För att minska de globala utsläppen och skapa en hållbar framtid behöver vi förändra hur vi använder och förvaltar jordens resurser. Forskningen på KTH bidrar till att på ett hållbart sätt möta våra behov av mat och vatten, värme, bostäder, kommunikation och transporter. Genom att utveckla städer och infrastrukturer som är anpassningsbara och motståndskraftiga mot förändringar kan vi bidra till en hållbar omställning.
Möt våra forskare inom hållbara städer och samhällsbärande system
Ann Legeby
Ann Legeby är professor i stadsbyggnad och leder forskning inom det nya ämnet tillämpad stadsbyggnad på KTH, vilket är den första stora satsningen på detta område i Sverige. Hennes forskning fokuserar på stadsbyggnad med särskilt intresse för den sociala dimensionen, inklusive frågor om segregation, jämlika livsvillkor och stadsliv. Hon undersöker hur stadsform och den byggda miljön påverkar människors vardagsliv samt olika sociala och samhälleliga processer. Många av hennes forskningsprojekt bedrivs i nära samverkan med kommuner, näringsliv och andra offentliga aktörer. Hon tilldelades nyligen utmärkelsen "Årets Stadsbyggare 2024" av Föreningen Sveriges Stadsbyggare där hon prisas för sitt långsiktiga arbete och forskning om social hållbarhet inom stadsbyggnad.
Ricardo Vinuesa är docent vid KTH:s avdelning för teknisk mekanik och en del av forskargruppen vid KTH Climate Action Centre. I hans forskning kombinerar han expertis inom strömningsmekanik, artificiell intelligens och hållbarhetsfrågor. Hans tvärvetenskapliga approach och förmåga att tillämpa AI på komplexa problem inom både teknik och hållbarhet gör honom till en ledande röst i utvecklingen av framtidens teknologiska lösningar för globala utmaningar.
Just nu arbetar Ricardo med projektet Artificial intelligence for sustainability, ett tvärvetenskapligt projekt som syftar till att använda AI för att lösa tre viktiga utmaningar kopplade till hållbar utveckling. Den första är användning AI för att mäta luftföroreningar i städer och föreslå lösningar för mer hållbara städer. Den andra är använda AI och simuleringar för att minska luftmotståndet i olika fordon, med målet att utveckla hållbara transportsystem. Slutligen ska AI användas för att analysera globala målen för hållbar utveckling (SDG) och planetens gränser, för att stödja bättre politiska beslut och skapa en mer hållbar framtid.
Nina Wormbs är professor i teknikhistoria och leder forskning om samspelet mellan teknik, miljö och samhälle. Nina har en bakgrund som civilingenjör i teknisk fysik och har ägnat sig åt att undersöka människans relation till teknik och dess påverkan på miljön.
Just nu arbetar Nina Wormbs i forskningsprojektet "Avstå" som utforskar vägar till omställning. Vi måste minska vår energianvändning och ändra vanor för att klara klimatmålen, men det går för långsamt. Det är både svårt att prata om det och att få det att hända. I projektet prövas forskningsresultat om tröghet och om vad som faktiskt leder till beteendeförändring. Hon leder också det nya projektet "Tillsammans" som undersöker vad som är avgörande för att vi ska engagera oss kollektivt i klimatomställningen.
Karin Larsdotter har en doktorsexamen i tillämpad miljömikrobiologi och är vice föreståndare för Climate Action Centre – en strategisk satsning på forskning för klimatet. Centrumet mobiliserar fler än 100 forskare och studenter på ett sätt som skapar goda förutsättningar för en hållbar klimatomställning. Med ett holistiskt perspektiv på klimatfrågan verkar centrumet för att forskningsresultat ska komma till nytta i samhället och för att utbilda framtidens ledare för en hållbar samhällsomställning.
Just nu arbetar Karin Larsdotter med att ytterligare stärka KTH:s möjlighet att ta ledningen för en hållbar samhällsutveckling. Nästa steg är ett antal strategiska satsningar inom ramen för Climate Action Centre för att ta nästa steg i utvecklingen och bidra till klimatanpassning och minskade utsläpp i synergi med samtliga utvecklingsmål för hållbarhet.
Hossein Azizpour är docent i maskininlärning vid KTH och verksam vid avdelningen för Robotik, Perception och Lärande. Hans forskning inriktar sig på att utveckla avancerad AI, med särskilt fokus på djupinlärning, datorseende och maskininlärning, och hur dessa teknologier kan bidra till hållbar utveckling inom områden som livsvetenskap, fysik och jordobservationer.
Just nu arbetar Hossein med ett projektet Artificial Intelligence for Urban Air Quality som adresserar de växande utmaningarna med luftföroreningar i takt med den snabba urbaniseringen. Varje år orsakar dessa föroreningar över 800 000 dödsfall bara i Europa. Genom att använda AI tillsammans med sensorer placerade på marken, i luften och i rymden, strävar projektet efter att modellera, förutsäga och förbättra stadsmiljöns luftkvalitet. Målet är att med teknologins hjälp skapa renare, mer hållbara städer och en bättre livsmiljö för framtida generationer.
Kontakta gärna oss på Development Office om du har frågor eller vill veta mer om hur du kan rikta en donation mot den forskning som ligger dig varmt om hjärtat. Vi arbetar för att skapa så bra förutsättningar som möjligt och öppnar dörrar mellan filantroper och våra främsta forskare.
