Till innehåll på sidan

Gammal betong får nytt liv

Husrivning med grävskopa i bostadsområde.
När bostadsbolaget Helsingborgshem rev hus i området Drottninghög demonterades betongelement som ska återbrukas inom forskningsprojektet ReCreate.(Foto:Helsingborgshem)
Publicerad 2021-05-27

Betong, världens mest använda byggmaterial, har en hög klimatbelastning. Samtidigt har materialet ofta lång livstid kvar efter rivningar. Nu ska ett stort europeiskt projekt med forskare från KTH få fart på återbruket av betong.

Porträtt av Erik Stenberg.
Erik Stenberg.

Målet för det tvärvetenskapliga projektet, ReCreate, är att minska mängden avfall, uttag av naturresurser och koldioxidutsläpp inom byggbranschen. Allt för att bidra till en cirkulär och klimatneutral framtid.

– Det handlar om prefabricerade betongelement där potentialen för återanvändning är enorm, säger Erik Stenberg , arkitekturforskare och forskningsledare för den svenska delen av projektet.

– I stället för att se material som något som åldras och förbrukas så måste vi se hur vi kan utveckla processer, regelverk och kompetens kring hur betong kan få nytt liv efter rivningar.

I dag räknas framställningen av cement, bindemedlet i betong, som den näst största utsläpparen inom industrisektorn i Sverige efter järn- och stålindustrin. Att återbruka betong minskar utsläppen med över 90 procent, enligt projektets beräkningar.

Affärsmodeller saknas

I Sverige återanvänds betong främst som kross, till fyllnad vid vägbyggen eller andra markarbeten. Enstaka försök har gjorts, exempelvis i Göteborg, att återbruka betongelement för att bygga radhus eller för fasader i innerstaden.

– Det visar att det är tekniskt möjligt, men ännu saknas affärsmodeller för att kunna skala upp. Vi ska undersöka vad som krävs för att ta steget fullt ut, säger Erik Stenberg.

Han pekar ut föråldrade regelverk, otillräcklig kompetens och bristande förståelse för cirkulär ekonomi som några hinder.

– Vi ska identifiera lagstiftning som behöver ändras och hitta nya vägar att göra återbruk ekonomiskt lönsamt. I förlängningen ser vi en helt ny marknad inom samhällsbyggnad som kräver ny kompetens hos arkitekter och ingenjörer kring bland annat beräkningar och metoder för att granska och hantera begagnade betongelement.

Enorma miljövinster

ReCreate ska genom fyra pilotprojekt i samverkan med lokala aktörer runt om i Europa visa hur processen för återbruk kan se ut – från demontering till återuppbyggnad och affärsmöjligheter. I den svenska piloten är det kommunala bostadsbolaget Helsingborgshem huvudsaklig partner.

Ett första resultat, en kombinerad fysisk och digital utställning, ska visas på H22, en internationell stadsmässa i Helsingborg sommaren 2022. I planerna ingår även att bygga nya bostadshus med betongelement från rivningar i stadsdelen Drottninghög.

Forskningsprojektet involverar universitet, näringsliv och organisationer från fyra länder, Sverige, Finland, Tyskland och Nederländerna, och finansieras med EU-medel. Målet är att bidra till att EU kan nå sina klimatmål för 2030.

– Om man bara lyckas ersätta några procent av ny betong ger det enorma vinster för miljön. Men för det krävs återbruk i ganska stor skala, säger Erik Stenberg.

Text: Christer Gummeson

Forskningen i korthet

Porträtt på Kjartan Gudmundsson och Tove Malmqvist.
Kjartan Gudmundsson och Tove Malmqvist.
  • Det fyraåriga projektet ReCreate  har fått 12,5 miljoner euro (KTH:s andel är 1,2 miljoner) i finansiering inom EU:s Horizon 2020-program. Projektperioden är 2021-2025.
  • Samarbetet är initierat av Tammerfors universitet och inkluderar Tekniska universitetet i Eindhoven, Tekniska universitetet i Brandenburg och KTH.
  • Från KTH deltar tre institutioner under ledning av Erik Stenberg, (Arkitektur), Kjartan Gudmundsson , (Byggvetenskap) och Tove Malmqvist , (SEED – hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik).
Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2021-05-27