Unik pedagogik

ECE-skolan står för The School of Education and Communication in Engineering Sciences. Här får alla professorer på KTH utbildning i pedagogik.
Dessutom har ECE-skolan språkkurser i svenska, engelska, tyska, franska, kinesiska och japanska både för svenska KTH-studenter som ska åka utomlands och för utländska studenter som kommer hit.

Utöver det erbjuder skolan en påbyggnadsutbildning på ett år för ingenjörer som vill bli ämneslärare på högstadiet eller gymnasiet och en femårig grundutbildning där studenterna både blir civilingenjörer och gymnasielärare.
ECE-skolan startades för fem år sedan. Redan från början fick den en ovanlig modell – lärare och administrativ personal fick samsas med forskare i pedagogik.

– Vi ville ha forskningen här på plats som stöd i vår verksamhet. I den akademiska världen är det ganska ovanligt att man blandar forskare och förvaltande personal på det här viset. Nu kan till exempel någon från den förvaltande personalen vara chef över en forskare hos oss.

Av de 170 anställda finns ett 40-tal professorer, lektorer och adjunkter som forskar inom det pedagogiska fältet. En del är civilingenjörer som har fått ett intresse för pedagogik och börjat forska om det, medan andra inte har någon teknisk utbildning i botten. Övriga anställda är lärare, administrativ personal och anställda på KTH biblioteket som också sorterar under ECE-skolan.

Lena Gumaelius sticker inte under stol med att det kan uppstå spänningar mellan forskarna och den förvaltande personalen.
– Det är två olika kulturer som möts. De som forskar behöver tid för sitt eget och annan personal styrs mer av gemensamma mål. Men jag tror att i slutändan blir vi fruktbara för varandra. Det är ett stöd för lärarutbildningen att ha pedagogikforskning inlemmad i verksamheten och forskarna har nära till sina forskningsområden på ECE-skolan.

Hittills har fyra doktorander disputerat vid ECE-skolan. En har tittat på hur universitetet styrs och förändras, en annan har granskat betygsättningen i ämnet teknik på mellanstadiet och en tredje programmering i skolan och den fjärde avhandlingen handlade om hur digitala metoder kan användas för att coacha gymnasieelever.
– Det är studenter vid lärarutbildningen som hjälper elever med matematiska problem via chat. Avhandlingen granskade om eleverna tyckte att de hade blivit hjälpta på det här sättet.

I dag finns 15 doktorander vid ECE-skolan. Lena Gumaelius förhoppning är att skolan kan hjälpa till och bidra till att svenska elever fortsätter att höja resultaten som kom fram i den senaste Pisa undersökningen i teknik, matematik och naturvetenskap. Inte minst genom att utbilda lärare i de ämnena.

– Den kompletterande lärarutbildningen för de som redan är utbildade, exempelvis civilingenjörer, är vår stora succé. Förra året hade vi över 300 sökande till 40 platser och snart startar vi en annan kompletterande utbildning i Södertälje där studenterna blir högskoleingenjörer och högstadielärare i teknik och matte.

– Vi har också många sökande till den femåriga utbildningen som ger dubbel behörighet, studenterna blir både civilingenjörer och lärare. Om vi bara hade erbjudit en ”vanlig” lärarutbildning så skulle vi inte alls ha haft lika många intresserade som vi har nu, berättar Lena Gumaelius.
Hon menar att KTH har en viktig roll att spela när det gäller att sprida kunskaper till svenska elever i matematik, naturvetenskap och teknik.

– Vi samarbetar med lärarutbildningen vid Stockholms universitet, vi tar hand om all teknikundervisning för de som ska bli lärare. Vi har också varit med i lärarlyftet och tar hela tiden emot elever från grundskolan och gymnasiet för att få dem intresserade av ämnena på Vetenskapens hus.
Lena Gumaelius tror att kombinationen av att det har varit många obehöriga lärare samtidigt som det skedde en omläggning av pedagogiken har varit förödande för svensk skola.

– Nu måste vi komma tillbaka till de nivåer där vi låg tidigare. Men pedagogiken behöver inte bara bestå av att en inspirerande lärare står och berättar i klassrummet. Läraren kan vara en coach som inspirerar på andra sätt genom exempelvis work-shops, studiebesök eller att kommentera gruppdiskussioner på nätet. Vi är inne i en spännande omvandlingsprocess mycket tack vare de digitala verktygen.

Text Ann-Katrin Öhman

Foto Håkan Lindgren

Illustration Anders Westerberg

KTH Magazine 31 JANUARI, 2017