda miljön och reglera teknikantagande.

Funderar kring det sociala kontraktet

Olli Vigren trycker på ett samhällsperspektiv och frågar hur väl byggbranschen förhåller sig till det sociala kontraktet. Uppfyller byggbranschen den funktion som samhället kräver?

– Jag tycker inte att byggbranschen gör det och många har insett att det är så. Tekniken har många möjligheter att hantera problemen om så önskas. Till exempel, digitala lås kan underlätta åtkomst till byggnader, vilket kan minska körsträckan i samband med att transportera nycklar och rädda liv i händelse av brand eller sjukdom. Men fortfarande använder vi mer traditionella nycklar. Fastighetssektorn måste vara socialt relevant och det finns många existerande tekniker som kan implementera detta.

I Ollis avhandling beskriver han denna splittring och de utmaningar de olika parterna i branschen har att hitta varandra. Syftet han skrivit är att öka förståelsen för digitalisering och hållbarhet i den byggda miljön.

– Jag föreslår att vi behöver nya koncept och metoder för att förstå komplexa fenomen, såsom digitalisering eller hållbarhet. Jag föreslår att begreppen affärsekosystem och innovationsekosystem kan hjälpa att förestå innovation i komplexa affärsprocesser. Dessutom föreslår jag att vi kan använda metoden Social Network Analysis för att studera digitalisering, hållbarhet och ekosystem. Jag tycker att ekosystemet för fastighetsinnovation är extremt fragmenterat jämfört med många andra industrier som är längre i digital transformation. Jag mäter denna fragmentering och lägger förslag på integration av innovationsaktiviteter.

Snabba förändringar behövs i en delad bransch

Olli Vigren lyfter många utmaningar och en som är prominent är att hitta talanger som förstår och kan bidra till att förändra en stor fragmenterad bransch så snabbt som det behövs för att nå klimatmålen.

– Det måste lösas i alla olika delar och en sak är att genomdriva och ge resurser till de som fungerar som matchmakers i branschen. Fastighetsägarnas branschföreningar som Sveriges allmännytta och Fastighetsägarna behöver ligga i framkant.

Olli påpekar att dessa redan gör mycket men är begränsade av brist på mandat och resurser och fortsätter:

– Mycket har redan hänt de senaste åren. Förmåga är en viktig möjliggörare för radikal innovation. Det finns ett stort antal nygrundade PropTech-startupföretag som har kommit in på marknaden och som sannolikt kommer att avsevärt öka den digitala transformationen inom sektorn. PropTech-företagen utmanas i att hitta fastighetsägare som kunder. PropTech startups och fastighetsägares ekosystem behöver slås samman.

Ett exempel på existerande teknik som Olli lyfter som kan implementeras är till exempel att reglera byggnader till smarta byggnader.

– Det går att använda AI för att hantera energianvändning, det är stabil teknik vi har och vi behöver implementera den i många byggnader eftersom den kan vara bättre än en människa när det gäller att bestämma var energin ska allokeras.

Olli Vigren söker för tillfället finansiering och vill fortsätta arbeta inom akademin. Han söker samarbeten, medförfattare och andra intresserade och uppmanar den som läser detta och efter det vill skapa kontakt med honom att göra det.

Text: Hanna Kalla

Det här är den 28:e artikeln i Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad  s artikelserie om utvalda forsknings-, utbildnings- eller samverkansinitiativ från respektive institutions verksamhet. Du hittar de tidigare artiklarna här: Arkiv

Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
Senast ändrad: 2022-04-20