Till innehåll på sidan

Idrottsforskning för framtida segrar

Illustration med stiliserade människokroppar.
Digitaliseringen är ett teknikområde som kan bidra inom idrottsforskningen. (Foto: Mostphotos)
Publicerad 2022-11-22

Nystartade Centrum för idrottsteknik på KTH siktar både på förbättrad folkhälsa och fler mästerskapsmedaljer. Genom samverkan och samlad forskningsexpertis är förhoppningen att få betydelse för såväl breddidrott som elitsatsningar.

Porträtt på Gunnar Karlsson.
Gunnar Karlsson (Foto: Peter Ardell)

– Om forskningen kommer till mer användning inom idrotten så kan det förbättra resultaten på många olika områden, säger Gunnar Karlsson , professor och föreståndare för centret som invigs nästa år.

Idrotten är ett särskilt intressant område för tillämpningar av KTH:s forskning – en lång rad teknikområden kan komma i fråga, poängterar han.

Det kan handla om allt från energiteknik för uppvärmning av hallar, bassänger och kylning av isar och materialvetenskap för olika former av utrustning – skridskoskenor och skydd – till konstruktionstekniska lösningar för båtar, kanoter och skidor och biomekanisk modellering av kroppen.

– Detta är endast en liten del, det finns mera såklart, säger Gunnar Karlsson, och sammanfattar målen för centrets verksamhet:

– Att ge idrotten bättre teknik för att höja prestationer, minska skador, få bättre anläggningar med minskade energibehov och utrustning producerad med mindre miljöpåverkan.

Utveckla tränarrollen

För tillfället är man under uppstart. Fokus är på finansiering och att sätta formerna för arbetet. Inledningsvis är ett tiotal forskare och lärare kopplade till centret.

Att öka deltagande i idrotten från alla grupper i samhället är en annan målsättning. Här finns det stora brister i dag, enligt Gunnar Karlsson. Han hoppas att etablerad forskning på KTH exempelvis inom programmet Mistra Sports and Outdoor kan vara med och bidra.

– Det är också fråga om tillgänglighet för funktionshindrade, och att man kan arbeta med appar som lockar yngre att träna och som driver motivationen.

För elitidrottens del vill Gunnar Karlsson bland annat se satsningar för att utveckla tränarnas roll – en i dag alltför osynlig del bakom idrottarnas prestationer, anser han. I samarbete med Sveriges Olympiska akademi, Handelshögskolan och KI hoppas centret kunna starta ett projekt i syfte att attrahera flera aktiva att fortsätta som tränare efter den egna tävlingskarriären.

– Bra tränare kan påverka en hel generation av tävlande. Dags att ge dem stöd, exempelvis för att använda modern teknik i tränargärningen, och stärka dem på arbetsmarknaden efter tränarskapet.

Genomslag utanför akademin

En bonus är att idrottsliga tillämpningar av forskningsresultat kan ge stor synlighet utanför akademin. Det är få områden som når ut så brett i samhället, säger Gunnar Karlsson.

– Skulle ett resultat från KTH:s forskning leda till ett världsrekord eller medalj vid OS så ger det ett enormt genomslag.

Samtidigt hamnar ofta eventuell bakomliggande forskning i bakgrunden när idrottsliga framgångar uppmärksammas.

– KTH:s bidrag kommer inte vara enkelt spårbart i resultaten och det är inte heller viktigt. Vi är intresserade av att bidra och ge nytta, inte att framhålla oss själva, säger Gunnar Karlsson, och uppmanar de som är intresserade av att medverka i verksamheten vid Centrum för idrottsteknik att kontakta honom.

Text: Christer Gummeson

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2022-11-22