Säkrare produktion av grön vätgas ska minska utsläpp inom industrin
I KTH-professor Joydeep Duttas labb har forskare utvecklat teknik som kan göra produktionen av grön vätgas säkrare, billigare och skalbar. Med spinoff-bolaget Caplyzer siktar de nu på att ta tekniken till marknaden. Joydeep Dutta och VD Rutvika Acharya delar med sig av sin vision och resan från forskningsresultat till bolag.
Vätgas är kanske inte det första man tänker på när det gäller att tackla klimatförändringar, men den är en dold ryggrad i modern industri – den används överallt, från stålproduktion för byggnader och bilar till tillverkning av gödningsmedel för matproduktion.
Idag kommer nästan all vätgas från fossila bränslen, vilket leder till stora utsläpp av koldioxid. Grön vätgas erbjuder ett klimatvänligt alternativ genom att spjälka vatten till vätgas och syre med hjälp av förnybar energi, men traditionella metoder medför risker – dagens elektrolysörer tillverkar båda gaserna samtidigt och om de blandas kan det leda till explosioner, om inte dyra membran används för att hålla dem isär.
"Vi har hittat ett sätt att separera produktionen, så vi tillverkar aldrig vätgas och syre samtidigt", säger Rutvika Acharya. "På så sätt kan gaserna aldrig blandas, vilket gör processen säkrare. Det blir också billigare, eftersom vi kan ta bort de dyra membranen, och vi är mer hållbara eftersom vi, till skillnad från traditionella elektrolysörer, inte använder några sällsynta jordartsmetaller i vår design. Sammantaget ger dessa egenskaper en kostnadsfördel på cirka 30 % jämfört med andra lösningar."
Vill minska utsläpp i industrin
Grön vätgas produceras genom elektrolys, där elektricitet från förnybara energikällor som vind-, sol- eller vattenkraft används. Idag använder många industriella processer vätgas från fossila källor i sin produktion.
"CO₂-utsläppen från stål-, petrokemi- och ammoniakindustrin uppgår till nästan en miljard ton årligen", säger Joydeep Dutta. "Det är lika mycket som hela flygindustrin. Med vår teknik vill vi hjälpa dessa etablerade industrier att minska sina utsläpp."
Från idé till lösning
Idén och problemformuleringen har funnits i Duttas tankar i minst tio år, men utvecklingen av den nu patenterade teknologin var ett lagarbete. En grupp praktikanter från Spanien började arbeta med problemet, och deras lösning fångade uppmärksamheten hos den dåvarande doktoranden Esteban Toledo.
"När vårt sätt att producera vätgas började fungera kunde jag knappt tro det själv", säger Joydeep Dutta. "Vattenspjälkning är inget nytt, det har gjorts sedan 1700-talet. Varför har ingen tänkt på en så enkel sak som att separera vätgasproduktionen från syreproduktionen, eftersom de har olika energibehov för att reaktionen ska ske?"
Skalbarhet inte ett problem
Med finansiering från Vinnovas VFT-program, administrerat av KTH Holding, tog teamet in forskare från RISE för en oberoende granskning, och de bekräftade att resultaten var korrekta. Nästa steg blev att bygga upp kapaciteten, med start i skyddet av immateriella rättigheter.
"Idag har vi ett system på 1 kilowatt som fungerar", säger Dutta. "Det innebär att vi producerar upp till 200 liter vätgas i timmen, vilket bevisar att skalbarheten inte är ett problem."
Rutvika fortsätter:
"Vårt fokus just nu är kommersiell validering med pilotkunder och att skala upp produktionskapaciteten för elektrolysören. När vi har gjort det kan vi lägga all vår energi på att bli kommersiellt redo för försäljning, vilket innebär att bygga ett 100-kilowatt- eller till och med megawattsystem."
Stöd från KTH Innovation
De tog först kontakt med KTH Innovation 2021. Sedan dess har teamet fått stöd med finansiering, affärscoachning och deltagit i olika program. 2023 investerade KTH Holding.
"Jag måste nämna Siimon Vaske (affärsutvecklingscoach på KTH Innovation och portföljansvarig på KTH Holding) som alltid har stöttat mig och ställt de kritiska frågor som behövts för att vi skulle fortsätta", säger Dutta. "Utan KTH Innovation tror jag inte att vi hade varit ens en bråkdel av vad vi är idag."
En av Europas främsta startups
Hösten 2024 anslöt Rutvika Acharya till teamet som VD. Sedan dess har Caplyzer blivit erkänt som ett av de 15 främsta startupbolagen i EU som ska pitcha på EU-Startups Summit 2025, utvalda bland över 1 500 ansökningar.
"Vi söker just nu investerare för att stödja vår såddrunda", säger Acharya. "Vi vill också validera vår teknologi med fler kunder. Om du är intresserad, hör av dig!"
Av: Lisa Bäckman
Om Caplyzer
- KTH-professor Joydeep Dutta har grundat flera startupbolag under sin karriär. Två andra exempel är Kitocoat , som utvecklat en ätbar beläggning för att förlänga hållbarheten på frukt och grönsaker, samt Stockholm Water Technology , som renar vatten med hjälp av elektricitet utan behov av membran eller kemikalier.
- Rutvika Acharya studerade farkostteknik på KTH. Efter examen arbetade hon i sju år för ett byggföretag i olika ledande roller inom produktutveckling, marknadsföring och strategi i Liechtenstein, USA och Singapore. För två år sedan sade hon upp sig för att ge sig in i startupvärlden. Förutom att vara VD för Caplyzer är hon grundare av MOAI, som syftar till att förändra global talangmobilitet med hjälp av AI.
- KTH Holding har investerat i Caplyzer. KTH Holding är ett statligt ägt bolag som investerar i mycket tidiga bolag från KTH. De investerar och hjälper forskare och studenter att bygga bolag utifrån sina idéer, forskningsresultat och immateriella rättigheter (t.ex. patent).
- www.caplyzer.com
- Kontakt: rutvika@caplyzer.com