Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Sex vägar för framtidens biltrafik

Motorväg med intensiv biltrafik
Om Sverige ska nå klimatmålen måste biltrafiken minska rejält, enligt en studie vid KTH. (Foto: Mostphotos)
Publicerad 2023-10-24

Elbilar och biobränsle räcker inte till. Personbilstrafiken måste minska med minst 20 procent om Sverige ska nå klimatmålen. Det visar en studie som miljöforskare vid KTH gjort.

Forskarna har i en undersökning utvecklat sex scenarier om framtidens biltrafik. Utgångspunkten är att utsläppen ska minska med 70 procent fram till 2030, enligt nuvarande klimatmål för inrikes transporter. Osäkerheten gäller främst kring hur mycket elbilstrafiken ökar och i vilken omfattning biobränslen används.

Studien är den första i sitt slag som för svenska förhållanden analyserar effekter av kraftigt ökad produktion av elbilar och samtidigt djupstuderar betydelsen av biobränsletillgången.

Portrait of researcher.
Mattias Höjer.

Slutsatsen är att även om det kommer att vara en hög andel av både elbilar och biobränsleanvändning så kommer det att krävas ett minskat bilresande, understryker Mattias Höjer , professor i strategiska hållbarhetsstudier på KTH och en av forskarna bakom undersökningen.

Med nuvarande takt i försäljningen av elbilar beräknar forskarna att personbilstrafiken ändå behöver minska med 20-25 procent.

Brist på bioenergi

– Det är möjligt att Sverige kan komma undan med mindre minskningar om vi lägger beslag på en relativt stor del av världens biobränsle, och elektrifieringen samtidigt går mycket fort, säger Mattias Höjer och varnar samtidigt för bristen på bioenergi:

– Om länder som Sverige tar en oproportionerligt stor andel biobränslen i anspråk försvårar det för andra länder att nå sina mål. Eftersom det är de globala växthusgasutsläppen som spelar roll vinner vi inte så mycket på att nå målen med lösningar som inte är globalt hållbara.

Samma resonemang kan tillämpas på elbilsbilsanvändningen, menar han. Det är inte mycket vunnet med elektrifiering om resurserna bara räcker till Sverige.

Dels är resurserna för att producera batterier begränsade, dels leder tillverkningen av elbilar till höjda utsläpp.

Trafik i storstäder

– Det begränsar möjligheten att lösa problemen med att helt ersätta alla fossilbilar med elbilar. Ett sätt att ändå minska problemen med kampen om batteriresurser är att satsa på effektivare elbilar som klarar sig med mindre batterier.

Om bilflottan ska minska – vilka är det som fortfarande ska ha tillgång till bil?

– Med lite mer tid att planera borde det gå att minska trafiken i och runt storstäderna i första hand, där det finns kollektivtrafik som kan användas, och där avstånden är kortare.

I en debattartikel   vänder ni er direkt till regeringen hur ser i dagsläget de politiska möjligheterna ut för att realisera era förslag?

– Regeringen har hittills inte visat särskilt stort intresse för klimatfrågan, men när de börjar göra det räknar vi med att den här typen av beräkningar kommer vara till stor nytta. Det finns rätt stora möjligheter att utforma olika sorters politik baserat på resultaten.

Nyligen släpptes regeringsutredaren John Hasslers förslag att transportmålet ska slopas till förmån för ett mål för elektrifieringen. Mattias Höjer tonar ned betydelsen av förslaget.

– Rent generellt är debatten om transportmålets vara eller inte vara inte så intressant. Det är inte målet som är viktigt utan resultaten, säger han.

Hur påverkar förslaget er forskning om de sex scenarierna?

– En del i utredningen ligger väl i linje med vår forskning. När det gäller elektrifiering har Hassler ett konkret förslag som snarast blir en precisering av ett av våra förslag – att införa styrmedel som gynnar energieffektivare elbilar.

Något som däremot inte finns med i utredningen är konsekvenserna av klimatlagstiftningen, konstaterar han.

– Där vi alltså menar att biltrafiken måste minska rejält och att produktionen av fordon riskerar ta en oproportionerligt stor del av utsläppen.

Text: Christer Gummeson

KTH-forskare kommenterar utredningen om klimatpolitiken

Rapporten handlar om hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas för att anpassas till EU:s nya klimatpaket Fit for 55. Läs en utförlig kommentar från Mattias Höjer och Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys, om Hasslers utredning publicerad på KTH Climate Action Centre's webbplats.

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2023-10-24