Om studierna och studieteknik

Som programansvarig träffar jag många studenter som alla är individer med olika mål och förhoppningar om framtiden. När jag möter nybörjarna på höstterminen så vet jag att de allra flesta har förmåga och kapacitet att klara utbildningen.  Samtidigt vet jag att rent statistisk så kommer många av dem inte att fullfölja utbildningen och inte ta ut examen. En del upptäcker att de hamnat på fel utbildning, andra får jobb innan examen men för de flesta av de som misslyckas handlar det om att man inte hittar rätt studieteknik. Något som för mig känns helt onödigt.

Min erfarenhet från samtal med studenter som inte klarat sina studier så bra som man kunde önskat är att de ofta har varit bland de bästa i sin klass på gymnasiet och inte behövt anstränga sig så hårt för att klara sig med bra betyg. När man sedan börjat på KTH har man inte tillräckligt snabbt kunnat, eller i en del fall velat, anpassa sin studieteknik och sitt liv till det som krävs för att klara akademiska studier. På KTH måste du ta ett stort ansvar för dina studier själv och målen för dit lärande är att nå en djup förståelse som gör att du som ingenjör kan klara att lösa nya problem och reflektera över och förstå konsekvenserna av vad du gör.

Som programansvarig så önskar jag att alla som tycker de hamnat rätt i sitt val av utbildning när de kommer till IT-programmet också skall klara av sina studier på ett bra sätt. Ansvaret är ditt men vi vill göra vårt bästa för att hjälpa dig och nyckeln är ofta att hitta rätt studieteknik och lyckas organisera sina studier på ett sätt som fungerar.

Så det du hittar på den här sidan är tips på sådant som fungerat för mig när jag studerade på KTH och sådant som jag snappat upp i mina möten med studenter. Om du är orolig för din studieteknik eller upptäcker att den inte fungerar tillräckligt bra bör du kontakta våra studievägledare som är proffs på studieteknik.

Lärande är personligt

Allt lärande är personligt. Den enda som kan lära dig något är du själv. Och eftersom vi är olika som personer och har olika erfarenheter så lär vi oss också på olika sätt. Det gör att det inte finns en lösning på hur man ska studera som fungerar för alla. Man lär sig också olika saker bäst på olika sätt.

Studier på KTH är heltidsstudier

För all oss som är normalbegåvade innebär heltidsstudier på KTH att man måste planera in att studera på heltid, dvs. c:a 40h per vecka, för att klara studierna på ett bra sätt. Kurserna, lärande moment och deras omfång är planerade utgånde från antagandet att man skall lägga ner 40h studier per 1.5 hp.

Inget är omöjligt - men det kan vara utmanande

Mycket av det du kommer att läsa kan kännas svårt första gången du möter det. Ibland kommer du också att få höra av äldre kurskamrater att en viss kurs är svår. Att det man inte mött tidigare och som alltså är okänt kan kännas svårt är naturligt. Se det som en utmaning och lyssna inte för mycket på andra utan skaffa dig en egen uppfatting om ämnet/kursen. Att utbildningen är utmanade är naturligt eftersom vi måste garantera att den håller en hög och internationellt konkurrenskraftig nivå. Men om du lägger tillräckligt mycket energi och arbete på kurserna så kommer du att upptäcka att du klarar de utmaningar du ställs inför.

Första terminen är viktig

Om du bestämt dig för att klara av dina studier på KTH på ett bra sätt så måste studierna vara din första prioritet och ditt mål måste vara att hitta ett sätt att studera som gör att du klarar huvuddelen av dina studier på ett bra sätt (men för de allra flesta kommer det också enstaka bakslag).

Mitt tips är att du ser till att fokusera på att klara den första terminen bra och använda den till att hitta en bra studieteknik och lära dig hur mycket tid du måste ägna åt studierna. Gör det innan du börjar planera in allt för många sidoaktiviteter. För om du kommer efter första terminen så kommer du inte att ha rätt förkunskaper för de kurser som kommer efteråt, du riskerar att få problem med studiemedlen (CSN) och du kommer att få kämpa för att komma ikapp. Livet blir betydligt enklare om man ser till att man klarar det man bör klara först.

Det låter enkelt men för många av oss är det frestande att skjuta på det som kan vara jobbigt (som t.ex studierna) och det kan betyda att man måste vara beredd att göra ganska stora förändringar i sitt sätt att leva. Frågan är vad som i det långa loppet är bäst?

Det här betyder inte att att du ska försaka ditt social liv utanför KTH eller att du inte ska delta i alla aktiviteter du möter på KTH den första terminen. Tvärtom - ett socialt liv är viktigt för oss alla - det gäller bara att anpassa det till en ny livssituation.

Man skall heller inte gå till överdrift när det gäller respekten för den första terminen. Jag själv var inte helt säker på om KTH och ingenjörsyrket var rätt för mig. Jag hade alltid trott att jag skulle bli barnläkare. Så när jag började den första terminen på KTH så hade jag bestämt mig för att om jag inte klarade alla kurser och tentor den första terminen så skulle jag kliva av utbildningen. I efterhand så kan jag se att det var en helt vansinnig idé allra helst som det inte var så långt borta att jag hade kört en av tentorna.

Självförtroende. Att misslyckas ibland är inte farligt

När du börjar studierna på KTH kommer du in i en ny miljö. Helt plötsligt är man inte längre bland de bästa i klassen utan man sitter i en stor föreläsningssal tillsammans med många andra som också varit bäst i klassen. Nu gäller det inte att tappa självförtroendet utan inse att de flesta andra också sitter i samma båt och är lite osäkra.

Förr eller senare så kommer de flesta av oss också att misslyckas med en kurs. Det betyder inte att det är en katastrof. Tvärtom gäller det att lära sig något av det och fundera över vad man behöver göra annorlunda för att man skall klara det bra nästa gång.

Skulle du halka längre efter och behöva en individuell studieplan så är mitt råd att inte planera in mer än vad du kommer att klara av. Var inte överoptimistisk utan arbeta dig i kapp i ett tempo du klarar av och bygg upp din kunskap och ditt självförtroende steg för steg. Att vara realistisk i det här avseendet är ofta svårt. Det är tyvärr ganska vanligt att man komma ikap så snabbt som möjligt för att få studiemedel, för att få plugga med årskurskompisarna eller andra skäl...

Satsa på förståelse

Att satsa på förståelse i sitt lärande är en av nycklarna till att klara sina studier på KTH på ett bra sätt.

Som ingenjör så förväntas du kunna lösa nya problem och utveckla ny teknik. Du skall också kunna förstå, värdera och reflektera över olika val du gör. Val som inte bara innefattar hur produkten eller tjänsten utformas utan också hur den kan användas, hur den påverkar användarna och den kontext (t.ex samhället) den används i.  För att klara det behöver du få både en djup förståelse och bred kunskap inom ditt ämnesområde. Därför är både utbildningen och de enskilda kurserna utformade för att du skall nå både den djupa förståelsen och de breda kunskaperna.

En konsekvens är att målen för utbildningen och kurserna påverkar hur du skall lära dig för att bäst lyckas med studierna. All erfarenhet och den forskning som finns visar att den som satsar på förståelse, det som brukar kallas djupinlärning, klarar sina studier bättre än den som enbart satsar på ytinlärning.

Hur tänker du på det här med förståelse? Ta följande exempel: Förklara hur du tänker när du skall lösa följande multiplikation: 3273*12

Ett sätt är att förklara att man ställer upp talet som nedan:

 3273

*  12

-----

39276

Uträkningen blir mer eller mindre mekanisk och förklaringen är mer yt-inriktad än om man istället förklarar uträkningen så här:

Om man utgår från de grundläggande räknereglerna: a+b = b+a, a*b = b*a, a*(b+c) = a*b + a*c så kan man dela upp problemet i delproblem som man kan lösa enklare som t.ex: 3273*12 = 3273*10 + 3200*2 + 73*2 = 39276. Något man kan utveckla en mekanik för och ställa upp problemet som i exemplet ovan. 

Enkelt uttryckt går den mer djup/förståelse inriktade inlärningen ut på att förstå grundläggande principer och hur man kan tillämpa dem.

Har man en ytinriktad lärstil försöker man ofta memorera eller lära sig t.ex. hur man räknar typtal. Man försöker ofta hitta en mängd gamla exempel på examination som gamla tentor och lösa så många typtal man kan hitta (kallas ibland "tenta-lätt metoden"). Problemen med ett ytinriktat sätt att lära sig och se på kunskap dyker upp när man som ingenjör ställs inför ett problem som inte är ett direkt typtal eller när läraren i examinationen förändrar uppgiften lite så att det avviker från typtalet och man inte längre kan lösa problemet utan att förstå de grundläggande principerna. Problem brukar också uppstå när man kommer till en fortsättningskurs där man bygger vidare på kunskap och förståelse från tidigare kurser.

Ska man då aldrig memorera saker? Visst är det så att man kommer att behöva memorera saker och visst kan man klara en del kurser med yt-inlärning. Men i det långa loppet är det inte en strategi som håller. Slutsatsen är enkel - Satsa på förståelse när du pluggar!

Att studera med fokus på förståelse är också enklare om man känner sig motiverad och tycker det man studerar är roligt. Samtidigt är det lite av en Moment-22 situation att det ofta kan vara roligare och mer motiverande att arbeta med det man förstår och behärskar. En slutsats av det är att man tjänar på att hänga med från början i sina studier.

Vad ska man sikta på för betyg i en kurs?

Det här är en fråga som inte är så ovanlig att den dyker upp. På KTH använder vi en graderad betygsskala med godkända betyg från E till A där betyg E är precis godkänt.

Ett betyg i en kurs skall avspegla ungefär (det kan aldrig bli en exakt vetenskap) hur väl man förstått och behärskar ämnet. Med det som utgångspunkt kan det vara lämpligt att satsa på att nå betyg C/B i de flesta kurser. Det ger dig både en marginal när du skall klara examinationen i kursen men också tillräckliga förkunskaper för att klara efterföljande kurser på ett bra sätt. Erfarenhetsmässigt så leder en strategi att bara klara kurserna med minsta möjliga marginal, dvs. betyg E, ofta till problem i längden då kunskapskedjan förr eller senare brister. Därmed inte sagt att ett eller några E bland betygen är en katastrof eller ens ett problem.

Ur ett arbetsgivarperspektiv är det ofta intressant att se att man har hyggliga betyg i de ämnen som är viktiga för de arbetsuppgifter man kommer att ha samtidigt som man lyckats slutföra sin utbildning (sitt stora projekt) på rimlig tid.

Före, under och efter

Använd kursernas lärandemål

Skaffa kurslitteraturen

Läs i förväg

Planera

Våga fråga

Learn to write - write to learn

Hitta rätt sociala kontext att studera i

Glöm inte bort att blicka bakåt