Banbrytande benbrottsteknik - han vill limma ihop ditt benbrott
I Greenhouse Labs på KTH Campus utvecklar Biomedical Bonding sin innovation: ett lim för att fixera avancerade benbrott. KTH-professor Michael Malkoch berättar.
Om du får en komplicerad fraktur och behöver opereras så måste din kirurg ofta använda metallplattor och skruvar för att fixera ditt benbrott. En utmaning är att metallplattorna kommer i standardstorlekar som kanske inte passar just dig. Dessutom kommer din kropp att under läkningen försöka kapsla in det främmande materialet. Många behöver fler operationer och lång tid innan deras frakturer läker.
"2019 registrerades 180 miljoner frakturer vilket skulle motsvara ca 6 fall per sekund", berättar Michael Malkoch. "Är det en enkel fraktur så går allt jättebra - du får gips och om du är ung så är du återställd inom 12 veckor. Men är du i senare delen av livet och kanske har osteoporos, då är standardbehandlingar som metallplattor och skruvar inte bästa lösningen. Alla individer är unika och frakturer kan vara väldigt komplexa".
Utvecklar lim för komplexa benbrott
Baserat på sin forskning utvecklar Michael Malkoch en alternativ lösning - ett slags lim som kan användas för att fixera komplicerade benbrott. I spinoff-bolaget Biomedical Bonding arbetar han och hans team för att implementera tekniken i vården.
Materialet testas just nu inom veterinärmedicin, men målet är att säkra kapital för en klinisk studie för human applikation.
"Planen är att vår första kliniska studie på människor ska fokusera på fingerfrakturer, som ofta kommer med mycket komplikationer och kostar mycket för samhället och sjukvården" säger Malkoch.
Hur det funkar
"Vi använder oss av en teknik som bygger på något som kallas för tiol-enekemi", berättar Malkoch. "Det är en mycket selektiv kemisk reaktion där molekyler inte reagerar förrän de utsätts för en extern aktiveringskälla – i vårt fall blått ljus".
Tekniken är inte bara precis – den är också skonsam. Eftersom blått ljus redan används rutinmässigt inom tandvården, som i de lampor som härdar tandfyllningar, är det redan känt att tekniken är vävnadsvänlig.
Kirurgen blandar enkelt ihop materialet. och kan sedan applicera limmet direkt på benbrottet. Det kan också kombineras med skruvar. När kirurgen är nöjd med skulpteringen härdar hen limmet med det blåa ljuset.
"Materialet är visköst, lite som flytande honung" förklarar Malkoch. "Fördelen är att du som kirurg och har möjligheten att skräddarsy implantatet helt efter patientens behov. Vi har också märkt att kroppen inte ser vårt material som något främmande, så den försöker inte kapsla in det på samma sätt som metallimplantat."
"Forskningen behöver inte stanna vid resultat"
Michael Malkoch har drivit flera kommersialiseringsprojekt med stöd från KTH Innovation och startat flera bolag under sin tid som forskare på KTH, bland annat det börsnoterade Polymer Factory. Den entreprenöriella ådran vaknade efter en vistelse i USA.
"Jag insåg att forskningen inte behövde stanna vid resultat utan att man också kunde driva det vidare mot patenterbara resultat och ännu längre. Så fort det finns möjligheter som när det gäller patenterbarhet så hör jag av mig."
Via KTH Innovation har Michael Malkoch bland annat säkrat finansiering, fått tillgång till nätverk, och också följt med till Boston med Brighterprogrammet. Nästa år hoppas Michael Malkoch att Biomedical Bondings produkter ska finnas på marknaden.
"Just nu satsar vi på att säkra investering för att utföra kliniska studier på den humana sidan", säger han. "Vår stora vision är att etablera nästa medtechbolag inom ortopedi. Ett svenskt bolag som ska kunna bidra med nya innovativa alternativ till gammaldags teknologi."
Mer information
Kontakt: malkoch@kth.se
Text: Lisa Bäckman