Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Så lönsamt är solceller

Porträtt av forskaren Nelson Sommerfeldt mot fond av solpaneler på hustak.
Rätt information om solpanelers lönsamhet är viktig – annars riskerar förtroendet för solenergin att urholkas, enligt energiforskaren Nelson Sommerfeldt (Foto: Privat)
Publicerad 2022-10-17

Solceller har blivit en god affär i tider av energikris. Men tjänar konsumenterna lika mycket på att installera solpaneler som utlovas? Forskare vid KTH har synat påståendena om hur lönsamt det är.

Enligt beräkningar från solcellsleverantörer kan privatpersoner och bostadsrättsföreningar som installerar solpaneler på villa- och hustaken göra mycket goda affärer på de höga elpriserna.

Att vara självförsörjande på el och sälja överskottet gör att investeringskostnaderna sparas in flera år tidigare än kalkylerat. I en del fall kan återbetalningstiden minska med två tredjedelar, enligt vissa solcellsleverantörer.

Men enligt Nelson Sommerfeldt , forskare i energiteknik vid KTH, är beräkningarna i flera fall rena glädjekalkyler. Bland annat vänder han sig emot att det skulle vara normalfallet att en solcellsanläggning har en återbetalningstid på 7–10 år.

Snarare är det ett ”bästa scenario”, menar han. Den som redan installerat en anläggning har senaste året tjänat dubbelt så mycket som normalt på grund av energipriserna. Men hur framtiden ser ut är mer osäker betonar han – med lägre elpriser sjunker också lönsamheten.

Komplexa kalkyler

– Nu tar det nästan tolv månader att få ett solenergisystem installerat på grund av hög efterfrågan, och förhoppningsvis ser vi att elpriserna börjar sjunka då.

Att beräkna den tekniska och ekonomiska prestandan för ett solcellssystem är komplext, men grundläggande för en god ekonomi är ett tak i öppet söderläge. För att göra kalkyler kring hur lönsam en anläggning är kan man exempelvis använda Energimyndighetens kalkyl för solel.

Liknande kalkyler kan även göras med hjälp av de så kallade Solkartor som Nelson Sommerfeldt tagit fram inom sin forskning. Beräkningarna inkluderar riskanalyser och tar bland annat hänsyn till kostnader för solpaneler, elpris och teknikens livslängd.

– Vår modell kan hjälpa oss att förutse vad som är det mest sannolika händelseförloppet och vad som är de bästa respektive värsta scenarierna.

Normalt om fem år

I dagsläget ger forskarnas kalkyl att för en villa med tak i mestadels söderläge och utan skuggning bör investeringen ha en återbetalningstid på 13 år. Den genomsnittliga produktionen för ett solcellssystem i Sverige borde innebära en återbetalningstid på 16 år. Före energikrisen var återbetalningstiderna cirka två år längre.

– Den stora frågan är hur länge de höga priserna kommer att bestå. Vi tar hänsyn till den osäkerheten och utgår från att vi kommer tillbaka till det normala om fem år.

Samtidigt är han en stor förespråkare för en ökad användning av förnybara energikällor som solkraft och tycker att solceller används bäst på hustak.

– Min huvudsakliga angelägenhet är att säkerställa att husägare kan få bra tillgång till information och förstå vad de investerar i. Om återbetalningstiden är 15 år istället för tio är detta ändå ett bra långsiktigt resultat. Problemet är att om förväntningarna inte uppfylls kan förtroendet för tekniken urholkas.

Text: Christer Gummeson

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2022-10-17