Nobelpristagare som fascinerar

– Han var en oerhört fascinerande och mångfacetterad person och forskare. Dessutom var han något av en ungdomshjälte för mig varför jag först läste teknisk fysik på teknis. En skildring av Alfvéns liv ger också en bild av vetenskapens viktiga roll i samhället.

Vilken bild vill du ge av Hannes Alfvén som var professor i teoretisk elektroteknik, därefter elektronik och sedermera plasmafysik under åren 1940–1973 på KTH?

– Det är lätt att fastna i schabloner, men jag försöker undvika det och vill ge en mer komplex bild av honom både som forskare och samhällsdebattör. Han var till exempel en föregångare inom fusionsforskning, sedan gjorde han stort avtryck som astrofysiker och 1970 fick han Nobelpriset i fysik. Han var tidig med att också publicera sig på engelska. Samtidigt var han en omstridd samhällsdebattör främst när det gällde hans motstånd mot kärnkraft.

Hur såg han på kärnkraft?

– Först var han som fysiker positiv till det, men bytte ståndpunkt på 1960-talet och påtalade risker för haveri och därmed för miljön. Framför allt ansåg han att kärnkraft och kärnvapen var siamesiska tvillingar - den ena följde med den andra. Men han väckte mycket ont blod hos forskare som inte delade hans bild – inte minst på KTH där en majoritet av fakulteten var emot honom.

Hur ser du på samhällsdebatten idag utifrån forskarnas röster?

– Ja, till exempel så diskuteras ju AI flitigt i dag, men kanske väcker den enskilde forskaren inte lika stort intresse som då. Hannes Alfvén bjöd in pressen för att till exempel visa upp ett konstgjort norrsken eller kanske för att berätta om sitt samhällsengagemang. Han hade en omtalad förmåga att tala i kontroversiella rubriker vilket pressen älskade.

I vilken mylla växte Hannes Alfven upp som ledde till ett Nobelpris för hans upptäckter inom magnetohydrodynamiken?

– I en speciell mylla kan man nog säga. Han växte upp i en radikal och intellektuell familj där båda föräldrarna var läkare. KTH var också under hans period inne i en mycket expansiv fas som forskningsuniversitet.

Vad krävs för att KTH ska få en ny Nobelpristagare?

– Pengar, pengar och pengar. Men jag tycker också vi ska vara stolta över Hannes Alfvén i väntan på näste Nobelpristagare. Alfvén är en fantastisk förebild som forskare och igenom sitt samhällsengagemang– även om jag själv som författare till boken inte tar ställning i de sakfrågor han debatterade.

I sin blogg skriver rektor Anders Söderholm om Arvet från Alfvén .

Berättat för: Jill Klackenberg