Hellre diskussioner än föreläsningar
När Fredrik Lundell upptäckte att hans undervisning inte nådde fram till studenterna så bytte han pedagogik: ut med traditionella föreläsningar, in med kamratdiskussioner.
Resultaten har sedan dess visat att studenterna lär sig mer och klarar tentorna i högre grad. Nu hyllas Fredrik Lundell, docent i strömningsfysik på KTH, för att ha vågat gå emot gängse normer inom akademin. Och intresset för den nya pedagogiken växer. Från katedern kan det vara svårt att se skillnad på om en student sitter och drömmer eller koncentrerar sig på hårt tankearbete.
– Men mina studenters hemtal och tentor visade för ett par år sedan tydligt att där fanns stora brister i den grundläggande förståelsen. Studenterna lärde sig inte det jag ville att de skulle lära sig! Jag kunde stå och hålla en hel föreläsning, och efteråt ställde de så basala frågor att de omöjligt kunde ha förstått något av själva föreläsningen, säger Fredrik Lundell.
– Jag kände att jag allt oftare la ner tid och energi på undervisning som inte fungerade.
Efter att ha sett en föreläsning av Harvard-fysikern och utbildaren Eric Mazur 2011 fick han vad han själv kallar för ”inspirations-kicken”.
– Jag satt på planet hem från Boston när jag bestämde mig för att satsa på Peer Instruction. Pedagogiken, som Eric Mazur skrivit en bok om, går ut på att studenterna lär sig genom att själva diskutera på lektionerna, berättar Fredrik Lundell.
Nästa kursstart på KTH skulle han genomföra redan några veckor senare, men en envis tanke fick honom att ändå ta steget och planera om alla sina lektioner i sista stund.
– Valet blev plötsligt enkelt. Jag tänkte att här finns en metod som sägs ge studenterna en avgjort bättre konceptförståelse, och tänk om jag vore läkare. Då vore det ett brott mot läkaretiken att inte använda metoden på patienterna. Nu finns det ju ingen motsvarande läraretik, men kanske borde det finnas…
Så här beskriver Fredrik Lundell Peer Instruction:
- Inför varje lektionstillfälle får studenterna i hemuppgift att läsa in sig på ämnet för dagen.
- Ämnet sammanfattas på ett blad före föreläsningen, och några av studenterna sammanfattar formler och koncept på tavlan. Varje student får en mentometer, ett elektroniskt rösträkningsinstrument som omedelbart sammanställer bilden av hela klassens samlade svar.
- Läraren håller en kort genomgång av materialet och studenterna får enskilt besvara frågor med två till åtta svarsalternativ genom att trycka på mentometerknapparna. Läraren ser då den samlade andelen rätta och felaktiga svar.
- Studenterna diskuterar sedan frågorna i mindre grupper, och får därefter återigen svara på frågorna genom mentometertryck.
– Kamratdiskussion är en otroligt effektiv metod, studenterna får direkt feedback på vad de förstått och vad de behöver fundera mer på, säger Fredrik Lundell. – Metoden är också ett bra instrument för oss lärare som direkt får en bild av var klassens nivå ligger.
Om bara 20 procent av studenterna klarar en fråga i första omgången så behöver vi jobba med den. Men om 80 procent svarar rätt så kan vi gå vidare lite snabbare. Som lärare deltar han också vid kamratdiskussionerna, och får på så sätt en individuell direktkontakt med sina studenter.
– Intellektuellt sett förstår studenterna att det är vettigt att prata om problemlösning, och att läsa på i boken före lektionen. På själva föreläsningen är det för sent att gå igenom läxan, den ska vara gjord! säger Fredrik Lundell, som i dag använder metoden i en grundkurs i mekanik. Peer Instruction används vid fler lärosäten än KTH, med liknande goda resultat.
Omställningen till den nya undervisningsformen skulle dock visa sig inte vara helt lätt att genomföra.
– Det började med att jag efter Bostonresan satt i timtal och mejlade runt för att låna ihop mentometer-klickers till hela klassen. Jag satte ihop en helt ny kursplan och när jag mötte klassen den första dagen gav jag ett kort, koncist och tydligt besked: ”Nu gör vi så här.”
Protesterna lät inte vänta på sig.
– Det var så klart jobbigt för studenterna. De insåg plötsligt att de inte förstod allt de trodde de lärt sig. De hatade det, och reaktionerna var massiva.
– Mitt i kursen var det 15 studenter som kom fram till mig och sa ”Jag lär mig ingenting! Börja föreläsa som vanligt istället!” Men jag var bestämd och gick hela vägen. För att lyckas gäller det att inte tappa fokus, jag ser till att styra upp lektionerna väldigt hårt.
Fredrik Lundell väntade ut den vändning han visste skulle komma, och några månader senare var det samma grupp på 15 studenter som nominerade honom till Årets lärare på KTH.
– Vid det laget hade gruppen upptäckt att det blivit lättare att tentaplugga när de förstod helheten, säger han och skrattar.
– Vid kursstarten tog jag en kalkylerad risk. Jag fick mycket stöd av pedagogiklektor Kristina Edström, och det här är ingenting för en blödig lärare. Hade jag varit känslig hade jag slutat efter tre veckor!
Han uppmuntrar andra lärare att våga sig på Peer Instruction och beskriver den första omgången som mest krävande – från och med den andra terminen finns goda exempel och resultat att hänvisa till om studenter och kollegor tvivlar.
– I dag finns så mycketundervisning och kurser att tillgå på internet för individuell inlärning. Därför bör vi verkligen se till att utnyttja möjligheterna som ges i klassrummet. Här kan vi lyssna på varandra, resonera och diskutera, säger Fredrik Lundell.
Allt fler kollegor hakar på den nya pedagogiken, däribland Lars Filipsson, studierektor på KTH Matematik. Tillsammans ser de till att hälften av all undervisning i årskurs 1 för studenterna i farkostutbildningens matte och mekanik baseras på Peer Instruction.
Fredrik Lundell påpekar att traditionella föreläsningar sägs vara en kvarleva från tiden före boktryckarkonsten, då det var praktiskt att alla studenter själva kopierade studiematerialet genom att ta anteckningar.
– Jag har svårt att se att föreläsningar kommer att bestå i ens 30 år till…
FAKTA
Resultat av Fredriks undervisning
- Efter Peer Instruction klarade 24 procentenheter fler studenter tentamen 2012, jämfört med studenter som läste traditionell föreläsningsbaserad kurs.
- Efter Peer Instruction klarade 25 procentenheter fler studenter teoridelen 2012, jämfört med studenter som läste traditionell föreläsningsbaserad kurs.
Text Katarina Ahlfort
Foto Håkan Lindgren
KTH Magazine 15 FEBRUARI, 2017