"Vi tar upp för mycket utrymme"

Tillräcklighet, Sufficiency på engelska , handlar om att med utgångspunkt i ett globalt rättviseperspektiv och med förståelse för hållbarhet hålla sig inom de planetära gränserna. Det vill säga nyttja jordklotets resurser så dessa räcker till alla, både idag och imorgon.

Åsa Callmer, forskare vid avdelningen för urbana och regionala studier på KTH, har studerat hur tillräcklighet som idé, princip och praktik kan styra det svenska samhället att bli mer hållbart.

– Tillräcklighet handlar om ett starkt rättvisetänk, att vi behöver dela på de resurser som finns. Det innebär att de rika i världen helt enkelt måste backa från det miljöutrymme som de ockuperar idag, bland annat genom att minska sin konsumtion. Tillräcklighet handlar om att landa i att vi har det "good enough", bra nog. För vi tar upp för mycket utrymme idag.

Avhandlingen undersöker olika vägar mot tillräcklighet på individnivå och identifierar hinder och potential för styrning mot tillräcklighet på både kommunal, regional och nationell nivå. När det gäller de enskilda individerna har Åsa Callmer intervjuat två grupper av människor. De som haft ett köpfritt år, och de som använt sig av den så kallade "KonMari-metoden" för att rensa sina hem på saker som inte skänker dem glädje.

– Jag kunde bland annat se att de i den köpfria gruppen kände en befrielse i att stå utanför konsumtionssamhället. När det gäller KonMari-gruppen var det många som berättade att det hade varit en väldigt reflekterande process, vilket även gällde den köpfria gruppen. I takt med att de blev bättre på att identifiera vad de tyckte om, blev de mer kräsna angående vad de ville ta in i sina hem och minskade därför sin konsumtion. KonMari-metoden hjälpte dem att identifiera vad som var viktigt för dem och vad de tyckte om att göra.

När det gäller den regionala och nationella nivån kan hon konstatera att det görs mycket idag för att få till ett mer hållbart samhälle. Samtidigt är det som görs långt från tillräcklighetsorienterat. Som exempel tar Åsa Callmer upp mål om hållbar konsumtion som inte anger att konsumtionens volym måste minska, eller målkonflikter mellan olika politikområden. 

– Det blir svårt att jobba med minskad konsumtion inom en region när man samtidigt strävar efter ökad tillväxt och därför vill attrahera företag som vill växa. Men det finns exempel där man på regional nivå tittat på andra mål. Som i Västra Götaland där de studerat om lycka och välmående kan vara de primära målen för utveckling, framför ekonomisk tillväxt.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Åsa Callmer på 08 - 790 92 59 eller asa.callmer@abe.kth.se.

Faktaruta

• Enligt Åsa Callmer är Sverige i allra högsta grad ett rikt samhälle, vilket inbegriper de allra flesta svenskarna. Enligt Världsnaturfonden lever vi svenskar på ett sätt som kräver fyra jordklot.
• Hur vet vi när det är dags att ta ett steg tillbaka i vårt konsumerande? Åsa Callmer menar att vi kan fundera över vad vi verkligen behöver och vad som är skapade behov. Tillräcklighet handlar också om att hitta en känsla av just tillräcklighet. Enligt en tillräcklighetsprincip har alla individer som lever i överflöd ett ansvar att dra sig tillbaka. Samhället har å sin sida ett ansvar för att underlätta för denna process, men också för att aktivt minska det miljöutrymme som krävs för olika verksamheter.
• Att hitta en sysselsättning som ersätter konsumtion är en idé. Här menar Åsa Callmer att mycket av vår konsumtion handlar om att vi vill uttrycka vår identitet, visa att vi tillhör en viss grupp. Man kan till exempel lägga mer tid på att vårda de mänskliga relationer man har. Samt att avlägsna sig från tanken på att status ska vara kopplat till materiell konsumtion.