Rymdcentret invigt med raketer och selfies
RYMDEN
Med satelliters hjälp kan forskare se hur städer växer, miljökatastrofer inträffar och när en bilist kör över på fel körbana. Att utforska rymden är samtidigt att utveckla kunskapen om jorden.
Genom ett smakprov av olika typer av KTH:s rymdforskning invigdes KTH:s rymdcenter.
– Precis som vid raketuppskjutning måste vi hålla tiden, sade föreståndaren Christer Fuglesang , som inledde invigningen av centret.
På programmet, inför en fullsatt hörsal, visades delar av KTH:s rymdforskning i blixtbelysning. På fem minuter vardera fick tiotalet forskare berätta om sina respektive områden. Det handlade om alltifrån hur solen växelverkar med andra planeter och hur man kan utforska Venus till hur man gör rymdfärder säkra för människor och hur ett gammautbrott fungerar.
– Ett utbrott på ett par sekunder ger lika mycket energi som solen under hela sin livstid, tio miljarder år, berättade Mark Pearce , professor vid avdelningen för partikel- och astropartikelfysik på KTH.
Att samordna och synliggöra KTH:s rymdforskning, liksom att utveckla och stärka rymdverksamheten vid lärosätet är några av målen för rymdcentret. Olika rymdprojekt, som till exempel byggandet av en studentsatellit, och att skapa en nationell påverkansplattform gentemot Horizon 2020, EU:s forskningsprogram, är andra delar.
Rymdforskningen som bedrivs vid KTH kan delas upp i tre områden, enligt lektor Gunnar Tibert:
- Bygger för rymden
- Förstår rymden
- Använder rymden
En annan viktig del för centret är den rymdrelaterade utbildningen som bedrivs vid KTH i form av ett antal masterprogram, där programmet i Aerospace Engineering är det mest populära på KTH.
Christer Fuglesangs astronautkollega Jim Voss, som numera undervisar på University of Colorado, gav åhörarna en bild av framtidens rymdtrafik ur ett amerikanskt perspektiv.
Han konstaterade att rymden fortsatt är en tummelplats för storpolitik och därför är det viktigt att bygga upp rymdtransporter till rymdstationen ISS oberoende av ryssarna.
– Med hjälp av ett par kommersiella aktörer kommer det bli möjligt inom de närmaste tio åren, sade han och visade tre olika varianter av rymdfarkoster som kan transportera såväl gods som människor.
Han konstaterade också att resor till Mars antagligen kan bli verklighet inom 30 år, men att det krävs en fruktansvärd massa pengar.
– Man måste vara modig och mycket rik.
Efter föreläsningen släpptes frågan fri i publiken:
Hur skulle man förbereda sig för en resa till Mars?
– Man kan väl börja med att avsluta sina värdsliga affärer och förbereda sig mentalt. Risken är stor att resan till Mars blir väldigt långtråkig efterdom den tar mellan sex och åtta månader.
Vad tänkte ni när ni såg jorden från rymden?
– Jag tyckte att den såg så skör och vacker ut och tänkte att den måste vi ta hand om, sade Christer Fuglesang, medan Jim Voss konstaterade:
– Jag såg det rent vetenskapligt och precis som när man når toppen av ett berg – plötsligt ser du allt ur ett annat perspektiv.
Text: Jill Klackenberg