Vi behöver få upp farten i byggbranschen

I september 2018 invigdes KTH Live-in Lab: ett projekt med syfte att skynda på byggbranschens utveckling, bland annat genom ny teknik.

Inte för att det saknas goda idéer eller innovativa projekt i byggsektorn. Men steget från ”lovande projekt” till ”använd innovation” är långt.

Alltför långt, säger Per Lundqvist, professor i energiteknik och ordförande i KTH Live-in Labs styrelse.
– Vi behöver få upp farten.

KTH Live-in Lab drivs i samarbete med flera företag i byggbranschen.
Projektet omfattar fyra testbäddar, där spjutspetsen är Testbädd KTH.

I den testas olika lösningar för minskad energiförbrukning, i lägenheter som är uppkopplade till anläggnings- och mätteknik dygnet runt.

– Här kan vi ta ut svängarna. Testbädden är bygglovsbefriad, så vi kan testa oprövade lösningar och laborera med flyttbara väggar och moduler – sådant som man inte kan göra i vanliga lägenheter, förklarar Per Lundqvist.

Den möjligheten kan förhoppningsvis redan på kort sikt ge ett antal goda idéer en skjuts framåt.

En av de faktorer som gör det så svårt att introducera ny teknik i byggbranschen är nämligen bygglovsreglerna om att använda ”beprövad teknik”.

– Om vi genom Live-in Lab kan bidra till att fler innovationer blir ”beprövade” vore mycket vunnet.

På lång sikt är ambitionen också att med hjälp av exemplets makt driva på förändringar av regelverket kring bygglov. Vissa regler är uppenbart föråldrade, påpekar Per Lundqvist.

Projektet Testbädd KTH är inrymt i ett nybyggt hus på KTH:s campus vid Valhallavägen, och består av två delar: bostäder på husets bottenplan, och ett lab/teknikrum i källaren.
Bostadsytan är indelad i fyra separata studentlägenheter med var sin köks-vrå och eget badrum.

– Den här första versionen ser ju ganska konventionell ut och vi har fått kritik för att den inte är tillräckligt innovativ. Men vi ville börja med ganska ”vanliga” bostäder, för att först se hur studenterna använder dem – på vilket sätt, och på vilka tider de använder mest energi, till exempel.
 

Under det första projektåret ligger tyngdpunkten på att testa olika tekniska system. Nya typer av värmeväxlare, smarta system för mätning och styrning av energianvändningen.

De som bor i lägenheterna kan hela tiden själva kontrollera hur mycket el, vatten och värme de gör av med.

Att människor ska förmås att minska sin energiförbrukning genom att få personlig feedback om den är en tanke som vunnit stort gehör de senaste åren, konstaterar Per Lundqvist.
I förlängningen tror han ändå att den möjligheten är begränsad.

– Trenden kring alla uppkopplade funktioner har ju varit att man ska vara väldigt aktiv och delaktig. Men människor tröttnar fort och vi är redan översköljda av appar…

De funktioner som verkligen kommer att slå igenom tror Per Lundqvist är de mer självreglerande och lätthanterliga.

Som smarta system som kan ställas in på en viss energi- eller vattenanvändning, anpassad efter den livsstil man vill ha, och därefter hjälper till att hålla förbrukningen på den nivån.
Till exempel genom att variera belysningen och dra ner inomhustemperaturen när lägenheten är tom.

– Det kan bli intressant att kunna styra vid vilken tid saker ska göras för att spara energi, som att starta tvättmaskinen när det är gott om förnybar el.

– Har man väldigt mycket vindkraft till exempel kan det periodvis bli ett överskott. Då skulle man ha nytta av ett intelligent system, som en slags energicoach som puffade på en: ”Stryk dina skjortor nu!”.

Till sommaren 2019 ska bostadsdelen i Testbädd KTH byggas om för att testa tekniken under nya förhållanden, och för att ge plats till nya projekt.

Nästa års testbostad planeras bli en kollektivlägenhet. Men ambitionen är samtidigt att skapa flexibla lösningar – delar av ett gemensamt kök eller allrum kan exempelvis tillfälligt göras privata, genom skjutdörrar eller liknande.

Även i vanliga bostadshus skulle sådana flexibla gemensamhetsutrymmen kunna vara ett sätt att använda ytorna effektivare och hålla ner förbrukningen av energi, påpekar Per Lundqvist.

Idag finns två trender när det gäller energiförbrukningen i våra bostäder – trender som dessvärre motverkar varandra.
Den ena är att energiförbrukningen minskar stadigt per kvadratmeter och år.
Den andra är att vi samtidigt konsumerar mer och mer bostadsyta per person.

– Det käkar i viss mån upp förbrukningsminskningen – det vore bra om man kunde vända den senare trenden utan att människor uppfattar det som sämre boendekvalitet.

Förutom Testbädd KTH finns ytterligare två testbäddar på KTH:s campus:
Testbädd EM, Einar Mattson, består av 305 studentlägenheter i företagets tre nybyggda hus på Malvinas väg.

Även Akademiska hus har gått in i projektet med ett nybyggt hus. I det huset vill företaget bland annat undersöka hur mycket energibesparingar som möjliggörs genom en effektivare styrning.

– Om man i god tid innan vet att det kommer att sitta 250 svettiga studenter i en föreläsnings-sal så ger det stora möjligheter att styra fastighetens funktioner smartare för att spara energi. Styr man inte förrän studenterna redan är på plats är möjligheten att vara smart passerad.

Testbädden hos Akademiska hus ligger en bit längre in på campusområdet, men går inte att missa. Fasaden på ”Utbildningshuset” är byggd i så kallad bäversvansteknik, lätt bäversvansformade tegelplattor som överlappar varandra.

Huset kommer även att vara en resurs i KTH:s utbildning och är därför försett med en hel del sensorer och innovativ synlig teknik.
I lokalerna inryms bland annat den treåriga utbildningen i byggteknik och design.

Den fjärde av Live-in Labs testbäddar är Nordic Choice Hotels Hobo vid Brunkebergs torg i Stockholm.
Här vill hotellet bland annat undersöka hur man kan skapa en bra miljö med hjälp av ljud och ljus även i fönsterlösa rum.

Intresset för Live-in Lab har varit stort, och många projektförslag har kommit in.
Idag är ett 30-tal projekt på gång.

De flesta är på något sätt relaterade till data och it-teknik, men några gränsar även till exempelvis juridik och beteendevetenskap.

En doktorand undersöker hur man bättre skulle kunna mäta komfort och boendekvalitet med hjälp av data som genereras via bärbara sensorer.

– Tillsammans med juridiska fakulteten på Stockholms universitet tittar vi också på hur man egentligen får använda uppmätta värden gällande el- och vattenförbrukning.

– Även om man redan idag gör mätningar så används inte den insamlade informationen till något. Här finns en stor potential.

Live-in Lab har inga egna forskningsanslag att dela ut, men man försöker istället matcha intressanta förslag med tänkbara sponsorer.

Att koppla ihop studenter, forskare, forskningsprojekt och start-ups med företag och andra samarbetspartner, det ser Per Lundqvist också som en viktig uppgift för Live-in Lab.
– Vi försöker agera både katalysator och problemlösare. Vi hoppas kunna bidra till att vi får nya konstellationer och kommer bort från stuprörstänkandet.F

Text Ursula Stigzelius

Foto Susanne Kronholm

KTH Magazine 22 NOVEMBER, 2018