Till innehåll på sidan

Kan vi samspela i en krock?

Foto inifrån en bil, i en tunnel. Dramatisk.
Förstår vi och de självkörande bilarna varandra? Foto: Samuele Errico Piccarini, Unsplash
Publicerad 2021-09-15

Med Autonoma fordon förväntas trafiksäkerheten bli bättre och antalet allvarliga olyckor avsevärt färre. Men förstår de autonoma systemen och människor varandras reaktioner när det hettar till i trafiken? Och vad händer om olika tillverkare har egna kollisionsundvikande system som ska interagera med andras? Forskaren Masoumeh Parseh som utvecklar algoritmer för dessa system, vet svaren.

I en ganska snar framtid är autonoma fordon en del av vårt trafiksystem. Bilar utan förare ska samsas på vägen med fordon som har folk bakom ratten. Alla verkar vara överens om att autonoma fordon kommer att förbättra trafiksäkerheten och orsaka färre olyckor. Med hjälp av sensorer samlar bilarna in information om den omgivande miljön, om föremål och andra trafikanter. Baserat på den information förutspår systemet beteendet hos de andra på vägen. Om ett hot identifieras måste systemet ta beslut om en hur bilen ska agera för att undvika en olycka. Algoritmerna som styr besluten kallas kollisionsundvikande algoritmer.

Människor bakom algoritmerna

Porträtt
Masoumeh Parseh har baserat sitt arbete på olycksstatistik.

Även om autonoma bilar kommer att vara mer kompetenta än människor, är det fortfarande människor som programmerar dem till vad de ska göra. Forskaren Masoumeh Parseh  har ett finger med spelet här.

”När ett autonomt fordon stöter på ett hot eller en farlig situation ska fordonet alltid prioritera att undvika en kollision. Men när det faktiskt är oundvikligt är nästa steg att mildra konsekvenserna av en kollision. Här kommer min forskning in. Jag utvecklar metoder och algoritmer som hanterar situationer när kollisionen är ett faktum. Vi kallar dessa algoritmer för collision mitigation systems”, säger Masoumeh, alltså system som mildrar konsekvensen av en krock.

Masoumeh har arbetat på Institutionen för Maskinteknik i fem år. Hon brinner för bilar, den framväxande tekniken och att kunna göra modeller och beräkningar av olika fenomen. Med forskningen kring autonoma fordon får hon en dos av alltihop.

Det finns många parametrar som spelar in när man utformar krockundvikande system. Masoumeh förklarar att ett system för collision mitigation innehåller många enskilda forskningsfält; att läsa av miljön är ett, göra analyser ett annat; och hur bilen tar beslut och sedan agerar ett tredje – och alla områden har sina egna utmaningar.

”Till exempel kan data som samlas in från sensorer innehålla mycket ”brus” och innehålla fel. När vädret är tufft blir det svårare att bestämma positioner för hinder, som fordon, fotgängare och så vidare.”

Vägförhållandena kan också i ett slag förändras . Om bilen valt en säkert linje utifrån torr asfalt, men vägen plötsligt är våt eller isig, kanske fordonet inte kan fullfölja sin plan. Miljön är alltid ett osäkert kort, till exempel är det också omöjligt att säkert veta vad hur andra trafikanter kommer att bete sig. Därtill kommer att systemet på mycket kort tid måste bestämma hur det ska agera.

”Fordonet har vanligtvis runt cirka 1-2 sekunder för att bestämma en manöver och sedan utföra den. Men det andra fordonets rörelse går ju inte helt att förutsäga - bilens beslut baseras på osäker information. ”

Om självkörande fordon trots allt agerar mer rationellt än vi människor, vad händer när den "smarta" bilen möter en mänsklig förare i en farlig situation? Kommer människan att förstå hur ett autonomt fordon kommer att agera?

"Enligt en artikel som jag läst menade att eftersom mänskliga förare inte är vana vid beteendet hos självkörande fordon, kan de köra upp för nära dem i hög hastighet, vilket orsakar osäkra situationer som krockar bakifrån. Samma artikel visade också att andra typer av olyckor är mindre vanliga på grund av autonoma fordons programmerade beteende. Jag tror inte att vi nödvändigtvis vill att de ska bete sig som en mänsklig förare. Autonoma fordon kommer ha kapacitet utöver en genomsnittlig mänsklig förare. Men jag tror att det är viktigt att tillverkarna ensas om gemensamma reaktioner eller beteenden, särskilt för farliga situationer.”

Masoumeh säger att det är möjligt att även små skillnader i algoritmens utformning utlöser olika beteenden från ett autonomt fordon. Det blir emellertid ett mindre problem när alla fordon på vägen är autonoma och kan kommunicera med varandra eller med infrastrukturen.

Fordon från andra länder

Men vad händer när jag tar min självkörande bil på en semesterresa till södra Europa? Kommer min bil att tala samma språk som de autonoma bilarna i exempelvis Italien?

”I mitt arbete har jag baserat algoritmerna på olycksdata. Så om en region eller ett land har vissa typer av olyckor jämfört med andra regioner, skulle detta påverka bilens beslutfattande, ” säger Masoumeh.

”Olika länder har sin egen körstil och kultur. Infrastrukturen kan också skilja sig åt, vilket kan påverka regler i trafiksituationer. Om det är uppenbart att förarna i vanliga bilar utsätt för ännu mer oväntade situationer för att autonoma fordon agerar annorlunda i olika regioner måste myndigheterna ta itu med dessa frågor - en gemensam grund är ju nödvändig. ”

Masoumeh säger att tillverkare måste kunna övertyga beslutsfattare om säkerheten i sina produkter.

”Det finns alltid frågan om ansvar. Vem är ansvarig vid olyckor: fordonets ägare eller tillverkaren? Jag antar att försäkringsbolagens i framtiden kan komma att försäkra tillverkare snarare än bilägare. Men allra först måste man övertyga allmänheten att acceptera autonoma fordon.”

Text: Anna Gullers

Innehållsansvarig:Infomaster på ITM
Tillhör: Maskinkonstruktion
Senast ändrad: 2021-09-15