KTH Rymdcenter samordnar och synliggör rymdrelaterad verksamhet som pågår vid flera olika avdelningar på KTH, med målet att etablera KTH som ”rymdlärosäte” och ett nav för svensk rymdforskning och rymdteknik
Alfvénföreläsningen 2025: Hur man befolkar solsystemet
Välkommen till årets Alfvénföreläsning! Under föreläsningen kommer Dr. Pekka Janhunen att prata om hur man befolkar solsystemet! Se till att komma lite tidigare för att inte missa kaffe och fika.
📢 Alfvénföreläsningen 2025
🎙️ Titel: Hur man bor i solsystemet
👤 Talare: Dr. Pekka Janhunen, Meteorologiska institutet, Helsingfors
Mars betraktas ofta som ett bosättningsmål, men den har ett problem med kanske för låg gravitation (38 %) för att barn ska kunna växa upp till vuxna. Mars är också mindre än jorden, så även i bästa fall skulle den bara kunna utöka vår bostadsyta något. Gerard O'Neill (1974) föreslog att lösa gravitationsproblemet med en kilometerskalig roterande cylindrisk rymdhabitat som imiterar jordens gravitation genom centrifugalkraften.
En Ceres-megasatellit skalar upp O'Neills cylinder genom att fästa många cylindrar till en växande ram. Olika cylindrar är sammankopplade med tågliknande fordon. Varje cylinder är värd för ett solbelyst slutet ekosystem med jordbruk och t.ex. 50 000 människor som bor på en yta på 100 kvadratkilometer. Ceres föreslås som källkropp eftersom den har kväve för att skapa jordliknande atmosfärer, och rikliga resurser i allmänhet.
Varför överväga ett sådant icke-planetariskt liv? Förutom ett paradislikt klimat och kontinuerliga grödor är frånvaron av naturkatastrofer som jordbävningar en permanent fördel. Asymptotiskt sett är en megasatellit miljontals gånger mer masseffektiv än planetariskt liv eftersom vi istället för att ha 6 000 km berg under våra fötter bara skulle ha 4 m tjocka strålningsskydd och tryckhållande väggar runt oss.
Storskalig migration till ett sådant sekundärt hem för mänskligheten skulle kräva mycket rymdfarkoster och drivmedel. För detta ändamål diskuterar vi hur man kan slunga råmaterial från månen skalbart med hjälp av månens gravitationsanomali.
Värdar
Anita Kullen, chef för avdelningen för rymd- och plasmafysik, KTH
Christer Fuglesang, professor i rymdfart, KTH Space Center
Nickolay Ivchenko, professor i experimentell rymdfysik, KTH
Andris Vaivads, professor i rymdfysik vid KTH, rektor för Ventspils University of Applied Sciences, Lettland
Föreläsningen stöds av Kungliga Vetenskapsakademien genom dess Nobelinstitut för fysik
Seminar: Environmental Control and Life Support, the Long View
On 14th of August 14:15-14:45 KTH Space Center hosted its first space seminar of the school year.
This time Dr. Sherwin Gormly came to KTH to explore how we can keep humans alive in the most extreme environments—even on Mars. He spoke about the cutting-edge water recycling and life support systems making it possible, with insights that also have surprising benefits for life back on Earth.
Known as “The Urine King,” Sherwin Gormly is a former NASA researcher with over 30 years of experience developing cutting-edge water recycling systems for space. He is a senior advisor for Swedish company Hydromars and will, amomg other things, be talking about their current development efforts.
If you missed the seminar you can now watch it
here
!🚀
Environmental Control and Life Support Systems (ECLSS) are essential for sustaining human life beyond Earth’s atmosphere. These integrated systems manage critical functions such as air revitalization, water recovery, and waste recycling within closed habitats. They form the technological backbone for long-duration space missions and provide important models for advancing sustainable resource management on Earth.
In this lecture, Dr. Sherwin Gormly, Senior Advisor on Water ECLSS Engineering at Hydromars, provided a detailed, systems-level perspective on the design and operation of ECLSS. Drawing on decades of experience and data from spaceflight programs, including the International Space Station (ISS), Sherwin explored key engineering aspects such as metabolic mass balancing, system scalability, and the implementation of regenerative water technologies capable of supporting missions ranging from weeks to multiple years.
The talk covered critical trade-offs between expendable and regenerative components, the influence of gravity environments - from microgravity to lunar and Martian gravity - on system performance, and the use of modelingtechniques to optimize life support architectures for future space habitats.
Sherwin also presented Hydromars’ current development efforts focused on lightweight, energy-efficient water recycling systems designed to enable continuous human presence in space. This discussion will highlight how advances in ECLSS engineering contribute to the broader goal of sustainable space exploration while inspiring innovation relevant to environmental challenges on Earth.
Sherwin Gormly is a veteran researcher formerly at NASA’s Ames Research Center, where he led the NASA Water Recycle Laboratory for five years. With over 30 years of experience in Space Life Support (ECLSS) and regenerative water process research, Sherwin has hands-on expertise in the fabrication and engineering of ECLSS prototypes and flight experiment hardware, including membrane-based solutions for treating wastewater and urine in both microgravity and terrestrial settings.
Sherwin holds a PhD in Civil Engineering (Water Processes), is a Licensed Professional Engineer (PE), and previously served as a USAF Captain and launch officer. He has authored over 40 peer-reviewed publications, and earned the nickname “The Urine King”, popularized by Packing for Mars by Mary Roach. He also contributed to NASA’s technology innovation efforts, such as “Waterwalls for Life Support” (a 2017 NASA Invention of the Year Honorable Mention).
Vinnarna av bästa rymd-examensarbete 2024
KTH Rymdcenter har tagit fram vinnarna av bästa examensarbete inom rymdområdet på avancerad och grundnivå för 2024!
På grundläggande nivå säger vi stort grattis till Amer Avdic och Alfred Mjörnheim som får 5000 kr vardera för deras studie som undersöker hur ljuspulser från neutronstjärnor, som uppstår på grund av deras magnetiska och rotationsaxlar, kan användas för att samla information om deras egenskaper och beteende.
Priset för bästa examensarbete på avancerad nivå och 15 000 kr går till Simon Thor för hans examensarbete som fokuserade på att förbättra simuleringar av tauleptoners sönderfall för att möjliggöra mer noggranna observationer av tauneutriner med IceCube-detektorn vid sydpolen, genom att integrera högprecisionssimuleringar från Tauola.
Stort grattis till vinnarna och deras intressanta och givande examensarbeten!
Passa på att lyssna på Amer och Alfreds presentation under Space Rendezvous på torsdag den 20e Mars! Simon Thor kommer presentera sitt arbete vid ett senare tillfälle i höst.
Intresserad i användandet av AI för övervakning av miljöförändringar?
Under World Space Week 2024 höll KTH Space Center ett seminarium med titeln "Earth Observation Big Data and Deep Learning for Global Environmental Change Monitoring," med
Dr. Yifang Ban
som föreläsare. Hon presenterade banbrytande
metoder
för att övervaka miljöförändringar med hjälp av satellitdata och AI, med fokus på skogsbränder och urbanisering.
Om du missade seminariet, kan du se det här:
För den som vill fördjupa sig i ämnet erbjuder KTH även flera kurser inom geoinformatik och fjärranalys. Bland annat dessa där Dr. Yifang Ban är kursansvarig:
Efter att ha läst någon av dessa kurser finns också möjligheten att göra examensarbete inom detta spännande forskningsområde.
Marcus Wandts besök på KTH
I mitten av februari besökte Sveriges nya astronaut Marcus Wandt KTH, organiserat av KTH rymdcenter, och med Rymdstyrelsens Generaldirektör Anna Rathsman som moderator för en fullsatt hörsal. Marcus berättade om hela sin rymdresa, från astronautträningen och uppskjutningen med SpaceX Dragon-kapsel, till arbetet han utförde på internationella rymdstationen och känslan av tyngdlöshet.
Vi vill också tipsa om att lyssna på
Har vi åkt till Mars än?
som produceras av RundFunk Media. Podden är en populärvetenskaplig serie med fokus på rymden, som genom intervjuer med de främsta experterna svarar på de mest intressanta frågorna!
Stöd till rymdprojekt på KTH
Vi vill påminna om att KTH Rymdcenter erbjuder möjlighet för grupper eller individer på KTH att ansöka om ekonomiskt bidrag som önskar genomföra rymdprojekt eller övrig rymdrelaterad verksamhet.
Stödet är i första hand tänkt som ett uppstartstöd för nya projekt, men även pågående projekt eller annan verksamhet kan komma ifråga. Ansökan är öppen för alla KTH-anställda och KTH-studenter. Belopp på upp till 50 000 kr kommer att vara det normala, men högre summor kan i vissa fall förekomma.
Ansökan skickas till KTH Rymdcenter rymdcenter@sci.kth.se
En titt inuti KTH Rymdtekniklaboratorium
KTH Rymdtekniklaboratorium är en central del av KTH Rymdcenter. Laboratoriet erbjuder moderna miljöer med laboratorieutrustning och teknisk personal, med syftet att stärka KTH:s roll inom internationell forskning och rymdteknik. Vill du ta en titt inuti laboratoriet och se vad det har att erbjuda? Vi presenterar nu vår nya video av KTH Space Technology Laboratory!
