Till innehåll på sidan

KTH och Region Stockholm satsar på samarbete och kunskapsutbyte

Visionsbild Hammarby Kanal, Luma (Bild: Region Stockholm)
Publicerad 2024-03-07

Daniel Jonsson, forskare vid institutionen för samhällsplanering och miljö, har utsetts till fortsatt partnerskapsansvarig för Region Stockholm. Han delar med sig av sin syn på rollen och dess betydelse för att främja samarbete och utveckling mellan akademi och samhälle.

Daniel Jonsson (Foto: Private)

Hur känns det?

- Kul! Rollen som partnerskapsansvarig är en viktig uppgift. I grund och botten handlar det om att bygga och underhålla relationer mellan KTH och Region Stockholm för att främja fler samarbeten och utbyte av kunskap och resurser. Tanken är att arbeta nära både forskare och beslutsfattare för att identifiera gemensamma intressen och utveckla projekt och initiativ som gynnar både KTH och stockholmsregionen.

Stärkt samarbete

Partnerskapet med Region Stockholm syftar till både fler gemensamma projekt och personrörlighet åt båda håll. Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad vid KTH har nu valt att satsa 20% av en heltidstjänst för att ytterligare utveckla och stärka rollen som partnerskapansvarig. Framöver kommer Daniel därför att ha mer tid avsatt för arbetet och möjlighet att vara på plats fysiskt hos regionen en del av sin tid. Han hoppas nu kunna skapa en mer konkret och hållbar koppling mellan de två organisationerna.

- Jag ser många spännande möjligheter i att samarbeta över gränserna och skapa synergier mellan akademi och samhälle. Genom att kombinera vår expertis och resurser kan vi åstadkomma verklig förändring och innovation. Det är en central del av min roll att underlätta kommunikationen och samarbetet mellan de olika parterna.

Vilka ser du som de största utmaningarna och möjligheterna med partnerskapet?

- En av de största utmaningarna är att förstå och tillgodose behoven hos både KTH och Region Stockholm. Regionen är inte en forskningsorganisation så det kan vara svårt att hitta tydliga forskningsprojekt. Det finns ingen FOU-avdelning att direkt skicka in forskare i. Att vara med tidigt i tankeprocessen kan vara avgörande så att vi faktiskt hinner göra något, för forskning tar tid. Jag tror att vara där på plats kan hjälpa till för att förstå mer om de större processerna och hur vi kan bidra från KTH:s sida.

En annan utmaning Jonsson pekar på är att överbrygga kunskapsglappet mellan forskare och beslutsfattare i en demokratisk process.

- Forskning och vetenskap behöver bli mer tillgänglig och begriplig för beslutsfattare, och komplexa forskningsresultat kunna översättas till praktiska åtgärder och politiska beslut. Beslutsfattare behöver konkreta lösningar till sina problem men forskning erbjuder ofta mer av en verktygslåda för att arbeta framåt. Jag hoppas kunna hjälpa till att minska det kommunikationsglappet. Genom att vara närvarande och engagerad i planeringsprocessen från början vill jag bidra till att skapa fler möjligheter för KTH:s forskning att göra skillnad i verkligheten.

Vad gör du annars?

- Jag är KTH:s kontaktperson för EIT Urban Mobility, och jag forskar och undervisar inom bl.a. samhällsekonomi och trafikplanering i årskurs tre på civilingenjörsprogrammet i samhällsbyggnad. Det är jätteroligt! Jag tycker det är spännande att undersöka mönster och titta på vad som är naturlagar och vad som faktiskt går att ändra på med policy. Ett pågående forskningsprojekt jag har, tillsammans med just Region Stockholm, handlar om att skapa syntetiska befolkningar för att simulera samhällsutveckling utifrån olika scenarier. Genom att använda avancerade statistiska metoder och maskininlärning kan vi t.ex. titta på hur resebeteenden eller befolkningsmönster kan komma att ändras utifrån nybyggnation av bostadsområden eller ändringar i skattesatser.

Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE)
Senast ändrad: 2024-03-07